Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 04.07.1996, Blaðsíða 6

Atuagagdliutit - 04.07.1996, Blaðsíða 6
6 Nr. 51 • 1996 y^£ua&ajp</$a. £/£ GRØNLANDSPOSTEN Royal Greenland Europami suliffiutitaarpoq Glyngøre-mi tunisassiorneq Wilhelmshafen-imut nuunneqassaaq NUUK(ark) - Inuit ilaannut eqqumiiginarsinnaavoq Ro- yal Greenland ullut arlaanni sulisunik soraartitseriarluni aqaguinnartoq aalisakkerivis- suarmik nuttaaliamik 250- inik sulisulimmik pisisin- naammat. Pissutsilli taakku imminnut attuumassuteqan- ngillat, Vicekoncerndirektør Kjeld Holmstrup oqaluttuar- poq. Suliniummi nutaami siu- nertaavoq Royal Greenland- ip nunarsuaq tamakkerlugu ingerlatseqatigiiffiusutut inis- sisimanera pitsanngorsamiar- lugu, taamaalillunilu tunisas- siassat Kalaallit Nunaannut tulaattakkat allanngorarne- rannut pituttorsimavallaarun- naassalluni. Tunisassiassat niuerfigisartakkallu tikillugit tunisassiorneq ingerlanneqar- nerulissaaq. Royal Greenland-imi suli- sut ilaat paasiniaareemerisigut sisamanngornermi vicekon- cerndirektørip suliffissuaru- jussuarmik pisineq atsiorsin- naanngorpaa, tassaavorlu aa- lisakkerivik »Jadekost« Wil- helmshaven-imiittoq. 1992- imi suliffissuaq sananeqaler- poq, 1993-imi naammassine- qarluni, siorna akiliisinnaa- junnaarluni matuvoq, sulif- feqarfdlu qerititsivilerinermik soqutigisalinnit sanatinneqar- simasoq, aningaaserivinnit pi- ngasunit pigineqalerpoq inge- lateqqinneqalerlunilu. Suliffissuaq sananeqarami 400 millioner kronit missaan- ni akeqarpoq. Maannalu pisi- arineqarpoq 140 millioner kronilerlugu, atortorissaarutai Europami nutaaliaanersat kii- salu tuniniaaffigisartagai ilan- ngullugit. Tunisassiat 85 pro- centii Tysklandimi pisiniar- fissuamut Aldi-sut ittunut tu- nineqartarput, ilaannannguilu nunanut allanut tuniniarne- qartarlutik, ilaatigut procentit arfineq pingasut Frankrig- imut, Royal Greenland-ili isu- maqarpoq suliffissuup inissi- simanerata Tuluit Nunaanni, Frankrig-imi, pingaartumillu Europap qeqqani tuniniaaffi- gisartakkat amerlinissaannut kissaatigisanut pitsaaqutaas- sasoq. Glyngøremi periarfissaaleqineq Pisinermut peqqutaanersaa- voq Glyngøre-mi suliffissuup alleqqissinnaannginnera, pisi- sartorlu ataaseq nutarterinis- samut piumasaqarsimavoq, Kjeld Holmstrup ilisimatitsi- voq. Jylland-imi suliffissuali- ortoqassagaluarpat Tyskland- imi pisiap akeqatigissagaluar- paa, tassanili Europami tuni- niaaffigisartakkat ilanngullu- git kiisalu »Jadefood«-imi i- ngerlatseqatigiifffik pigineqa- reersoq ilanngunneqassaaq. Glyngøre-mi suli aalisakkat nutaat suliarineqartassapput, allanngortiterinermilu amer- lanerpaamik sulisunut 50-inut sunniuteqassaaq, sulisut 400-t missaanniittut akornanni. Glyngøre-mi ulapinneq tun- ngavigalugu - sulisut 50-it eq- qartorneqartut piffissami ki- ngullermi immikkut sulisor- taarineqarput - sulisut sulif- fimmi allanut nuunneqaan- nassapput. Tunisassiat pia- riikkat Wilhelmshafen-imut nuussiartuaarneq qaammatit 18-it ingerlaneranni pissaaq. Ullumikkut suliffissuup illu- taata pingajorarterutaanut ata- soq neqaamiarfik tunineqar- nissaa siunertaavoq. Nersuti- nik toqoraaviit taassuma eq- qaaniittut pingasut piserusul- lutik nalunaareerput, Kjeld Holmstrup ilisimatitsivoq. Royal Greenland-ip neqaami- arfik ataatsimoortillugu tuni- nissaa saniatigut iluanaaruti- gissallu neriuutigaa; taamaas- sanngippat immikkoortitaar- lugu tunineqassaaq. Royal Greenland-ip tunini- aaffini sakkortusarniarlugu Europap qeqqani tuniniaaffis- sarserusuppoq, Wilhelmsha- fen-imilu suliffissuup pisiari- nera iluatsitsiffissaqqissutut isigineqarpoq. Suliffissuaq si- usinnemsukkut Royal Green- land-imut neqeroorutigine- qarsimagaluarpoq, taamanili akisugineqarsimalluni. Nunatsinni aningaasalii- nissanut periarfissiivoq Pisineq nunatsinnut iluaqu- taalluassaaq, nunatsinni ani- ngaasaliissutinut periarfissii- sussaammat - taaneqarsin- naapput qaleralinnut assagi- arsunnullu fabrikkit - Europa- milu tuniniaaffiit iluaqutigi- nissaat pingaaruteqarluinnar- poq, taamaalilluni naatsor- suutigineqarsinnaammat Ka- laallit Nunaanni suliffeqarfiit imminnut akilersinnaanngor- nissaat suliffinnillu pilersitsi- soqarluni. Tyskit suliffeqarfiutaat i- laatigut aalisakkanik amitsun- ngorlugit uullisanik allanillu uunnariaannamik nunarsuar- mi tamaneersunik tonserpas- suamik tunisassiortarpoq. Ta- korloomeqarsinnaavoq Royal Greenland-ip Alaska-mi su- liffeqarfii piffissaq ungasin- nerusoq eqqarsaatigalugu Wilhelmshafen-imut piler- suisunngorsinnaasutut soquti- ginaateqalersinnaavoq. Direktør Vejlemeersoq Direktøri tyskiusoq Royal Greenland-imeersumik Teis Knudsen-imik taarserneqa- reerpoq, tamatumunngalu ta- kussutissaavoq tunisassiorneq tunisassiorfillu pingaartinne- qartut. Pisortanngortoq 30-ik- kunni ukiulik, Royal Green- land-ip Vejle-mi eqalunnik tukertitsivianeersuuvoq. Sior- natigut Polen-imi Bomholm- imilu sulereemikuuvoq. Ukiut pingasut ingerlaneri- ni Wilhelmshafen-ip allinisaa pilersaarutigineqarpoq, allis- sutigissavaalu nillataartitsiviit qerititsiviillu, taakku ullumik- kut pigineqanngimmata ma- lunnarpoq, ullut tamaasa aali- sakkat illuatungaatigut eqqu- teriarlugit, ulloq taanna tuni- sassiatut naammassisut illua- tungaatigut annissuunneqar- tarput. Ullumikkut toqqorsi- veqanngilaq. Marlunngomermi sulisut a- taatsimiitinneqarlutik ilisi- matinneqarput, Kjeld Holm- strup-ilu oqaluttuarpoq nu- taarsiassaq manna eqqartuk- kani suliffeqarfimmi oqalli- saasimaqisoq, pinisissamullu pilersaarutit isertuunneqarsi- manngitsut, ataatsimut isiga- lugu pitsaasumik akuersaar- neqartoq. Tyskillu suliffeqar- fimmi sulisut Royal Green- land-ip pisinera iluarusuuti- gaat. Suliffeqarfiutigineqalersoq taaguuserneqartoq Royal Greenland Seafood Germany Gmbh, ingerlatsinikkut Royal Greenland Seafood A/S-imut ilaagallassaaq, taanna Glyn- gøre-mi qullersaqarfeqarpoq. Direktør Torben Jeppesen ingerlatsiviup siulersuisuini siulittaasuussaaq. Pilersaaru- tigineqarporli suliffeqarfik i- ngerlatsinikkut aallamisame- qareerpat namminersorluni immikkoortortanngortussaa- soq. Suliffissuaq 14.000 kva- dratmeterisut angissuseqar- poq, ukiumullu 55.000 tonsit tunisassiarisarlugit, taamaat- tumik nerisassat uunnariaan- naat tunisassiarineqarsinnaa- sut inorlugit tunisassiortoqar- tarluni. Royal Greenland har købt sig plads i Europa Royal Greenland-ip Tysklandimi sulifftttaa- vata tunisassiorfissui alakkarlugit, suut ta- maasa ilanngullugit 140 millioner kronilerlugu pisiaq. Et vue ind i-en af de store produktionshaller på Royal Greenlands nye virksomhed i Tyskland købt med »revl og krat« for 140 millioner kroner. Produktion flyttes fra Glyngøre til Wilhelmshafen NUUK(arl-.) - Det kan måske undre nogen, at Royal Green- land den ene dag fyrer folk for så den næste dag så at sige at købe en kæmpestor, top- moderne fiskefabrik, der vil bringe 250 nye personer på lønningslisten. Men de to for- hold har ikke noget med hin- anden at gøre, fortæller vice- koncemdirektør Kjeld Holm- strup. Det nye tiltag sker for at befæste Royal Greenlands status som en international virksomhed og gøre virksom- heden mindre sårbar for de udsving, der løbende sker i råvaremængden i Grønland. Man vil nu i højere grad kun- ne placere produktionen der, hvor råvaren og markedet er. Efter at et team af Royal Greenland-medarbejdere har gennemført en række sonde- ringer, underskrev i torsdags vicekoncerndirektøren papi- rerne på købet af gigantvirk- somheden, den tyske fiskefa- brik »Jadekost« i Wilhelms- hafen. Fabrikken blev påbe- gyndt 1992, stod færdig i 1993 og gik konkurs sidste år, hvor virksomheden, der er bygget af personer med køle- husinteresser, blev overtaget af tre banker og videreført. Fabrikkens byggepris var ca. 400 millioner kroner. Den er nu købt for 140 millioner kroner med maskiner, Euro- pas mest moderne, og kunde- underlaget. 85 procent af pro- duktionen afsættes til super- markedskæder som Aldi i Tyskland og kun en mindre del sælges til eksport blandt andet omkring otte procent til Frankrig, men Royal Green- land mener, at stedet er vel- valgt til ønsket om at udvikle markederne i England, Fran- krig og generelt i Central- europa. Manglende plads i Glyngøre Baggrunden for købet er i første omgang problemer i Glyngøre, hvor man ikke kan udvide mere, og en enkelt kunde har stillet krav til for- nyelse, oplyser Kjeld Holm- strup. Opførelsen af en ny virksomhed i Jylland vil ligge i samme prisniveau, som kø- bet af den tyske virksomhed, men her får man altså et euro- pæisk kundeunderlag og et eksisterende driftselskab »Ja- defood« med i købet. For Glyngøre, hvor man vil bevare oparbejdningen af fersk fisk, kan ændringerne påvirke maksimalt 50 med- arbejdere ud af de cirka 400, som er beskæftiget der. Det er vores overbevisning, at med det pres, der er på Glyngøre- virksomheden - faktisk er de 50 job, som vi her taler om, kommet til ekstra på det sene- ste - så vil de arbejdspladser, vi her taler om, blive opsuget i virksomheden. Overflytnin- gen af færdigvareproduktio- nen til Wilhelmshafen vil bli- ve gennemført over en perio- de af 18 måneder. Det forud- sætter frasalget af en kødvare- fabrik, der i dag er tilknyttet bygningsmæssigt som en tredjedel af fabrikationsarea- let. Tre slagterier i omegnen har allerede vist sig interesse- ret, oplyser Kjeld Holmstrup. Royal Greenland håber som en sidegevinst at sælge kød- virksomheden samlet; men ellers vil den blive frasolgt i enkeltdele. Royal Greenland vil gerne ind på det centraleuropæiske marked for at styrke sin salgs- organisation, og man betrag- ter købet af fabrikken i Wil- helmshafen som noget af et kup. Fabrikken har tidligere været tilbudt Royal Green- land, men den gang var den for dyr. Luft til lokale investeringer Set med grønlandske øjne vil købet være værdifuldt, fordi det skaber luft til og økonomi for de lokale investeringer - man kan nævne investeringen i hellefisk og krabbefabrik- keme - og det er uomgænge- lig nødvendigt, at tjene penge på de europæiske markeder for at have overskud til at vente på, at de grønlandske virksomheder bliver rentable og skaber arbejdspladser. Den tyske virksomhed pro- ducerer tonsvis af fiskestæn- ger og færdigretter af råvarer, der i dag kommer fra stort set hele verden. Man kan forestil- le sig, at Royal Greenlands Alaska-interesser kan blive interessante på lidt længere sigt som leverandør til virk- somheden i Wilhelmshafen. Direktør fra Vejle Rent praktisk er den tyske direktør allerede blevet sldftet ud med Royal Greenlands egen Teis Knudsen, et signal om, at man lægger vægt på produktion og fabrik. Den nye chef, der er i 30’eme, kommer fra Royal Green- lands ørredproduktion i Vejle. Han har tidligere arbejdet i Polen og Bornholm. Inden for en tidshorisont på tre år er der planer om en ud- videlse i Wilhelmshafen med køle- og frysehuskapacitet, et forhold, der falder i øjnene, at der mangler i dag, hvor man så at sige kører råvarerne ind hver dag i den ene ende og henter dem ud i den anden samme dag. Der er så at sige ingen lagerkapacitet. Personalet blev orienteret på møder tirsdag, og Kjeld Holmstrup oplyser, at »nyhe- den«, som han fortæller, har været genstand for megen intern snak uden, at man har gjort noget for at skjule købs- planerne, er blevet modtaget overvejende positivt. De ty- ske medarbejdere ved virk- somheden har endelig også udtrykt tilfredshed med Royal Greenlands overtagelse. I første omgang hører den ny virksomhed, der har fået navnet Royal Greenland Sea- food Germany Gmbh, organi- satorisk under Royal Green- land Seafood A/S med hoved- kvarter i Glyngøre. Direktør Torben Jeppesen bliver besty- relsesformand i det tyske sel- skab. Planerne er dog, at den tyske virksomhed efter ind- køringen skal være en selv- stændig division. Fabrikken er i dag på 14.000 kvadratmeter og den årlige produktionskapacitet på 55.000 tons, der indehol- der en væsentlig uudnyttet produktionskapacitet af fær- digvarer. ASS./ FOTO: AG ARKIV

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.