Atuagagdliutit - 05.03.1996, Síða 7
Nr. 18 • 1996
7
apsgjfrc/é/'u
GRØNLANDSPOSTEN
Uuliasiomermi qillerisarfissuaq kalinneqartoq, sulili kalaallil imartaanni taamaattoqameq
ajorallarpoq. (Ass./foto:AG-arkiv).
En olieboreplatform under bugsering, men endnu ikke under grønlandske himmelstrøg
Fem ansøgere skal dele
to mulige olieområder
De store olieselskaber interesseret i efterforskning på
Fyllas Banke
NUUK(JB) - Ikke færre end
fem store olieselskaber har
ansøgt om efterforsknings-
koncession efter olie og gas
på Fyllas Banke. Fristen for
ansøgninger udløb den sjæld-
ne dato 29. februar klokken
12, og som ved enhver stor
auktion eller tilbudsgivning
indløb de fleste ansøgninger
hen mod fristens udløb.
Fyllas Banke ligger 150
kilometer til havs ret vest for
Nuuk, og det var her, at GGU
i 1993 lokaliserede nogle me-
get lovende geologiske struk-
turer. Strukturerne er meget
udbredte og kan muligvis
indeholde store mængder af
olie og gas. Selvom man end-
nu ved redaktionens slutning
ikke kendte ansøgningernes
indhold, må man formode, at
samtlige ansøgere er interes-
seret i de to områder, der for
øjeblikket regnes for mest
interessante.
I 1994 blev der foretaget
flere seismiske målinger i
området, og det var på bag-
grund heraf, at myndigheder-
ne i juli 1995 meddelte olie-
selskaberne, at alle ansøgnin-
ger vedrørende efterforsk-
ning på Fyllas Banke, ind-
sendt inden udgangen af
februar 1996 ville blive
behandlet samlet.
Forhandlinger
Og det er netop, hvad der nu
skal til at ske. Lederen af det
grønlandske råstofkontor,
Lars Vesterbirk, og andre
repræsentanter fra Grønland
rejste til Danmark for et par
dage siden, og her bliver til-
budsmaterialet gennemgået i
samarbejde med råstoffor-
valtningen i Danmark, Dan-
marks og Grønlands Geologi-
ske Undersøgelser. Den 12.
marts starter så forhandlinger-
ne med de enkelte ansøgere.
Forhandlingerne vil kom-
me til at foregå på grundlag af
drøftelser i Fællesrådet ved-
rørende Mineralske Råstoffer
i Grønland. Fællesrådet består
ud over formanden, Lars Emil
Johansen, af 10 medlemmer
repræsenterende partier både i
Folketinget og i Landstinget.
En beslutning om enerets-
tilladelser i forbindelse med
råstoflovgivningen træffes
efter indstilling fra fællesrå-
det af miljøministeren og
landsstyret i fællesskab.
Tilfreds Lars Emil
Landsstyreformand Lars
Emil Johansen finder det me-
get tilfredsstillende, at olie-
selskaberne nu igen viser
interesse for efterforskning
efter olie og gas i Grønland.
- Interessen viser, at olie-
selskaberne finder de fundne
geologiske strukturer på Fyl-
las Banke lovende, og nu er
der tilbage at håbe, at efter-
forskningen vil føre til fund
af så store mængder olie-
og/eller gasforekomster, at
det bliver aktuelt med udvin-
ding. Det vil i givet fald få
meget stor betydning for
Grønlands fremtidige udvik-
ling, siger Lars Emil Johan-
sen.
De fem selskaber er det
danske DONG A/S, de fran-
ske Elf Aquitane og Total, det
engelske Philips Petroleum
og det norske Statoil. Nuna
Oil, der ejes i fællesskab med
den danske stat, påregner at
deltage med en andel i alle til-
ladelser vedrørende Fyllas
Banke.
Uuliasiomissamut
qinnuteqatit tallimaapput
Uuliasiorfissuit Fylla-p ikkannersuani misissuinissamut
soqutiginnipput
NUUK(JB) - Uuliasiorfissuit
Fylla-p ikkannersuani uulia-
mik gas-imillu ujaasinissa-
mut qinnuteqartut tallimanit
ikinnerunngillat. Qinnute-
qaatinik killissarititaq ullumi
qaqutigoortumi, tassa februa-
rip 29-iani ullup qeqqanut
naavoq, kiisalu angisuunik
akitsortserussinerni neqeroo-
ruteqartitsisarnernilu pisartut
allat assigalugit killissariti-
taasup nallilernerani aatsaat
qinnuteqaatit amerlanersaat
takkussuupput.
Fylla-p ikkannersua Nuup
kitaata imartaani 150 kilome-
terinik ungasissuisilimmiip-
poq, 1993-imilu tassani GGU-
p misissuinermini immap
naqqata sannaa ilimanaateqar-
luartoq nassaaraat. Immap
naqqata sannaa siammasisso-
rujussuuvoq, annertuumillu
uuliamik gas-imillu akoqar-
nissaa ilimanarluni. Aviisip
aaqqissuunnerata naammassi-
nerani qinnuteqaatit qanoq
imaqarnersut ilisimaneqan-
ngikkaluartoq qinnuteqartut
tamarmik sumiiffinnik mar-
lunnik massakkorpiaq soquti-
ginarnerpaasunik soqutigin-
nissimanissaat ilimanarpoq.
1994-imi qaartitsilluni sa-
juppillatsitsisoqaqattaarluni
misissuisoqarpoq, misissui-
nerillu tunngavialugit 1995-
imi julimi oqartussaasut uuli-
asiorfinnut nalunaaruteqar-
put Fylla-p ikkannersuani
misissuinissamut qinnute-
qaatit 1996-imi februarip
naanerani nassiunneqarsima-
sut tamarmik atatsimoortillu-
git suliarineqarumaartut.
Isumaqatigiinniarnerit
Taamatorpiarlu pisoqaler-
poq. Kalaallit Nunaanni aat-
sitassalerinermik allaffiup
pisortaa Lars Vesterbirk Ka-
laallillu Nunaanniit sinniii-
sussat allat ullut marlussuit
matuma siorna Danmarkimut
aallarput, Danmarkimilu aat-
sitassalerinermik ingerlatsi-
vik, Danmarks aamma Grøn-
lands Geologiske Undersø-
gelser suleqatigalugit qinnu-
teqaatinik misissuillutik.
Martsip 12-iani qinnuteqar-
tut ataasiakkaarlugit isuma-
qatiginninniarfigineqarneri
aallartipput.
Kalaallit Nunaanni aatsi-
tassarsiorneq pillugu isuma-
sioqatigiinni oqallisigineqar-
tut tunngavigalugit isumaqa-
tiginninniarnerit ingerlanne-
qassapput. Isumasioqatigiit
siulittaasup Lars Emil Johan-
sen-ip saniatigut inatsisartu-
nit folketingimillu qulinik i-
laasortaqarpoq.
Aatsitassalerinermik inat-
simmut atatillugu kisermaas-
sisussaatitaanermut akuersis-
sutit isuinasioqatigiinni ava-
tangiisit pillugit ministerip
naalakkersullu ataatsimut in-
nersuussutaat naapertorlugu
aalajangiiffigineqassaaq.
Lars Emil
naammagisimaarinnittoq
Naalakkersuisunut siulittaa-
sup Lars Emil Johansen-ip
uuliasiorfissuit Kalaallit Nu-
naannni uuliamik gas-imillu
ujarlernermut soqutiginneq-
qilernerat naammagisimaar-
luarpaa.
- Soqutiginninnerisa taku-
tippaat Fylla-p ikkannersuani
immap naqqata sananeqaataa
isumalluarnartoqarluartoq,
neriuginnassaagullu uuliaqar-
fimmik aamma/imaluunniit
gas-eqarfimmik annertuumik
nassaartoqarumaartoq, taa-
maalillunilu aatsitassarsior-
toqarsinnaalerluni. Taamaat-
toqassappat tamanna Kalaallit
Nunaata siunissami ineriar-
torneranut pingaaruteqarluar-
tussaavoq, Lars Emil Johan-
sen oqarpoq.
Suliffissuit tallimat pine-
qartut tassaapput Danmarki-
miit DONG A/S, Frankrigi-
miit Elf Aquitane &Total,
Tuluit Nunaanniit Philips Pe-
troleum aamma Norge-miit
Statoil. Nuna Oil-ip, qallunaat
naalagaaffiata piginneqataaf-
figisaata Fylla-p ikkannersua-
ni akuerineqailunut suleqataa-
nissani naatsorsuutigaa.
Suliffissuit uuliasiorsinnaa-
le ri utik nassaarsinnaassap-
pata imaani sanaartugarsuit
imaattut Nuup eqqaani taku-
sinnaalissagunarpagut.
Hvis selskaberne nogensinde
når så langt, at der skal
udvindes olie, bliver det
måske sådanne maritime
bygningsværker, vi får at se
til havs ved Nuuk (Ass./foto:
Aker Group, Oslo).
Saviminilerinerniik Ilinniartik pisortartaarpoq:
Pisortartaaq Aage Mohr Andersen (assimi). Taassuma
saniatigut pisortaaqataapput inspektør Arne Høyer,
Skibsmontørinik, saffiuunik/maskinarbejderinik, bii-
linik motorilinnik iluarsaasartunik pikkorissarnernillu
isumaginnittuusoq. Per Mirrild inspektøriuvoq sou-
chef-iullunilu. Innaallagisserisunngomiat, pikkoris-
sarnernul piareersarnerit, skibsmaskinistit, qatseriner-
mullu ilinniarnerit pikkorissanerillu isumagisuullugit.
Pisortanuttaaq ilaavoq Pia Uhrenholdt, allaffimmi
pisortaasoq.
Jern- og metalskolen har fået ny ledelse: Ny for-
stander er Aage Mohr Andersen (billedet). Desuden
består ledelsen af inspektør Arne Høyer, der tager sig
af skibsmontørerne, smede/maskinarbejdere, trans-
portmiddel- mekanikere samt kurser inden for de
nævnte fag. Per Mirrild er inspektør og souchef. Han
tager sig af eluddannelserne, forkurser, skibsmaskini-
ster. brandbekæmpelsesuddannelsen samt kurser. Sid-
ste medlem af ledelsen er Pia Uhrenholdt, der er kon-
torleder.