Atuagagdliutit - 08.12.1989, Blaðsíða 8
8
ATUAGAGDLIUTIT/GRØNLANDSPOSTEN
NR. 123 1989
Kuultisiortut atornerluppa
Borgmesterip Jakob Sivertsen-ip, Tasiilaq, kommunemi pineqarnera kamaatigaa. ■ ■
Aatsitassarsioqatigiit piumasarisaasut eqquutsinngilaat.
Suliffeqarfiup Toronto-
meersup gultimik plati-
nimillu ukiumut
4.000.000.000 kroninik
naleqassangatinneqar-
tumik nassaarnerata Tu-
nu silarsuarmi tusaama-
neqalersippaa. Aningaa-
saliisinnaasut pilerit-
sapput, tunumiulli ikit-
tunnguit aatsitassarsio-
qatigiiffiit aningaasalii-
sinnaasullu takorluu-
gaasa suli akornanniip-
put.
Gultip piiarneqamissaa-
nik pilersaarutit ingerlan-
neqarput, nassaarfiulli eq-
qaani najugaqartut aperine-
qanngillat. Aningaasaliiu-
masulli pissusiviusunik paa-
sinnileraluarunik annilaas-
saqqoorunaraluarput, tas-
sami piniartut kissaatigine-
runnguatsiarmassuk pi-
suussuterpassuit piiame-
qanngilluinnamissaat.
Pilersaarutinik ingerlatsi-
suupput Corona Corpora-
tion aamma Platinova, na-
jukkami ataatsimi Toronto-
miittumi najugaqarfeqar-
tut. Taakkorpiaappullu
aamma Uummannap eqqaa-
ni oqaluuserineqaqisumik
ingerlatsisuusimagaluartut,
ingerlatarisimasaatali
maannakkut amiakkoraa
aatsitassarsiorfik matune-
qarsimasoq aatsitassallu
oqimaatsut pissutaallutik
mingutsitsinerujussuaq, al-
laat uumassusillit tamaniit-
tut iluaqutigeqqusaajun-
naamerannik kinguneqar-
simasoq. Aatsitassarsior-
fiup taassumap aqqa tassa -
»Inngili Qernertoq« - asulu-
JULE GAVEN TIL HAM & HENDE
RITID S ANOR AK
Før 3500,- — Nu kun 2450,-
Ring eller skriv!!! Vi sender overalt på kysten!!!
BOLIGHUS - NUUK - TLF. 2 5211 - LOKAL 196
mi atiinnaaluunniit naleq-
qutikkuloqaaq.
Piumasarisat
eqquutsinngilaat
Piiaasoqassatillugu piuma-
sarineqartarpoq, ingerlatsi-
suusussat piiaaffissamik eq-
qaani najugaqartut ingerla-
tatik allallu innuttaasunut
pingaaruteqarsinnaasut
suulluunniit pillugit ilisima-
tittassagaat.
Suliffeqarfissuilli sinnii-
saata ataasiinnaalluunniit
Tunumi kommunit suliatik
pillugit atassuteqarfigisi-
manngisaannarpaat.
Misissueqqaamerit pimo-
orullugit ingerlanneqaler-
nerata nalaani misissueq-
qaarfigineqartup eqqaani
piniarnermik inuutissarsiu-
teqartut 117-iusimagaluar-
put, maannali taakku ta-
maani najugaqartarunnaar-
simapput. Nannuttarine-
qartartut amerlassusiat qi-
viaannaraanni tamanna
paasineqarluarsinnaavoq,
nannuttarineqartartummi
ikiliartupiloorsimammata,
86/87-imi pisarineqarsimap-
put nannut 42,-it, 87/88-imi
18-it 88/89-imilu qulingilu-
at.
Maannalu piniartut Nam-
minersomerullutik Oqar-
tussat ajunaamersuaqartil-
lugu aningaasaateqarflan-
nit tapiiffigeqqullutik qin-
nuteqaateqarsimapput.
Lektor Brookep Køben-
havnip Universitetianeer-
sup »gulterujussuarmik«
nassaameq qallunaat tusa-
gassiuutaasigut saqqum-
miuppaa, peqatigitillugulu
præsident Robert A, Ganni-
cottip Canadami aningaasa-
liisartutik tamatuminnga
ilisimatippai. Ingerlatseqa-
tigiiffissuulli tusagassiuuti-
tigut allaaserinninneq ilisi-
masaqarnginnginnerarsi-
mavaa, oqarsimappullu lek-
tor Brooksip Københavnip
Universitetianeersup ta-
manna nammineq akisus-
saaffigigaa.
Ingerlatseqatigiiflissuaq
misissueqqaarnissamut
akuersissutit tungavigalu-
git paasissutissiisussaati-
taaneranik kommunip no-
vemberip 15-ianni ilisima-
tippaa, kommunillu tupaal-
laatiginerarpaa nassaarto-
qarsimanera tusagassiuuti-
tiguinnaq tusarsimaga-
miuk, nassaartuniillu tusa-
gaqarnani. Peqatigillugulu
kommuni apeqquteqaate-
qarpoq 22-inik avatangiisi-
nut, sulisoqamermut, pini-
artunut taarsiissuteqarnis-
samut il.il. tunngasunik.
Ullorlu taanna Gannicott
kommunimut akissuteqar-
poq, oqarluni tusagassiuuti-
tigut saqqummiussisoqarsi-
manera ingerlatseqatigiif-
fiup akisussaaffiginngikkaa.
Aviisitigulli atuarneqarsin-
naavoq, ingerlatseqatigiif-
fissuaq kommunimut alus-
suteqartinnanili tusagas-
siuutitigut kalerrinneqare-
ersimasoq. Gannicott apeq-
qutit saqqummiunneqartut
pillugit oqalliseqataaju-
manngilluinnarpoq, nassui-
aatigiumanngilluinnarpaa-
lu suna pissutigalugu inger-
latseqatigiifiissuup kommu-
ni atassuteqarfigisarsi-
Guldgrav
Borgmester Jakob Sivertsen, Tasiilaq,
overholder ikke koncessionsvilkårene
Et Toronto-firmas opda-
gelse af guld og platin til
en årlig værdi skønnet
til 4.000.000.000 kr. har
placeret Østgrønland på
verdenskortet. Investo-
rer spekulerer, men en
lille grønlandsk befolk-
ning står stadig imellem
mineselskaberne og de-
res drøm.
Planer for at udnytte gul-
det presses igennem, men
ingen spørger lokalbefolk-
ningen. Situationen skulle
få enhver investor til at hol-
de vejret, for forhistorien gi-
ver fangersamfundet al god
grund til måske at lade for-
muen blive hvor den er.
Selskaberne omkring pro-
jektet er Coronoa Corpora-
tion og Platinova, der begge
har samme adresse i Toron-
to. Det er samme kreds, der
stod bag det meget omdisku-
terede projekt i Uumman-
nak, hvor man snart står til-
bage med en nedlagt mine
og tungmetalsforureninger,
der allerede har medført for-
bud imod udnyttelse af loka-
le levende resourcer. Mi-
nens navn - »Den sorte En-
gel« - kan er betegnende for
denne forhistorie.
De overholder
ikke betingelserne
Koncessionsbetingelserne
foreskriver, at selskaberne
skal orientere de lokale
myndigheder om deres akti-
viteter og i øvrigt om det,
måtte være af betydning lo-
kalt.
Ingen repræsentanter fra
selskaberne har nogensinde
kontaktet nogen af de øst-
grønlandske kommuner om
sådan noget.
Efter forundersøgelserne
er intensiveret, er antallet af
personer, der opretholder en
fangsttilværelse i området
dalet fra 117 til 0 fastboende.
En indikator for fangstud-
kommet kan være antallet
af nedlagte bjørne, der i 86/
87 var 42, 87/88 18 og i 88/89
9.
Fangerne har nu søgt
støtte fra Hjemmestyrets
katastrofefond.
Lektor Brooke fra Køben-
havns Universitet bragte
nyheden om Ȍrhundredets
guldfund« i den danske
presse, samtidig med at
præsident Robert A. Ganni-
cott orienterede aktionærer-
ne herom i Canada. Selska-
bet har herefter afvist, at