Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 04.11.1992, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 04.11.1992, Blaðsíða 3
NR. 128 1992 ATUAGAGDLI UTIT/GRØNLANDSPOSTEN 3 m llinniartut silaaluit Nuna Bankip sullitani amerlagisuulerpai NUUK(KK) - Ilinniagallit il- loqarfinni aningaaserive- qanngitsuniittut, Nuna Banldmi kontoqartut, aa- sarli atuanngiffeqareerner- mik kingorna ilinniartuu- nersiniartarnenninni ajor- nartorsiulersimapput. Narsamiittup Inuutissa- lerinermik Ilinniarfiup, INUILI, Nuna Bankimut saafilginnissuteqarnera pis- sutigalugu aningaaseriviit KNI-llu sinerissami sullis- seqatigiinnissaminnik isu- maqatigiissutaat allanngor- tinneqarsimavoq. Taamaa- liortoqarneratigut maanna ilinniagaqartut ajornartor- siuteqaratik ilinniagaqar- nersiutiminnik tigusisin- naaleqqissapput. Nuna Bank, Nuummi pi- sortaqarfeqartoq, immikko- ortortaqarfeqarpoq Qaqor- tumi, Maniitsumi, Sisimiu- ni aamma Bulissani. Illoqar- finni taakkunani tallimani qarasaasianik atortuutigil- luaramik ingerlaannartu- mik takusinnaavaat muk aningaaserivimmi qanoq uninngasuuteqartiginersoq. Aamma inuup nammineq tam an na paasisinnaavaa atuagaaraatini takutikku- niuk imaluunniit aallertar- finnut aningaasanik aaller- simaguni. Telefon atoqaaq Illoqarfinnili allani - pin- gaartumillu nunaqarfmni - pissutsit allaaneroqaat. Ta- makkunanni Nuna Bank sinnerlugu KNI sullissisuu- voq, aamma illoqarfinni nu- naqarfinnilu tamakkunani aallertarfiit, pengeautoma- tit, atugaanngillat. Anin- gaasanik aallissagaanni atu- agaaraat nassarlugu KNI-p allaffianut saaffiginnittaria- qarpoq, taavalu tassanngaa- niit Nuna Bank Nuummiit- toq telefonerfigineqartar- poq ilumut aallersoq anin- gaasaateqarnersoq paasini- arlugu. Ajortoqanngippat KNI uppernarsaammik alla- gaaqqiortarpoq Nuummilu Nuna Bankimut nassiullu- gu. Nuna Bank maanna pif- fissartornannginnerusumik aaqqiiniarsarisoq nassuer- poq ilinniagaqartut assut suliaqutsersuutaas artut, tassa aningaassassatik amerlanngeqisut uteqat- taartuarlutik aallerfigisar- matigik. Ilinniagalik qaammam- musiaqarpoq 4.000 koruu- ninik, ilinniagallillu naju- gaanniissimaguni ineqar- nerminut nerisaqarnermi- nullu 1.500 koruunit aam- ma aningaaserivikkoorlugit akiliutigisussaallugit. Sin- neruttullu 2.500 koruunit tassa assigiinngitsunut qaammammut naammattu- saarniagassaralugit. Taa- maakkamik tupinnartann- gilaq qaammammut naam- mattusaariniarlutik anni- kitsukkaanik tigusisarma- ta. Nutaamik aaqqissuussineq Nuna Bank juulip aallaq- qaataata nalaani nutaamik maleruagassiorsimavoq ilin- niagalik aningaaserivik aq- qutigalugu aningaasarsia- qassappat taava 1.000 ko- ruunit ikinnerpaamik tigu- sinnaassagai. Taamaaliorto- qarmat sinerissami KNI-p allaffiisa Nuna Bankimik sullissinerat assorujussuaq annikilleriarsimavoq. Aam- mali qaammammut 2.500 koruuninik ilinniagaqarner- sisartunut ajornartorsiu- tinngorsimalluni, tassami ilinniagaqarnersiassatik qaammammut 1.000 koruu- nikkaarlugit marloriaan- narlutik tiguniarsinnaalis- sagamikkik. Tamanna Narsami inuus- sutissalerinermik ilinniar- fiup, 40-ngajannik ilinniar- toqartartup, uparuapallas- simagaluarpaa Qaqortumi Nuna Bankip immikkoor- tortaqarfianut, taannami tusarniaavigisaramikkuu, akineqaannarsimallunili ilinniagarsisussap 500 ko- ruunit tigunngitsuukkani ilinniaqatimi kontoanut nuutiinnarsinnaagai, taa- malu marluuteriarunikkik ajornarsaarunneqanngivil- lutik 1.000 koruuninik tigu- silertorsinnaallutik. Patsisaaniarsimasoq inuussutissalerinermik ilin- niarfiup naammaginagu Nuna Bankip Nuummi qul- lersaqarfia saaffigisimavaa, akineqarsimallutillu »1.000 koruunilerine« qaammatini sisamaannarni atuussi- mammat qanoq isummivif- figisinnaanngikkallarlugu. - Ingattarsarsimavallaa- runarpugut, Nuummi Nuna Bankip pisortaasa ilaat Pe- ter Petersen oqarpoq. Soo- runami inuit aningaasat uninngasuutitik tigusin- naassariaqarpaat, nammin- nermi aningaasaatigigamik- kik. Taamaakkaluartorli aamma Nuna Bank anin- gaasartuutikillisarumalluni iliuuseqartariaqarpoq, ilin- niagallillu annikitsukkuu- taariinnartartut suliaquti- nut ilaasimapput, pingaar- tumik illoqarfinni nunaqar- finnilu qarasaasianik atuif- fiunngitsuni. Grønlandsbank! Nuna Bankitulli qanoq amerlatigi- sunik tigusisinnaanissamut killilersuinikuunngilaq. Automatit aningaasanik tigooraasarfiit illoqarfinni annerusuni aningaaserivilinni atorluar- neqaleriartorput, illoqarfinnili mikinerusuni tignsiniarluni manguttagaq atorneqarsin- naanngilaq, aningaasanimmi tigusissagaanni KNI saaffigeqqaartariaqarmat. (Ass.: Knud Josefsen). Pengeautomaterne vinder indpas i de større byer med bankfilialer, men i de mindre byer er et hævekort ikke meget bevendt, når man alligevel skal på KNI for at hæve penge. (Foto: Knud Josefsen). Elever med hævekort i klemme Nuna Bank blev træt af for mange træk NUUK(KK) - Uddannelses- søgende i de byer, som ikke har en bankfilial, har i en periode siden sommerferien haft problemer med at hæve deres uddannelsesstøtte, hvis den var indsat på en konto i Nuna Bank. En reaktion fra levneds- middelskolen INUILI i Nar- saq til Nuna Bank har nu ført til en ændring i aftalen mellem banken og KNI, som ude på kysten varetage ban- kens interesse. Derfor kan de uddannelsessøgende igen hæve deres penge uden pro- blemer. Nuna Bank har foruden hovedkontor i Nuuk også fi- lialer i Qaqortoq, Maniitsoq, Sisimiut og Ilulissat. I disse fem byer er bankens EDB- system i stand til straks at se, om der er penge på kon- toen. Både når man henven- der sig ved skranken med sin bankbog, eller når man trækker pengene på sit hæ- vekort i en pengeautomat. Ringer Anderledes stiller det sig i alle øvrige byer - og bygder for den sags skyld også. Her er det KNI, som varetager Nuna Banks interesser, og der er heller ingen pengeau- tomater i disse byer. Ønsker en kunde derfor at hæve på sin konto, skal han møde op på KNI-kontoret, som så løf- ter røret og ringer til Nuna Bank for at sikre sig, at der nu også er penge på konto- en. Derefter bliver der skre- vet et bilag, som KNI sender til banken. Nuna Bank, som også er i gang med at rationalisere si- ne forretningsgange, faldt over netop de uddannelses- søgende, som pr. tradition står for mange og små udbe- talinger på deres konto med uddannelsesstøtten. En uddannelsessøgende lår i runde tal 4.000 kroner om måneden, hvorfra 1.500 kroner bliver trukket til kost og logi. De resterende 2.500 kroner til lommepen- ge bliver indsat på en bank- konto, hvor de skal række til hele måneden. Det medfører selvfølgelig mange, men små udbetalinger, så de unge lige kan holde den gående måne- den ud. Ny regel Nuna Bank indførte derfor omkring 1. juli en regel, som satte minimumsgrænsen for en udbetaling fra for ek- sempel de uddannelsessø- gendes konti til 1.000 kro- ner. Det betød straks et dra- stisk fald i antallet af ekspe- ditioner i KNI-kontorer udenfor Nuna Banks filial- net. Men det betød også sto- re problemer for de uddan- nelsessøgende med en må- nedlig uddannelsesstøtte på 2.500 kroner. To gange på KNI-kontoret, og så var den pot ude. Det fik levnedsmiddelsko- len i Narsaq, som har om- kring 40 elever, til at reage- re. Skolen henvendte sig til Nuna Bank i den nærmeste by Qaqortoq, hvor den nye regel blev bekræftet, men fi- lialen havde en nem løsning på problemet. En elev kunne bare overføre 500 kroner til en anden elevs konto, så det i alt blev til 1.000 kroner, som derefter uden proble- mer kunne hæves - og deles mellem de to elever! Dette råd fandt levneds- middelskolen ikke særlig til- fredsstillende, hvorefter skolen henvendte sig til Nu- na Banks hovedkontor i Nuuk. Efter at have tykket lidt på henvendelsen har banken nu tilbagekaldt den nye »1.000 kroners regel«, som kun kom til at virke i små fire måneder. - Vi var nok lidt for hurtig ude, erkender filialbestyrer Peter Petersen fra Nuna Bank i Nuuk. Selvfølgelig skal folk kunne hæve de penge, som står på deres konto. Det er jo nu engang deres egne penge. Men også Nuna Bank er på jagt efter rationaliseringsgevinster, og netop de mange små ro- keringer på de uddannelses- søgendes konti er omkost- ningskrævende i de byer, hvor ekspeditionerne stadig foregår ved hjælp af blæk og papir. I Grønlandsbanken har der i modsætning til Nuna Bank ikke på noget tids- punkt været begrænsninger på det hævede beløbs stør- relse. HVALRIFFEL Traditionelt engelsk design, kal. 375 H&H mag. F.eks. kan hvid- hval skydes med 1 skud, hvor mange skud med 30-06 ikke er tilstrækkeligt. Super riffel til store dyr - kun 4.550,-kr. HUSQVARNA Halggevær - brugt men i rigtig god stand. kal. 12/70 eller 16/70. Sand- vikstålpiper. Virker altid. Kr. 1.690,- .22 MAGNUM rifler med magasin. Fås som US karabin, eller traditionel riffel Pris starter fra 1.960,-. Sigtekikkert Dan/Arms fra kr. 490,-. Hunters House, Arms Gallery H.C.Ørstedsvej 78. 1875 Frederiksberg C. -TH.: 31-22 23 33 . Fax:31-22 8200 Urmoger*l ure - guld * sølv H. J. Rinksvej 33 Box 1400, 3900 Nuuk 2 34 40, Fax 2 48 30

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.