Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 27.07.1983, Blaðsíða 33

Atuagagdliutit - 27.07.1983, Blaðsíða 33
Qasigiannguit: Qaleralinniameq aallarteqqissaaq Qasigiannguani suliffissaqartitsi- niarnermi allaf fik kommunemilu suliffissaqartitsiniarnermut ataat- s'miititaliaq ukioru Ilulissat Ka- »gerluanni qaleralinniartitseqqis- saPput. Siorna ingerlataq taamaat- *°q kommunep tapersersorsima- vaa tulaassisarfimmit Tasiusamiit- lumiit Qasigiannguani suliffis- suarmut assartuineq isumagisima- gamiuk. Taamattaaq Ilimanamiit qaleralinnik assartuineq kommu- neP isumagisarisimavaa. Ilulissal- lu kommuneat assartuititsinermi- gut aamma Ilimanami suliffissa- n*k pilersitsisimavoq. Qasigiannguani suliffissaqartitsi- fuarnermut ataatsimiititaliap siulit- taasuata, Daniel Petersenip Siumu- fneersup oqaatigaa, 1984-imi ani- ngaasartuutissatut siunnersuutini 360.000 kr-inik qinnuteqartoqarsima- soq inuit 15-it 1984-imi sapaatit a- kunnerini 15-ini qaleralinnik assar- tuillutik sulinissaannut atorneqartus- sanik. Aalisarnerup ukiormannat- taaq tapersiivigineqarnissaa kommu- nemi akuersissutigineqassappat ili- rnanarluinnarpoq aningaasartuutit affaat Namminersornerullutik Oqar- tussanit akilerneqarumaartut. Kommune nalunaaquttap akun- nermusiaqartitsinani tikiunneqartut kiilumut akilertarniarpai. Taamaas- saPpat suliffissaqartitsiniarnermi al- laffimmi isumaqarput, qalerallit 100 l°nsit kiilumut 1,50 lcr-illit assartor- neqarnissaat naatsorsuutigineqarta- Beskæftigelsesudvalget i Qasigian- nguit er ved at undersøge mulighe- den for, at man kan udnytte områ- dets egne ressourcer til produkti- on. Formanden for byens beskæftigel- sesudvalg siden 1979, Daniel Peter- Sen, Siumut, oplyser, at kommunen derfor har samlet flere stenarter fra området og sendt dem til Danmark k°r at få dem undersøgt nærmere. Formålet med undersøgelsen er at finde ud af, om stenene i området kan udnyttes. I første omgang er de sendt til en granitindustri i Rønne på Bornholm. Det er en virksomhed, s°m Daniel Petersen har besøgt. Hvis det viser sig, at stenarterne Ved Qasigiannguit kan udnyttes, vil man kunne starte et stenhuggeri, og v> vil kunne tilbyde unge mennesker en stenhuggeruddannelse, siger Dani- el Petersen. Kommunen vil på samme måde undersøge det ler, der findes i Qasigi- annguit. Prøver sendes derfor til Hanmark, hvor man skal finde ud af, riaqassasoq, imaappoq aningaasar- tuutissat 150.000 kr-iussasut saniati- gullu assartuinermik pilersitsiniarner- mi aningaasartuutissanut ilimageriin- ngisanut atorneqarsinnaajumaartut 30.000 kr-it missaat. Tassalu katillu- tik 180.000 kr-it missaat. Tamannalu aaqqiissutissaavoq akikinnerusoq. Ukioq, tiimimut akiliisarluni assar- tuisoqarmat qamutit snescooterillu katillugit 24-it assartueqataajumallu- tik nalunaarput. Imaappoq assartugassat kiilumut akilemeqartaraluarpataluunniit pe- qataaj umasussaaleqissanngilagut. Daniel Petersen oqaluttuarpoq, u- kiormanna Ilulissat Kangerluanni qa- leralinniartitsinermi inuit 70-it mis- saat peqataasimasut. Assartuinermut kommunep tapiissuteqarneratigut aa- lisartut 15-iinnaajunnaarlutik 50-iu- sinnaalersimapput. Taamatut aalisar- tarneq uningajavissimagaluarpoq, taama artornartigisumik aalisapiloq- qaarluni taamatuttaaq artornartigisu- mik assartuiniartarnerup artornar- pallaarnera pissutigalugu. Kommunep tapiissuteqarsimane- rata kingunerisaanik KGH-taaq tuni- siviliorumallersimavoq. Qasigian- nguit helikopterimik attartorsimap- put, taassumallu tunitsiveerassaq timmissullugu Tasiusaliaassimavaa, taannalu kommunep aalisartunut a- tugassiissutigisimavaa. Daniel Petersenillu oqaluttuaraa kommune neriussimagaluartoq as- sartuinermi aningaasartuutit ilaannik KGH akileeqataajumaartoq. Daniel om det kan bruges til produktion af byggematerialer. I så fald vil vi kunne flytte denne produktion til Grønland. Det er vigtigt, at vi selv forarbejder de ting, vi bruger, siger Daniel Peter- sen. Udvalgets formand oplyser iøvrigt, at kommunen er ifærd med at under- søge de levende ressourcer i området, for at finde ud af hvilken værdi de vil have i forbindelse med en eksport. Daniel Petersen håber, at der kan skabes basis for, at der etableres en andelsforening i byen, som kan starte en virksomhed med en eller anden produktion, således at byen ikke læn- gere er så afhængig af rejefabrikken, der er byens eneste større arbejdsp- lads. Samtidig stiller kommunen et hus til rådighed til kurser i husflidsarbej- der. Det er Hjemmestyret, der arran- gerer og betaler disse kurser, hvor man kan lære at arbejde i sten og i tand. Poul Krarup. Petersenip taamanikkullu borgmeste- riusup Christian Lyberth Københav- nimiitillutik KGH kajumissaarsima- galuarpaat Namminersornerullutik Oqartussat pingatsiullugit assartui- nermi aningaasartuutit pingajorarte- rutikkuutaarlugit aveqatigiillugit aki- lertarumallugit. KGH-li piumasiman- ngilaq, naak nalunngikkaluarlugu qaleralinnik amerlanerusunik pisa- qartoqarnera KGH-mut iluaqutaa- sussaasoq. Qasigiannguani suliffis- suaq ukiup ilaani kinguppannik tu- laassiviunngitsup naiaani suliassaqar- nerulissammat. Qasigiannguani KGH pilersaa- rummul akuersaarpoq, tulaassuif- fimmilu sulisoqartitsiumalluni, ne- riorsuillutillu qaleralinnik ullormut 3 tonsit missaanniittunik tikiussisoqar- tassappat suliffissuarmi inunnik 12-i- nik aalajangersimasumik sulisoqartit- siumallutik. Ukiormanna, misiliinermi siuller- Qasigiannguit: Arbejdsmarkedskontoret og be- skæftigelsesudvalget i Qasigian- nguit kommune vil igen til vinter støtte fiskeriet efter hellefisk i Ja- kobshavn Isfjord. Kommunen støttede sidste vinter fiskene ved at sørge for en transportordning fra et nyt indhandlingssted i Tasiusaq til fabrikken i Qasigiannguit. Des- uden hjalp kommunen med trans- port af hellefisk fra Claushavn. I- lulissat kommune var også med i denne transportordning for at ska- be beskæftigelse i Claushavn. Formanden for beskæftigelsesud- valget i Qasigiannguit Daniel Peter- sen, Siumut, oplyser, at der i budget- forslaget for 1984 er ansøgt om 360.000 kroner til at beskæftige 15 personer med transport af hellefisk i 15 uger i 1984. Hvis kommunalbesty- relsen vedtager, at støtte fiskeriet igen i år vil Hjemmestyret sandsynligvis betale halvdelen af udgiften. I stedet for timeløn kan kommu- nen også betale for hvert kg, der transporteres. I så fald mener ar- bejdsmarkedskontoret, at der skal budgetteres med transport af 100 tons hellefisk til 1,50 kr. pr. kg, sva- rende til 150.000 kroner plus uforud- sete udgifter i forbindelse med etable- ringen af transportordningen på om- kring 30.000 kroner. I alt 180.000 kroner. Det er en billigere løsning. I vinter, da betalingen skete pr. kg, var der 24 slæder og snescootere, der meldte sig til transportordningen. Det vil sige, at der vil være nok in- teresserede, selv om man aflønner pr. transporteret kg. Daniel Petersen oplyser, at der i vinter blev beskæftiget 70 ved fiskeri- et efter hellefisk i Jakobshavns Is- fjord. Kommunens støtte til tran- sporten af fiskene betød, at antallet af fiskere steg fra 15 til 50. Fiskeriet var ved at dø ud, fordi det var for hårdt at fange fiskene og så bagefter transportere dem 50 km til Qasigian- nguit. Kommunens støtte betød også, at mi, aalisakkat tikiunneqartut pinga- soriaammik amerlipput. Tunisivittaa- mit Tasiusamiittumik 60 tonsit nas- siunneqarput Ilimanamiillu 17,8 ton- sit tikiunneqarlutik. Ukioru pisat a- merleriarlutik 100 tonsit missaannii- lissangatinneqartut qinnuteqaammi takuneqarsinnaavoq. Ingerlataq sior- na 156.347 kr-inik aningaasartuutaa- simavoq. Ukiorulu sikuniariarpat Ilulissat Kangerluanni aalisarneq aallarteqqis- saaq. Kangerlummissaaq aalisarneq ilinniartitsiviusinnaasutut isigineqar- poq. Suliffissaqartitsiniarnermullu allaffiup 1984-imi aningaasartuutis- satut pilersaarutaani inuusuttut aali- sarnermut ilinniartinneqarnissaannut atugassatut 20.000 kr-it immikkoor- tinneqarsimapput. Ingerlataq taanna Namminersornerullutik Oqartussa- niit taamatut amerlatigisunik tapiiffi- gineqarsinnaassaaq. Poul Krarup KGH ville oprette et indhandlings- sted. Qqaigiannguit chartrede derfor en helikopter, der fløj et lille træhus til indhandlingsstedet ved Tasiusaq. Også huset stillede kommunen til rå- dighed for fiskeriet. Daniel Petersen oplyser iøvrigt, at kommunen havde håbet på, at KGH ville være gået med til at betale trans- porten. Daniel Petersen og daværen- de borgmester Christian Lyberth prøvede i København at få KGH til at være med i en transportordning, således at kommunen, hjemmestyret og KGH hver betalte en trediedel af udgifterne til transporten. Det ville KGH ikke, selv om det er en fordel for KGH, at der fanges flere helle- fisk. Fabrikken i Qasigiannguit får derved mere at lave i den del af året, hvor der ikke tilføres nogle rejer. KGH i Qasigiannguit stillede sig positivt til projektet, og havde ikke noget imod at have folk ved indhand- lingsstedet. Desuden lovede man at ville fastansætte 12 på fabrikken, hvis der kom tre tons hellefisk om da- gen. I vinter, der var den første sæson, tredobledes mængden af de indhand- lede fisk. Der blev sendt 60 tons fra det nye indhandlingssted ved Tasiu- saq og 17,8 tons fra Claushavn. I den kommende vinter forventer man, at fangsten stiger yderligere og at der indhandles 100 tons, fremgår det af ansøgningen til budget. Projektet ko- stede kommunen 156.347 kroner sid- ste vinter. Og lige så snart isen kommer i de- cember, begynder hellefiskeriet igen i Jakobshavn Isfjord. Isfjordsfiskeriet har også et uddan- nelsesformål. I budgetforslaget fra Arbejdsmarkedskontoret foreslås, at der i 1984 afsættes omkring 20.000 kroner til oplæring af unge i fiskeri. Projektet vil være tilskudsberettiget fra hjemmestyret med et tilsvarende beløb. Poul Krarup. Stenarter sendt til undersøgelse — kan de udnyttes? Fiskeri efter hellefisk skal i gang igen ATUAGAQDLIUTIT NR. 31 1983 33
Blaðsíða 1
Blaðsíða 2
Blaðsíða 3
Blaðsíða 4
Blaðsíða 5
Blaðsíða 6
Blaðsíða 7
Blaðsíða 8
Blaðsíða 9
Blaðsíða 10
Blaðsíða 11
Blaðsíða 12
Blaðsíða 13
Blaðsíða 14
Blaðsíða 15
Blaðsíða 16
Blaðsíða 17
Blaðsíða 18
Blaðsíða 19
Blaðsíða 20
Blaðsíða 21
Blaðsíða 22
Blaðsíða 23
Blaðsíða 24
Blaðsíða 25
Blaðsíða 26
Blaðsíða 27
Blaðsíða 28
Blaðsíða 29
Blaðsíða 30
Blaðsíða 31
Blaðsíða 32
Blaðsíða 33
Blaðsíða 34
Blaðsíða 35
Blaðsíða 36
Blaðsíða 37
Blaðsíða 38
Blaðsíða 39
Blaðsíða 40
Blaðsíða 41
Blaðsíða 42
Blaðsíða 43
Blaðsíða 44
Blaðsíða 45
Blaðsíða 46
Blaðsíða 47
Blaðsíða 48
Blaðsíða 49
Blaðsíða 50
Blaðsíða 51
Blaðsíða 52
Blaðsíða 53
Blaðsíða 54
Blaðsíða 55
Blaðsíða 56

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.