Atuagagdliutit - 12.09.1995, Side 13
Nr. 71 • 1995
13
/YCg ap'ag'c/é/'a
GRØNLANDSPOSTEN
Savaaqqat:
Akit nikirmgillat
Ukiumi matumani savaaqqat savallu neqaat pisisartunut
akitsussanngillat, savaatillilli kilo-mut 1,10 koruuninik
akigissaartitsinerulissapput
Ukioq manna savaaqqanik savanillu toqoraaneq septemberip 15-ani aallartissaaq, oktobe-
rillu 20-ata missaata tungaanut ingerlanneqassalluni. (Ass./Foto: Roland Thomsen)
Årets slagtning af lam og får påbegyndes den 15. september og fortsætter til ca. den 20.
oktober.
Fårekød:
Uændrede priser
I år kommer forbrugerne ikke til at
betale mere for lamme- og fårekød,
og fåreholderne får 1,10 kroner mere
for kiloet
(FL) - Ukiaq manna savaaq-
qanik savanillu toqoraanis-
saq septemberip 15-ani aal-
lartissaaq, oktoberillu 20-ata
missaata tungaanut ingerlan-
neqassalluni.
Ukiumi matumani toqo-
raanissaq sioqqullugu Savaa-
tillit Peqatigiit Suleqatigiis-
sut toqoraanermillu ingerlat-
siviup ukioq manna atuler-
sup Neqi A/S-ip akornini
akinik isumaqatigiinniarto-
qamikuuvoq.
Isumaqatigiinnianermi tas-
sani savaaqqat neqaasa kilo-
mut 1,10 koruuninik akitsor-
neqarnissaat isumaqatigiis-
sutigineqarpoq, akitsuulli
taanna pisisartunut malunni-
utissanngilaq.
Savaaqqat savallu neqaasa
savaatilinnut iluanaarutaa-
sussamik akitsuiffigineqar-
neranni akit qaffariaataat
Neqi A/S-ip allatigut sipaar-
uteqarnermigut matussusis-
sagai nalunaarutigineqarpoq.
Ilaatigulli savat nunanit alla-
neersut nunatsinnut eqqun-
neqamerini akitsuutigitinne-
qartartoq iluatitsiffiunngitsu-
mik peerniameqarsimagalu-
arpoq.
Sapaatip akunnerata siulia-
ni savaaatilinnut siunnersorti
Aqqalukasik Kanuthsen ape-
riganni qanoq iliomikkut pi-
sisartunut malunniuttussaa-
ngitsumik akinik qaaffaaso-
qarsimanersoq akivoq:
- Savat neqaat Islandimiit
tikisinneqartartut kilo-mut
25 koruuninik akitsuuser-
neqartarput, akitsuulli taanna
peersinniarsimavarput ilua-
tsissimallugulumi, savaatillit
siunnersortaat Aqqalukasik
Kanuthsen oqarpoq; nangil-
lunilu:
- Taamaalilluta Isumaqati-
giissimavugut akitsuutaasa-
raluartup taassuma aninga-
sanngorlugit nalingi savaatil-
lit Neqi A/S-illu akornini
avitassanngortinneqassasut.
Allatigut
Neqi A/S-ip pisortaa Vagn
Andersen allamik nassuiaa-
teqarpoq:
- Savat amiisa akigissaar-
tinneqarnerulernerisigut sa-
vaatilinnut akiliutigisartak-
kavut qaffatsissinnaalersima-
vagut; taamaaliorpugullumi,
Neqi A/S-imi pisortaq Vagn
Andersen oqarpoq. Akigis-
saartitsinerulernerulli sania-
tigut allatiguttaaq aningaa-
sartuutikinnerulersimallutik
Vagn Andersen nassiuaavoq.
Ukioq mannna savat Usi-
soq atorlugu Narsamukaas-
sorneqassapput. Usisoq tas-
saavoq Kaj Egede-p assar-
tuussissutaa, ukioq maanna
atorneqalersoq. Usisoq ator-
lugu savat assartomeqamerat
akikillisaataasimaqisoq
Vagn Andersen oqarpoq.
Tassa savat amiisa akisunin-
ngorlugit tunineqartussan-
ngornerisa assartuinermilu
akit appartinneqamerisa ki-
ngunerannik savaatillit sa-
vaarutitik pissarsiaqaatigi-
nerusussanngorpaat.
Savat neqaasa nunanit al-
lanit eqqussat akitsuutaasa
peemeqarneratigut savaatillit
isertitaqamerulernissaat ma-
tussuserniarneqarsimanngi-
tsoq Vagn Andersen oqar-
poq. Taassuma paasisinnaa-
nginnerarpaa Savaatillit Si-
unnersortaata tusagassiortu-
mut taama nassuiaasimam-
mat, tassamigooq nunatsin-
nut eqqussinermi akitsuutip
peerniarneqarnerigalua pi-
sussaajunnaarmat.
Iluatsinngilaq
- Savat neqaasa nunanit alla-
neersut akitsuutaasa matusu-
siissutissatut atorneqarnis-
saanik nassuiaat allanneqas-
sanngilluinnarpoq, taamaat-
tumik ilanngunneqassanngi-
laq, Savaatillit Siunnersor-
taat Aqqalukasik Kanuthsen
pingasunngomerup ualilluin-
namerani AG-mut taama sia-
nerpoq.
Taanna taama sianerami
nassuiaavoq akitsuutit peer-
sinnianeqarnerat suli iluatsi-
vinneqarsimanngitsoq, akim-
misaartinneqarneq-aasit pi-
suulluni akitsuutip peersinni-
arneqarnerigalua suli ilua-
tsissimanngitsoq Aqqaluka-
siup ilanngullugu oqaatigaa.
Savaatillilli akigissaartitsi-
nerulernissaat atsioqatigiis-
sutigineqareermat tamanna
allanngortinneqarsinnaan-
ngitsoq erseqqissarpaa.
Nioqqutissanik eqqussui-
nermi akitsuutit pillugit Inat-
sisartut inatsisaanni 1992-
imeersumi allassimavoq sa-
vat neqaat nunanit allanit eq-
qussat kilo-mut 25 koruuni-
nik akitsuusemeqartassasut,
inatsilli taanna kingusinner-
usukkut allanngortinneqar-
poq. Inatsit siorna allanngor-
tinneqarmat akitsuutaasartup
peerneqamissaa periarfissin-
neqarsimasoq Akileraartar-
nermi Pisortaqarfimmiit o-
qaatigineqarpoq. Akitsuulli
aatsaat peerneqarsinnaavoq
suliffiit amerlanerusut piler-
sinneqarsinnaanissaat tun-
ngavilersuutigineqarsinnaap-
pat.
Akitsuutip peerneqamera-
tigut savaatilinnut akiliuti-
gineqartussat qaffariaatissaat
matussuserniarneqarsima-
nersoq apeqqutigigakku, Ne-
qi A/S-imi pisortaq Vagn
Andersen oqaannarpoq eq-
qussinermi akitsuutip peer-
sinniarneqarnerigalua pivi-
usunngortussaajunnaartoq.
Suliffiit amerlanerusut
Vagn Andersen aperaara aki-
tsuutip peemeqarneratigut a-
ningaasat sipaarutigisassatik
sumut atussamaarsimagalu-
ameraat. Taanna akivoq o-
qarluni tunisassassiassat a-
merlanerusut suliarisinnaa-
nissaat siunertarisimagalua-
ritsik.
Tassa Neqi A/S-ip pisor-
taata nassuiaanera naapertor-
lugu savat neqaat atorlugit
tunisassianik amerlanerusu-
nik tunisassiornermut ani-
ngaasat atorniameqarsimaga-
luarput, tamannarpiarlumi si-
unertaasimappat suliffissanik
amerlanerusunik pilersitsinis-
samut aqqutissaasagunaralu-
arpoq. Nunatsinnulli eqqus-
sinermi akitsuutaasartoq
peerniameqarunnaarpoq. Ne-
qi A/S-ip pisortaa oqarpoq
taama iliomiamerigaluaq uni-
tsinneqaannartoq, taama ilior-
toqassapppat neqinik tikisiti-
sartut allat akitsuutinik piiaa-
vigineqarnissartik angunia-
lersinnaammassuk.
Tassa nunatsinnut eqqussi-
nermi akitsuutip peerniame-
qarsimagaluarnera ilaatigut
Neqi A/S-imit namminermit
unitsinneqarpoq, massa taa-
ma iliorniameq taamaallaat
suliffiit amerlanemsut piler-
sinneqarnissaannik siunerta-
qarluni anguniarneqarsima-
galuartoq.
(FL) - Årets slagtning af får
og lam starter den 15. sep-
tember og kører til ca. den 20
oktober.
Inden man påbegynder
slagtningen, har der mellem
Fåreholderforeningen og
slagteriet Neqi A/S, der star-
tede som selskab i år, været
prisforhandlinger.
Prisforhandlingen er resul-
teret i en merpris på 1,10
kroner pr. kilo på lamme- og
fårekød, men forbrugerne
kommer ikke til at mærke
prisstigningen.
Det meddeles, at den eks-
tra fortjeneste fåreholderne
får i forbindelse med pris-
stigningen, vil Neqi A/S
kompensere ved at spare an-
dre steder. Blandt andet har
man forgæves forsøgt at fjer-
ne importafgiften på fårekød.
Da jeg sidste uge spurgte
fåreavlerkonsulent Aqqalu-
kasik Kanuthsen, hvordan
det har kunnet lade sig gøre
at sætte priserne op, uden at
forbrugerne kommer til at
mærke noget til det, svarede
han:
- Der bliver lagt en import-
afgift på 25 kroner pr. kilo
fårekød, der importeres fra
Island, og denne afgift har vi
med held fået fjernet, svare-
de fåreavlerkonsulent Aqqal-
ukasik Kanuthsen, og fortsat-
te:
- Og på den måde har vi i
prisaftalen fået indføjet, at
værdien af denne afgift i ste-
det skulle deles mellem fåre-
avlerne og Neqi A/S.
Besparelser på
andre områder
Direktør for Neqi A/S, Vagn
Andersen har en anden for-
klaring:
- Ved at kunne få højere
priser for fåreskind, har det
kunnet lade sig gøre at give
fåreholderne en højere pris,
siger direktør for Neqi A/S,
Vagn Andersen. Vagn An-
dersen forklarer videre, at de
udover at kunne give en hø-
jere pris, også har mindre
omkostninger på andre om-
råder.
I år foregår transporten af
får til Narsaq med »Usisoq«.
»Usisoq« er en transportbåd,
der ejes af Kaj Egede. Bru-
gen af »Usisoq« er meget
mindre omkostningskræven-
de, siger Vagn Andersen. At
man nu kan få en højere pris
for fåreskind, samtidig med,
at transportudgifterne er sat
væsentligt ned, er altså for-
klaringen på, at fåreavlerne
nu kan få højere priser for
deres får og lam.
Vagn Andersen siger, at
man ikke har prøvet at dæk-
ke fåreavlernes fortjeneste
ved at fjerne importafgiften
på fårekød. Han står ufor-
stående over for, at fåreavler-
konsulenten har givet en så-
dan forklaring til pressen, da
det altså ikke har kunnet lade
sig gøre at fjerne importaf-
giften.
Det lykkedes ikke
- Min forklaring på, at man
bruger fjernelsen af import-
afgiften til dækning af de
opnåede højere priser skal
ikke skrives, og må ikke
komme med i artiklen, sagde
fåreavlerkonsulent Aqqalu-
kasik Kanuthsen, da han ons-
dag eftermiddag ringede til
AG.
Under telefonsamtalen for-
klarede han, at der endnu
engang lægges hindringer for
denne bestræbelse.
Da man allerede havde un-
derskrevet aftalen om højere
priser til fåreavlerne, har det
imidlertid ikke kunnet lade
sig gøre at ændre det, under-
streger han.
I Landstingsloven af 1992
vedrørende importafgifter,
står der, at importeret fåre-
kød skal pålægges 25 kroner
pr. kilo, men siden er loven
blevet ændret. Da loven sid-
ste år blev ændret, blev der
givet mulighed for at fjerne
denne importafgift, oplyser
Skattedirektoratet. Hvis der
er grundlag for at skaffe flere
arbejdspladser, kan man få
denne afgift fjernet.
Da vi spurgte direktør for
Neqi A/S, Vagn Andersen,
om man havde forsøgt at
dække den højere pris til få-
reholderne ved at fjerne im-
portafgiften, kunne direktør
Vagn Andersen dertil kun
svare, at det ikke var blevet
en realitet med afskaffelse af
importafgiften.
Flere arbejdspladser
Vi spurgte Vagn Andersen,
hvad de ellers ville have
brugt den besparede udgift
ved fjernelse af imporafgif-
ten til. Efter direktørens
forklaring, skulle pengene
ellers være brugt til at lave
flere produkter af lamme- og
fårekød, og hvis det netop
havde være hensigten, ville
det have banet vejen for at
skaffe flere arbejdspladser.
Importafgiften skal allige-
vel ikke fjernes. Direktøren
for Neqi A/S forklarer, at
man havde droppet at gøre
mere for at få fjernet import-
afgiften, da man på den måde
ellers ville have skabe præ-
cedens, således at andre kød-
importører også ville opnå
det samme privilligium.
Neqi A/S har altså selv
været med til ikke at få fjer-
net importafgiften, selvom
det eneste formål med den
ansøgning var, at skabe flere
arbejdspladser.
&
uleqatigiilluarnitsinnut
qujanaq ukiunillu
150-inngortorsiorninni
PILLUANGAARIT
/ak for et godt
samarbejde
og et stort TILLYKKE
med 150 års jubilæet