Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 07.09.1990, Blaðsíða 7

Atuagagdliutit - 07.09.1990, Blaðsíða 7
KILL1NGUSAAQ 7 Avannaani aalisak- kanik misis- suinermut akissat Nunat avannarliit aalisarnerup tungaatigut suleqatigiiffianni Danmarkip EF-imi ilaasortatuaanini iluaqutigisinnaavaa - Pisassanut naleqquttunik aalisamermi atortuuteqalemissaq sakkortuumik kissaatigineqarpoq Nunat avannarliit arla- lippassuartigut misissu- eqatigiittarsinnaapput. Amerlasuutigulli anin- gaasassaaleqineq apor- fiusarpoq, taamaattu- millu 22. Nordiske Fiske- rikonferencemi nunat avannarliit aalisarner- mut ministeriisa anin- gaasanik amerlanerusu- nik pissarsiniarnissaq isumaqatigiissutigaat. Ministerit • kissaatigaat an- ingaasat pissarsiarineqar- tussat ilisimatusarnermut suleqatigiinnermullu ator- neqassasut. Nunani avan- narlemi paasineqarneruler- simavoq, ajomartorsiutit tamakkua inatsisiliorneq aqqutigalugu ataavartussa- mik aaqqiivigineqarsin- naanngitsut, ingerlariaq- qinnissamili nunani pine- qartuni periaatsit assigiinn- gitsuunerata ilikkarniamis- saat aqqutissat ilagissagaat isumaqatigiissutigineqartut ilagaat. Danmarkimi aalisarner- mik sammisaqartut naalak- kersuinermillu suliaqartut akomanni qangali paasine- qareersimavoq, EF-ip aali- sameq pillugu malittarisas- siai ilorraap tungaanut aal- lariaataasinnaassanngitsut. Tassami EF-ip iluani aali- sarnermut tunngasunut an- ingaasaliissutaasartorpas- suit naapertuilluarnerusu- mik agguataarnissaat angu- niaraluarlugu ukiuni arla- linngortuni ilungersuukka- luttuinnarlugu assigiinngit- sorpassuarnik iliuuseqarto- qartuarsimagaluarmat. Pisassanut naleqquttumik 22. Nordiske Fiskerikonfe- rencemi sakkortuumik kis- saatigineqartut ilagaat pi- sassanut naleqquttunik aa- lisarnermi atortuusiornis- saq pillugu misileraasoqar- nerunissaa. Aalis akkat kinguppaallu eqqarsaatigalugit aalisartut kissaatigaat tukerlaanik aa- lisagaaqqanillu pisaqarna- veersaarnerulernissartik pi- sarisoortakkamillu sapinn- gisamik annertunerpaamik killilersimaarneqalernis- saat. Kilisaatit pisassatut na- leqquttut atomeqarnissaat Kalaallit Nunaanni ilaati- gullu Skotlandimi misile- raatigineqarsimapput, sule- riaatsit immikkoortiterisar- nermilu atortuutit nutaali- aanerpaat ilanngullugit misilerameqarsimallu tik. Paasineqarsimavoq qalor- suit kippareqatigiinnik pu- tullit, qalorsuit immap ilua- tigut ingerlanneqartillugit iluamik inississimasaraan- Ønsker flere penge til den nordiske fiskeriforskning Danmarks rolle som eneste EF-medlemsland er et plus for det nordiske fiskerisamarbejde - Stærke ønsker om mere selektive fiskeredskaber Der er mange oplagte emner, som det ville væ- re relevant at forske i på et fællesnordisk plan. Men tit mangler der pen- ge, og det var udgangs- punktet for, at fiskerimi- nistrene fra de nordiske lande på den 22. Nordi- ske Fiskerikonference enedes om et ønske om flere penge. Ministrene ønsker pengene anvendt både til forskning og til selve samarbejdet. I nordisk sammenhæng er man begyndt at anerkende, at der inden for regulerings- politikken sandsynligvis ik- ke findes nogen patentløs- ning, men at vejen frem er at lære af hinandens forskelli- ge metoder inden for fiskeri- forvaltningen. I Danmark har det såvel inden for fiskerikredse som på politisk plan længe været indset, at EF’s fiskeriregule- ringer i hvert fald næppe er den rette vej. Mere end en regulering er der inden for EF blevet tale om stadig me- re krampagtige forsøg på at fordele en svindende res- source blev alt for mange fi- skere. Selektivt fiskeri Et af de ønsker, der kom stærkest frem på den 22. Nordiske Fiskerikonferen- ce, var et forlangende om forskning i mere selektive fi- skeredskaber. Både med hensyn til fisk og rejer er der tale om, at fiskerne gerne vil bevare yn- gel og ungfisk og i det hele taget begrænse bifangster- ne så meget som muligt. Både i Grønland og ek- sempelvis i Skotland har der været forsøg med selektive trawl, hvor man både arbej- der med såkaldte sorterings- paneler og med et nyt ma- skedesign. Det har vist sig effektivt at bygge trawlene op med kvadratiske masker, der bi- beholder deres fulde åbning, også når trawlet slæbes gen- nem vandet. Problemet med sådanne masker er imidlertid, at trawlene bliver uelastiske. Dette fører til, at redskabet er mindre robust og lettere rives i stykker, hvis det får fat i forhindringer på hav- bunden. Danmark som bro Danmarks medlemsskab af EF er ved flere lejligheder blevet karakteriseret som en hindring i det nordiske samarbejde, men dette gæl- der ikke fiskeriet. Tværtimod regner de øv- rige partnere i det nordiske fiskerisamarbejde med, at Danmarks medlemsskab kan være med til at danne bro mellem Norden og det øvrige Europa - Ikke mindst når EF’s såkaldte indre marked bliver en realitet. gata, iluaqutaasumik sun- niuteqartartut. Qalorsuilli taamaattut ajoqutigaat ilaguussaarun- naariartuaartaramik. Ta- matumalu kingunerisarpaa atortuutit sanngisuujun- naariartuaartamerat im- mallu naqqanut attuuttar- nerminni alittujaneruleriar- tuaartamerat. Danmark ikaartarfittut Danmarkip EF-imi ilaasor- taanera nunat avannarliit suleqatigiinneranni ajoqu- taasutut ataasiarani taane- qartarsimavoq, aalisamerli eqqarsaatigalugu pissutsit allaanerupput. Nunammi avannarliit aa- lisamikkut suleqatigiinne- rat eqqarsaatigalugu Dan- markip ilaasortaanera Nu- nat Avannarliit Europallu sinnerata akornanni ikaar- tarfiusinnaasutut isigine- qarpoq - Minnerunngitsu- mik taamaassalluni EF-ip iluani niueqatigiilemissa- mik taaneqartartoq piviu- sunngoriarpat. Kalaallit Nunaat Avannaamioqatigiit 22-issaannik aalisameq pillugu ataatsimeersuarner- mi takutitsilluarpoq. Assilissami kalaallit aallartitaat takuneqarsinnaapput. Tunorlerniit tassaapput Inuutissarsiornermi Pisortaqarlimmi vicedirektør Jakob Poulsen, fuldmægtig Jørgen Søndergaard, Namminersornerullutik Oqartussat Danmarkimi allafTianniit, direk- tør Niels Fensbo, APK, statsbilog Hans Lassen, aalisakkanik misissuisoqarfimmiit, APK-p allalTeqariiani pisortaq Karl Olsen, fuldmægtig Henrik Leth, Inuutissarsiornermi Pisorta- qarfimmiit, direktør Jørn Graversen, Inuutissarsiornermi Pisortaqarfimmiit, kissalu kon- torchef Jens Paulsen. Qiterliit tassaapput KNAPK-p allaffeqarliani pisortaq Paviaaraq Heilmann, KNAPK-p siulittaasua Pavia Nielsen, APK-p siulittaasua Hans Pavia Egede. Salliit tassaapput APK-p tusagassiisartua Peder Munk Pedersen, siulittaasoq Magdalene Pedersen kiisalu aalisarnermut naalakkersuisoq Kaj Egede. Grønland var godt repræsenteret på den 22. Nordiske Fiskerikonference. Her ses de grønlandske deltagere i konferencen. Det er i bageste række fra venstre vicedirektør i Erhvervsdirektoratet Jakob Poulsen, fuldmægtig Jørgen Søndergaard, Grønlands Hjemme- styres Danmarkskontor, direktør Niels Fensbo, APK, statsbiolog Hans Lassen, Grønlands Fiskeriundersøgelser, sekretariatschef Karl Olsen, APK, fuldmægtig Henrik Leth, Er- hvervsdirektoratet, direktør Jørn Graversen, Erhvervsdirektoratet, og kontorchef Jens Paulsen, ligeledes Erhvervsdirektoratet. I midterste række er det sekretariatschef Paviaa- raq Heilmann, KNAPK, KNAPK-form and Pavia Nielsen og APK-formand Hans Pavia Egede. Forrest er det informationschef Peder Munk Pedersen, APK, forkvinde Magdalene Pedersen, Fisker- og Fangerkonemes Sammenslutning og endeligt landsstyremedlem Kaj Egede. DYKKERSELSKABET VIKING ApS Postbox 923.3900 Nuuk . Tlf. 2 48 28 Radio kaldesignal: XPKL »Viking« Dykker: Peter B. Buhi

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.