Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 02.03.1983, Blaðsíða 22

Atuagagdliutit - 02.03.1983, Blaðsíða 22
Meeqqat inuusuttullu atuagaat oqaluuserineqartut Meeqqat inuusuttullu atuagaatpillugit Nuummi Inuit Ataqatigiit februarip 19-ani 20-anilu isumasioqatigiisitsisut Inuit Ataqatigiit ataatsimiititsineranniit meeqqat inuusuttullu pillugit. Gruppemøde fra Inuit Ataqatigiits weekend-seminar om børn og unges vilkår i Grønland. Isumasioqatigiisitsinerup ulluani siullermi immikkut qaaqquneqar- simasut saqqummiipput, taakkulu ulluinnarni meeqqat inuusuttullu atugaannik suliaqarlutillu ilisima- saqartuupput. Nuup Kommuneata inunnik isu- maginninnikkut ataatsimiititaliaa qaaqquneqaraluarluni peqataajuma- simanngilaq, tamannalu isumasioqa- tigiit tungaanniit illoqarfimmi innut- taasut pillugit oqallinneqartillugu na- jussinnaasimannginerat uparuarne- qarpoq. Meeqqat paarineqarnerat Isumasioqatigiinnermi eqqartorne- qartut ilagaat paaqqinnittarfinnik i- ngerlatsinerit. Paaqqinnittarfiit siu- nertaqannginnerat tikkuartorneqar- poq. Siunnersuutit ilagaat paaqqin- nittarfiit meeqqat ukioqatigiikkuu- taanik paaqqinnittarfiusut allanngor- tinneqartissallugit, meeqqat ukioqati- giinngikkaluit taakkunani paarine- qartittalerlugit. Først og fremmest blev der efter- lyst en fælles målsætning for bør- neinstitutionerne, hvor en række indbudte, som til daglig beskæfti- ger sig med børn og unges vilkår, havde oplæg omkring børnepas- ningsproblemerne i Nuuk kommu- ne. Kn fælles målsætning formule- ret med henblik på hvordan og til hvad, børnene skal opdrages. Det blev foreslået at blande børne- ne i forskellige aldersklasser i meget højere grad, end det er tilfældet. Endvidere bør grupperne/stuerne inddeles i enkeltsproggrupper. Al- dersintegrering, for at sikre en større ansvarsbevidshed overfor medmen- nesker, og enkeltsprog-inddeling for at sikre det enkelte barns sproglige udvikling og evne til at kommunikere og fungere. Fritidshjem contra skolcpasningsordning På seminaret blev det klart, at der stadig er for få muligheder for skole- børn udenfor skoletiden. Paradoksalt nok lukker fritidshjemmene tidligt om eftermiddagen, hvor børnene har mest behov for et sted at opholde sig, uden at forældrene behøver at blive foruroliget. På grund af de alt for få fritids- Taamatut allannguiniarnermik siunnersuutip siunertaraa meeqqat mikinerminniilli imminnut ikioqati- giinnissamik, inoqatinullu pissusiler- sornissamik ajunngitsumik ilinniar- sinnaaneq. Oqaatsittaaq tungaatigut meeqqat mikinerminniit paatsiveeru- tinnginnissaat anguniarlugu kalaalli- sut qallunaatullu oqaasillit immik- koortillugit paarineqartalernissaat a- nguniarumaneqarpoq. Meeqqat ukkissiuartassappat? TV-qarnerup saniatigut inuit nam- minneq TV-kut filminik isiginnaaru- teqarnerat (Video) naliginnaaleralut- tuinnartoq meeqqanut qanoq sunniu- teqarnera aamma oqallisigineqarpoq. Meeqqat sunngiffimminni sammi- sassaaleqisarnerisa paaqqinnittarfii- salu amigarnerujussuat pissutaalluni inersimasunik angerlarsimasoqartin- nagu videolinni katersuullutik isigin- naartarnerat nalinginnaaleraluttuin- hjemspladser oprettede kommunen en skolepasningsordning — den er alt for løs, mener deltagerne på semina- ret. 1 forhold til antal voksne er der alt for mange børn og desuden må personalet opfylde et minimum af pædagogiske krav. Sport er ikke al fritid Der findes mange fritidsmuligheder for unge i Nuuk, men seminaret me- ner ikke der er nok. Sportsaktiviteter er der ingen mangel på, men seminar- deltagerne mener, at det skaber en konkurrence der medfører for mange mindreværdskomplekser for nogle grupper af unge. 1 stedet for at konkurrere med hin- anden må de unge have lige mulighe- der for at beskæftige sig i deres fritid. Ungdomsklubber er en mulighed, der dog i dag bliver for lidt udnyttet. Klubberne fungerer mest som varme- stuer, uden at der bliver lavet nyttige ting i dem. Mange musikere, kunstnere og tea- terinteresserede har overhovedet in- gen muligheder for at samles og være sammen. Seminaret mener, at tiden nu er inde til, at etablere et sted, hvor børn, unge og ældre kan mødes og være sammen og lære af hinanden. Kommunens midler må bruges til at narpoq. Tamanna tunngavigalugu a- ngajoqqaat annertunerusumik isum- mernissaat pisariaqarsorinarpoq. Videot saniatigut illoqarfiup iluani pinnguaatit aningaasatortut eqqar- torneqarput. Isumasioqatigiit isuma- qarput tamakku meeqqat neqitaralu- git aningaasannanniutaasut. Filmit videonut immiussat kater- sortarfinni takutittakkanik pitsaane- rungajupput, aammalu videoqarneq unitsissallugu periarfissaqanngilaq. Namminersornerullutik Oqartussat ujartuipput videoqarnerup qanoq debat tilgodese alle aldersgruppers kulturel- le behov, og prioriteringen må æn- dres, hvis disse tanker skal realiseres. Video, video, video Videomanien har gjort sit indtog i Nuuk, så meget, at den i mange, mange tilfælde bliver et alternativ til børneinstitutioner og fritidshjem. Mange børn ser video, i stedet for ar lege ude. Kiosker og pølsevogne har for- længst introduceret spilleautomater, som ikke engang giver gevinst. Det mener seminardeltagerne er ren spe- kulation i børnenes lommepenge og deltagerne efterlyser forældrenes me- ning om disse ting. Forsamlingshusets udvalg af film er ensformigt og giver derfor videoen en førsteplads blandt mange børn. Seminaret diskuterede, om ikke del er bedre at øge kontrollen med de private forretninger, der sælger vi- deofilm og eventuelt lægge afgifter på indførslen. Asocialt socialudvalg Nuuk kommunes sociale udvalg var indbudt til at deltage i weekendsemi- naret, men måtte i sidste øjeblik mel- de afbud. Det mener deltagerne er en tilsidesættelse af dens forpligtelser til at medvirke i den offentlige debat om børn og unges vilkår i en kommune så stor som Nuuk, hvor problemerne bliver mere og mere tilspidsede. hermes aqunneqarsinnaaneranik. Allanngui- sinnaaneq inatsisiliornerinnakkut pi' sinnaavoq. Paaqqinnittarfiit ammasarfii Paaqqinnittarfiit ikinnerujussuit eq- qaaneqarpoq, pingaartumillu aamnia ammasarfii allanngortittariaqarsori- neqarput. Paasinarsisimammat paaqqinnittarfiit ullaakkut mecqqa- nik aggertoqarpiarneq ajortoq ualik' kullu matusarnerat siusigineqarluni. Tamatumunnga tunngatillugu atuar- finni paarsisarnermit aaqqissuussisi- maneq annertuumik isornartorsior- neqarpoq, meerarpassuit aqunneqar- pianngitsumik siunertaqanngitsuniil- lu isersimatinneqartarnerat pillugu- Isumasioqatigiit isumaqarput init atorneqartartut pitsanngorsarnerisi- gut, meeqqanillu nakkutiginnittut siunertaqartumik ilinniarsimassutsik- kullu akuerineqarsinnaasumik pigisa- qarpata, ilorraap tungaanut aatsaat aallartoqarsinnaasoq. Spillefilm p9 Video og Super 8 film Skriv efter katalog Kryds her □ Video □ Super 8 film Billige tilbud på kamera HUSK - 25 % på fremkaldelse af film NV-Rttfi Frederiksborgvej 84 2400 Kbh. NV Børn og unges vilkår til Nuummi Inuit Ataqatigiit indbyder faglig ekspertise for at klarlægge vilkårene for de yngste i Nuuk kommune — Socialudvalget melder afbud 22 NR. 9 1983 ATUAGAGDLIUTIT
Blaðsíða 1
Blaðsíða 2
Blaðsíða 3
Blaðsíða 4
Blaðsíða 5
Blaðsíða 6
Blaðsíða 7
Blaðsíða 8
Blaðsíða 9
Blaðsíða 10
Blaðsíða 11
Blaðsíða 12
Blaðsíða 13
Blaðsíða 14
Blaðsíða 15
Blaðsíða 16
Blaðsíða 17
Blaðsíða 18
Blaðsíða 19
Blaðsíða 20
Blaðsíða 21
Blaðsíða 22
Blaðsíða 23
Blaðsíða 24
Blaðsíða 25
Blaðsíða 26
Blaðsíða 27
Blaðsíða 28
Blaðsíða 29
Blaðsíða 30
Blaðsíða 31
Blaðsíða 32
Blaðsíða 33
Blaðsíða 34
Blaðsíða 35
Blaðsíða 36
Blaðsíða 37
Blaðsíða 38
Blaðsíða 39
Blaðsíða 40
Blaðsíða 41
Blaðsíða 42
Blaðsíða 43
Blaðsíða 44
Blaðsíða 45
Blaðsíða 46
Blaðsíða 47
Blaðsíða 48
Blaðsíða 49
Blaðsíða 50
Blaðsíða 51
Blaðsíða 52
Blaðsíða 53
Blaðsíða 54
Blaðsíða 55
Blaðsíða 56

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.