Atuagagdliutit - 08.12.1994, Side 2
2
Nr. 95 • 1994
Ua ag'ajZ'c/é/'a U/U
GRØNLANDSPOSTEN
Kommuneqarfiit marluk killissa-
rititamik qaangeeratarsinnaapput
- Kisianni suliassat aningaasassaqartitaasariaqarput, inat-
sisartut peqqusipput, ukiuni aggersuni akileraarutit - im-
maqa - allanngutsaaliorsinnaaqqullugit
Kommuneqarfiit marluk a-
kileraartarnermut qummut
killissarititaq, tassa kommu-
neqarfiit akileraarusiisinnaa-
nerminnut pisinnaatitaaffiat,
qaangerualuttuarpaat. Tas-
saapput Narsap Qasigian-
nguillu kommuneqarfiit 29
procentinik innuttaminnut a-
kileraartitsisartut. Inatsisit
naapertorlugit kommuneqar-
fiit namminermut 30 pro-
centimik akileraartitsisinna-
apput, kommuneqarfiillu
kattuffiat KANOKUKA
naapertorlugu, qummut kil-
lissarititaq ukiualunnguit
qaangiuppata qaangerneqar-
tariaqalissaaq.
Kommuneqarfiit procentii
assigiinngissuteqarujussuan-
ngillat. AJlat sisamat maan-
nakkut 28-miipput allallu si-
samat 27-miillutik. Uper-
naviup Ivittuullu kommu-
neqarfii procentikinnerpaap-
put - Upernavik 23-miiluni
Ivittuut 20-miittoq.
Kommuneqarfiit marluk
akileraarutiminnik qaffaal-
latsitsippput, tassaasut Ava-
nersuaq 2 procentimik aam-
ma Tasiilaq 1 procentimik.
Taakkua uilumikkut akile-
raarutaasa procentiat 28-
miillunilu 27-miippoq.
Kommuneqarfiit arlaannaa-
taluunniit procentiminnik
appartitsinngillat.
Ataatsimut akileraarut
Kommunemut akileraarutip
saniatigut ataatsimut akile-
raarutip ilagaa nunamut ta-
marmut akileraarut 11 pro-
centi aammalu kommunenut
ataatsimut akileraarut 4 pro-
centi. Imaappoq, ataatsimut
akileraarut paasissagutsigut
taava kommuneqarfiit ta-
marluinnaasa akileraartar-
nermut procentiisa qaavinut
15 procenti ilanngutissavar-
put, tassalu taannaavoq akis-
sarsigaangatta ilanngataa-
sartoq - kommuneqarfiup a-
kileraarusiuttagaa:
Nanortalimmiut 41 pro-
centeertassapput, Qaqortor-
miut 42, Narsarmiut 43, I-
vittoormiut 35, Paamiut 43,
Nuummiut 40, Maniitsormi-
ut 43, Sisimiut 40, Kangaat-
siarmiut 41, Aasiammiut 43,
Qasigiannguarmiut 44, lluli-
armiut 42, Qeqertarsuarmiut
42, Uummannarmiut 41, U-
pernavimmiut 38, Avanersu-
armiut 41, Tasiilarmiut 41
kiisalu Ittoqqotormiut 41.
1989-mit 1995-mut nu-
natsinni akileraatip procenti-
ata agguaqatigiissinnera
37,12-mit 41,39-mut inger-
lasimavoq, kitsillu kingulleq
tassaavoq tamatta nunatsin-
niittugut agguaqatigiissillu-
gu akileraarutigisartagarput.
Ukioqmannamit aappaagu-
mut (agguaqatigiissillugu)
qafferiaatissaq 0,17 procen-
tiussaaq. Taamaattoqartu-
aannassanngilarli.
Kommuneqarfiit kattuffia-
ta direktøria Hans Erik Fi-
scher novemberip 22-ani a-
persorneqarluni oqarpoq
naatsorsuutigisariaqarippul
akileraarutit siunissami uki-
umut procentip affaanik
qaffariaallattassammata, tas-
salu allatut ajornartumik
kommuneqarfiit
akileraartitsisinnaanerannut
qummut killissarititaat qaan-
gertariaqartalissapput.
Tamatumunnga peqqutit
ilagaat kommuneqarfiit inat-
sisit naapertorlugit aningaa-
sartuutissasut pisussaaffii,
soorlu utoqqarnut, amerliga-
luttuinnartussaanerat. Kom-
muneqarfiit utoqqarnik isu-
maginninnerat assuarnarsis-
sanngippat kommuneqarfiit
isertitaqarnerusariaqalertus-
saassapput, taamaammanu-
na kommuneqarfiit akileraa-
ritsinerannut qummut killis-
sarititaasoq qaangerneqarta-
riaqalissasoq.
Nunamut tamarmut
akileraarut apparlugu
Aappaatigulli imaanngikka-
luarpoq akileraarnerusalis-
sasugut. Suliat amerlaneru-
sut kommuneqarfinnut nuut-
tarnissaannik isuma taper-
sersorneqarpoq Namminer-
sornerusut aamma suliassa-
nut nussuinermi aningaasali-
isartuuppata. Tamanna ilaa-
tigut eqqaaneqarsimasima-
voq kommuneqarfiit iluar-
sartuuteqqinneqarnissaannut
ataatsimiititaliarsuup nalu-
naarusiaani, ukiaq manna
naammassineqartumi.
Tamannalu ima paasine-
qarsinnaagunarpoq Nammi-
nersornerullutik Oqartussat
nunamut tamarmut akileraa-
mmmik appaanerannik, ta-
matumalu kingorna inatsi-
sartut qummut killisaritita-
mik qaffaallutik, akileraar-
To kommuner tæt på at bryde skatteloftet
- Men pengene skal følge opgaverne, siger landstinget, så den samlede skat
bliver formentlig uændret de kommende år
To grønlandske kommuner
er nu tæt på at sprænge lof-
tet over den skatteprocent,
kommunerne har lov at ud-
skrive. Det er Narsaq og Qa-
sigiannguit, der begge to er
oppe på 29 procent, mens
det lovlige loft er 30, og det
bliver der ifølge landsfore-
ningen KANUKOKA brug
for at gennembryde allerede
i løbet af et par år.
Der er såmænd ikke så
stor forskel på kommunerne.
Fire andre er allerede oppe
på 28 og atter fire på 27.
Kun Upernavik og Ivittuut
skiller sig ud, Upernavik
med sine 23 procent og Ivit-
tuut med sine 20.
Kun to kommuner satte
skatteprocenten op. Det var
Avanersuaq og Tasiilaq med
henholdsvis 2 og 1 procent.
Der ligger i dag på en kom-
munal skatteprocent på 28
og 27. Ingen kommuner sat-
te skatten ned.
Foruden kommuneskatten
består den samlede skat af
en landsskat på 11 procent
og en fælles kommunalskat
på 4 procent. Det betyder, at
vi for at finde frem til den
samlede skat skal lægge 15
til samtlige kommunale
skatteprocenter.
I Nanortalik skal borgerne
betale 41 procent, i Qaqor-
toq 42, Narsaq 43, Ivittuut
35, Paamiut 43, Nuuk 40,
Maniitsoq 43, Sisimiut 40,
Kangaatsiaq 41, Aasiaat 43,
Qasigiannguit 44, Ilulissat
42, Qeqertarsuaq 42, Uum-
mannaq 41, Upernavik 38,
Avanersuaq 41, Tasiilaq 41
og Ittoqqotormiut 41.
Den gennemsnitlige skat-
teprocent i Grønland har fra
1989 til 1995 udviklet fra
37,12 til 41,39. Det sidste
tal er altså, hvad vi i hele
Grønland betaler i gennem-
snit. Den gennemsnitlige
stigning fra i år til næste år
er 0,17 procent. Men sådan
bliver det ikke ved med at
gå-
Sikuutitit assut ma-
marput Pinngu
Næste dag. Marasmus tager med Pinngu hjem - Du er en tung en, Marasmus
- det var ikke en god ide du fik i går
- nej det var en fejl
- Dine is smager meget godt Pinngu
Kommuneskatten stiger
I et interview fra 22. novem-
ber med direktør for kom-
munernes landsforening,
KANUKOKA, Hans Erik
Fischer, fortæller han, at vi
godt kan regne med, at skat-
ten i fremtiden vil stige en
halv procent om året, og det
kommer igen til at betyde, at
skatteloftet må hæves.
ursagen hertil er, at kom-
munernes lovforpligtede ud-
gifter stiger, blandt andet på
ældreområdet. Hvis service-
niveauet skal opretholdes,
vil det derfor være nødven-
digt med nogle flere penge i
kommunekasserne, og
loftet over kommuneskat-
ten må altså sættes op.
Landsskatten må sænkes
Det betyder på den anden si-
de ikke, at borgerne skal be-
tale mere i skat. Tanken med
at flytte flere og flere opga-
ver ud til kommunerne bak-
kes op af, at hjemmestyret
er indstillet på at »pengene
følger med opgaverne«. Det
er der for eksempel givet
udtryk for i den store rap-
port fra kommunalreform-
kommissionen, der blev fær-
diggjort her i efteråret.
Det kunne fortolkes
sådan, at Grønlands Hjem-
mestyre nedsætter lands-
skatten, og at landstinget
derefter kan hæve loftet for
kommuneskat uden at den
enkelte borger kommer til at
betale ere i skat af den
grund.
Aaqqissimoq: Ulrik Rosing
Kalaallit atuakkiortut
assigiinngitsut
ailataannik imalik.
Taalliat, isiginnaagassiat,
eqqaamasat
uHorsiutillu.
Qupperncnt 142
kr. 82,«
ATUAKKIORF1K • BOX 840 • 3900 NUUK • TLF, 2
Efter isen
- Sikken en flot udsigt'du har Pinngu
- Ja, kan du se det der ude, hvad er det
Langt væk i det fjerne.
Jeg ved det ikke, skal vi ikke hente det?
lad os det, måske ved din far det