Atuagagdliutit - 08.12.1994, Síða 25
Nr. 95 • 1994
25
GRØNLANDSPOSTEN
Quttoqqat asiilasut
Niviarsiaraavunga 14-inik
ukiulik, kiisalu quttoqqak-
ka, iviarmgikka naakkalu
asiilasorujussuupput. Oqi-
maassusera nalinginnaa-
suugaluarpoq. Sukangane-
rulissappata qanoq iliorsin-
naavunga?
Ukiup aappaa avillugu
matuma siornatigut qiner-
sikka peqqutaallutik kissar-
neqarpunga. Qaangeraanni
qinersit suangajunnaarta-
raluarpat? Sulimi ataaseq
siutima saamerliup eqqaa-
niittoq suangasuujuvoq.
E.S.
Inuusoqaatit sulilu timivit
ineriartornera uninngilaq.
Timivit sananeqaataa allan-
ngortussaavoq, taamaalillu-
tillu timit »sukanganeruler-
tussaalluni. Iluaqutigisin-
naasannik soqanngilaq. Ki-
siannili arlaannik nuannari-
sannik aammalu timinnik
tamanik atuiffigisinnaasan-
nik timersortarit.
Qinersit suanngarsima-
sut nalinginnaasumik ninit-
tarput, nungukkaangamillu
ammip qaatigut takuneqar-
sinnaajunnaartarput malu-
gineqarsinnaajunnaartarlu-
tillu.
Taamaakkaluartorli qi-
nersit ilaat ataaseq arlallil-
luunniit suanngarnerminni
manngertissinnaasarput,
taamaalillutillu inuup inuu-
nera tamaat malugineqar-
sinnaalertarlutik. Tamatu-
munnga peqqutaavoq qile-
runnguussimasut mannger-
tittarneri.
Tikeraaq
isumassarsiffigaa
Amerikarmiumik paarlaas-
seqatigiinnikkut tikeraartu-
mik inisimasoqaqqammer-
punga, taassumalu muliani
saamerlermi silittukullam-
mik nivingasoqamera malu-
gilerlugu assut nuannaarto-
rilerpara.
Oqaluttuuppaanga muli-
ni USA-mi taamatut immik-
kut suliaqartartumit putu-
tissimallugu. Danmarkimi
taamaattumik peqarpa?Pu-
tutinnermi arlaatigulluun-
nit ulorianaateqartoqarsin-
naava? Københavnimiu.
Ilumi inuit nuannaartori-
saat eqqumiittaqaat!
Kisiannimi aamma Ame-
rikamisulli tamaani taama-
tut suliaqartunik peqarpu-
gut. Ukiut ingerlanerini
inunnit timiminni iveruser-
sorsimasunit allaffigineqar-
tarpunga.
Amerlanertigut taamatut
iverusersortarnermi atoqa-
tigiinneq eqqarsaatigine-
qartarpoq. Tamatta inuit si-
utimikkut qinngamikkullu
iverutillit takusarpagut. Ki-
siannili inuit ilaat mulimik-
kut kinguaassiutimikkullu
iverusersortarput. Aamma
an gutin ik usummik nuuini
ameraasakkut issumikkullu
iverusersorsimasunik taku-
simavuhga.
Putusisartut sumi naju-
gaqarnersut oqaatigisin-
naanngilakka, ilisimasaqar-
figinngilakkami. Ulorianar-
tortarisinnaasaa tassaavoq
aseruuttoorsinnaaneq; kisi-
annili aamma iverut nusut-
toorlugu putua sipisoortin-
neqarsinnaavoq, taamaalil-
lunilu aseruuttoorluni.
Aamma ammimi putoq qile-
runnguukkuni annertuu-
mik manngersortaqalersin-
naavoq.
Fræk fyr fra USA
Jeg har haft en amerikansk
udvekslingsstudent boende,
og han blev genstand for
min store beundring, da jeg
opdagede, at han havde en
temmelig tyk ting fastgjort i
venstre side af brystet.
Han fortalte, at han hav-
de fået lavet hullet af en fag-
mand i USA. Findes der så-
danne fagmænd i Danmark?
Er der risici forbundet med
»operationen«?
Københavneren.
Det er de særeste ting, der
kan vække folks beundring!
Men også på dette felt er
vi lige så godt med her i lan-
det som i det store Amerika.
Jeg har gennem årene fået
mange breve fra mennesker
med ringe fastgjort forskel-
lige steder på kroppen.
Oftest er motiverne for
udsmykningen mere eller
mindre erotisk betingede. Vi
har alle jævnligt set folk
med ringe i ører og næse.
Men andre meget brugte
steder er brystvorterne og
kønslæberne. Jeg har også
set ringe i mænds forhud og
pung.
Jeg kan ikke give Dem
Fangst - og fiskerikonsulent
til selvstændigt job med udviklingsopga-
ver inden for fangst og fiskeri i Sisimiut.
Organisatoriske rammer
Stillingen, som er oprettet m.h.p. at støtte fangst-
og fiskerierhvervets udviklingsbestræbelser,
refererer til kommunaldirektør/borgmester. I
følge kontrakt mellem Kommune og Erhvervs-
råd er konsulenten sikret en plads i Sisimiut
Erhvervsråd, hvem konsulenten repræsenterer i
et nyetableret erhvervsudviklingsudvalg. Udval-
get er sammensat af lige mange politikere og
erhvervsfolk, og dets opgave er at styre gen-
nemførelsen af Sisimiut Kommunes erhvervsplan
samt stimulere byens erhvervsudvikling. I det
daglige vil konsulentens samarbejdspartnere
være de 4 udviklingsmedarbejdere, der udgør
erhvervsudviklingsgruppen (kom. ansat økonom
og fysisk planlægger + Erhvervsrådets 2 ansatte).
Jobbet
er i udgangspunktet frit og ustruktureret Det
kræver stor personlig gennemslagskraft og
evnen til at påvirke og samarbejde på alle niveau-
er. Opgaverne vil hovedsagelig bestå i: struktu-
rering af arbejdsområdet strukturering, beskri-
velse og gennemførelse af projekter, repræsen-
tation af erhvervet i råd og udvalg samt formid-
ling og fennemførelse af uddannelsesmæssige til-
tag.
Ansøgeren
må have en uddannelse og en baggrund, der
gør vedkommende i stand til på egen hånd at
skabe og gennemføre udviklingstiltag inden for
fangst- og fiskerierhvervet Konsulenten må
være handlekraftig, praktisk anlagt samt have
evnen til at påvirke, lede og organisere.
Endvidere må ansøgeren kunne arbejde
målrettet i et flerkulturelt miljø.
Kun dobbeltsprogede ansøgere vil komme i
betragtning.
Ansættelsesvilkår
Der tilbydes en 2-årig kontrakt med mulighed
for forlængelse. Løn i henhold til overens-
komst med pågældendes faglige organisation
eller individuel kontrakt. Der kan anvises
bolig, for hvilken der betales boligdeposi-
tum/husleje m.m. efter gældende regler, lige-
som der ydes fri tiltrædelsesrejse og bohave-
flytning.
Yderligere oplysninger kan fås ved henvendel-
se til erhvervschef Michael Thierry på tlf.
I 40 77, lok. 227.
Tiltrædelse 01.02.95 eller efter nærmere afta-
le.
Ansøgning med relevante oplysninger senest
den 31. december 1994 til:
adresser på hullemagerne,
da jeg ikke kender dem. Det
væsentligste risiko er infek-
tionsfaren; men der kan
undtagelsesvis opstå udriv-
ning af ringen med infektion
til følge. Hullet kan også bli-
ve sæde for en knudeformet
voldsom ardannelse.
Persami HIV-p
bakteriaa
Angutit HIV-mik tunillat-
sissimasut meerartaarsin-
naajunnaarlugit peersaasa
aqqutaat kipigaanni tunil-
laasinnaaneq annikillisin-
neqarsinnaava? Taamaalil-
lunimi peersaq arnap utsui-
nut qanianulluunniit pisin-
naajunnaassaaq.
HIV-mimmi tunillatsissi-
masoq kinaluunniit tunil-
laaqqinnissaminut soquti-
ginninnavianngilaq. Peer-
sap aqqutaasa kipinerat
usuup puuanut taarsiutaa-
sariaqanngilaq, kisiannili
iluaqutaasinnaalluni.
N., Odense.
Iluaqutaangaarnavianngi-
laq. Angut peersaasa aqqu-
taat kipineqarsimagalua-
raangamiluunniit ineraa-
ngami ineraangami pilatsin-
ngikkallarnermisulli peersi-
tigisarpoq. Taamaallaanuna
peersaa uumasuaraqan-
ngiinnartartoq.
HIV-p uumasuaraa peer-
sap uumasuaraanut immin-
nut atassuteqarneq ajorpoq.
Peersarmi prostata-meer-
suusarpoq inuullu peersali-
orfianeersuusarluni, taa-
maammammat pilatsissi-
magaluaraanniluunniit
peersisarneq ingerlaannar-
tarpoq.
HIV-smitte i sæden
Kunne man ikke nedsætte
smitterisikoen ved at sterili-
sere de HIV-positive mænd?
På den måde kom sædvæ-
sken jo ikke over i kvinden,
h verlien ved vaginal- eller
oralsex.
Der er vel ingen HIV-posi-
tive, der har lyst til at smitte
videre. Sterilisationen skul-
le ikke være i stedet for brug
af kondom, men være et
kæmpe supplement til det.
N., Odense.
Det ville ikke betyde noget
særligt. Når en steriliseret
mand får orgasme, udsen-
der han nemlig lige så meget
væske som før operationen.
Væsken indeholder blot
ingen sædceller.
Viruset HIV er ikke speci-
elt knyttet til sædcellertne.
Det findes i sædvæsken,
som kommer fra prostata og
sædblærerne, og den kom-
mer altså stadig ud ved ud-
løsningen.
FLUGGER
malervarer - tapeter
HEMPELS
skibsmaling
POLYESTER-
TOPCOAT
glasfibermåtter m.m.
KUNST-
ARTIKLER
blindrammer-lærred-
staffelier m.m.
Skibshavnsvej 22 . Box 295
3900 Nuuk . Tlf. 2 33 96
Piniarnermut
aalisarnermullu
siunnersortimik
Sisimiuni piniarnerup aalisarnerullu ilu-
ani ineriartortitsinermi namminerisa-
mik suliaqartussamik.
Aaqqissuussaanikkut periarfissat
Atorfik, piniarnerup aalisarnerullu iluani ineri-
artortitsinermi suliniutit tapersersornissaat
eqqarsaatigalugu pilersinneqarsimasoq, kom-
munaldirektørip/borgmesterillu ataaniippoq.
Kommunip inuutissarsiutitigullu siunnersuiso-
qatigiit isumaqatigiissutaat malillugu Sisimiuni
Inuutissarsiutitigut siunnersuisoqatigiinni siun-
nersorti aalajangersimasumik peqataasassaaq,
taannalu inuutissarsiutitigut ineriartortitsiner-
mut ataatsimiititaliami pilersinneqaqqammer-
sumi sinniisuuffigassallugu. Ataatsimiititaliami
politikerit inuutissarsiornermillu aallutaqartut
amerlaqatigiit ilaasortaapput, tassumalu suli-
assaraa Sisimiut Kommuneata inuutissarsior-
neq pillugu pilersaarutaata naammassineqar-
nissaa aqussallugu kiisalu illoqarfimmi inuutis-
sarsiutitigut ineriartorneq sunniuteqaqaataaf-
figissallugu. Ulluinnarni siunnersortip suleqa-
tissarai ineriartortitsinermi sulisorineqartus-
sat sisamat, taakku suleqatigiissitaapput inuu-
tissarsiutitigut ineriartortitsineq eqqarsaatigal-
ugu (aningaasarsiornermik ilinniarsimasoq
kommunimit atorfinitsitaq pilersaarusiort-
artoq kiisalu Inuutissarsiutitigut siunnersuis-
oqartigiinni atorfeqartitat marluk).
Atorfik
aallaaviatigut namminerisamik ingerlatsiffiu-
sussaavoq aaqqissuussaaganilu. Inuttut anner-
tuumik sunniisinnaassusermik sutigullu tamati-
gut sunniisinnaaneq suleqatikkuminartuunis-
saq pisariaqarpoq. Suliassat pingaartumik
makkuussapput: Suliassaqarfiup aaqqissuunnis-
saa, aaqqissuussineq, pilersaarutinik allaaserin-
ninneq naammassisaqartarnerlu, inuutissarsiu-
teqartut inuutissarsiutitigut siunnersuisoqarti-
giinni ataatsimiititaliani sinniisuuffigisassallugit
kiisalu ilinniagaqarniarnermut tunngasut in-
ngerlateqqittassallugit naammassisassallugillu.
Qinnuteqartuni marlunnik oqaasillit kisimik
piukkussaut ilaatinneqarssapput.
Qinnuteqartoq
ilinniarsimasuussaaq tunuliaqutaqarlunilu,
nammineerluni piniarnerup aalisarnerullu ilua-
ni ineriartortitsinermi suliniuteqarsinnaasoq
naammassisaqarsinnaasorlu. Siunnersorti sun-
niuteqarluartartuusariaqarpoq, suliassarsio-
rumatuujullunilu sunniisinnaassuseqartoq,
aqutsisinnaasoq aqqissuussisinnaasorlu.
Aammattaaq qinnuteqartoq suliffimmi tuna-
artaqarluni suliffiusumi arlalinnillu kulturilinnik
sulisoqatumi sulisinnaasariaqarpoq. Marluinnik
oqaasillit kisimik salliutinneqassapput.
Atorfinitsitaanermi atugassarititat
Ukiut marluk isumaqatigiissuteqarluni sulinis-
saq neqeroorutaavoq, sivitsuinissamik periar-
fissalerlugu. Qinnuteqartup suliaminut atatillu-
gu kattuffiata isumaqatigiissutai malillugit akis-
sarsiaqartitsisoqassaaq imaluunniit qinnute-
qartup siumaqatigiissuteqarfigineragut. Qinnu-
teqartut inissarsissunneqarsinnaapput, malit-
tarisassat atuuttut malillugit qularnaveeqqum-
mik/illumut il.il. akiliuteqartitsisoqartassalluni,
taamatullu atorfininnermit atatillugu angala-
nermut pequtillu assartornerannut akiliussiso-
qassalluni.
Paasissutissat annertunerusut erhvervschef
Michael Thierry-mut saaffiginninnikkut pis-
sarsiariniarneqarsinnaapput tlf. I 40 77, lok.
227.
Atorfininnissaq 01.02.95 isumaqatigiissuteqar-
nikkulluunniit.
Qinnuteqaat paasissutissanik ilanngussiffigisaq
kingusinnerpaamik 31. december 1994
uunga nassiunneqassaaq: