Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 15.07.1997, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 15.07.1997, Blaðsíða 3
Nr. 53 • 1997 3 Vikingit umiarsuaat Main-imi USA-miittwni sananeqarpoq. 54 fod-inik takissuseqarpoq 16 fod-inilluni silissuseqarluni. Ilisimassassarsiortut Paamiut, Nuuk, Maniitsoq Sisimiullu aqqusaarniarpaat, Davis Strædet aqqusaarlugu kujataanit New Foundland-imukamerminni. Umiarsuaq Nuummi Kujataaliartinnani assilineqarpoq. Vikingeskibet er bygget i Main i USA. Det er 54 fod langt og 16 fod bredt. På turen satser ekspeditionen på at besøge Paamiut, Nuuk, Maniitsoq og Sisimiut, inden turen går over Davis Strædet og syd på til New Foundland. Skibet er fotograferet i Nuuk, før det sejles til Sydgrønland. Til Vrnland i vikingeskib Amerikansk ekspedition vil sejle i Leif den Lykkeliges kølvand (LM)En amerikansk ekspedi- tion vil genopdage Vinland. De vil sejle i kølvandet til Leif den Lykkelige fra Qassi- arsuk i Sydgrønland til New Foundland i åben, sejlført, vikingeskib. Ekspeditionen befinder sig lige nu i Narsarsuaq, hvor de venter på deres fartøj. En tro kopi af det halve Knarr-vikin- geskib, der findes på Vikin- gemuseet i Roskilde. Vikingeskibet har været ude at prøvesejle farvandet omkring Grønland - ombord på et RAL-skib. På grund af forskellige fartplanstekniske problemer og motorskade har skibet været en tur omkring Sisimiut og Nuuk, før det ca. 10 dage forsinket ankommer til Sydgrønland: 15 t grønlandsk balast - Vi bliver cirka to uger for- sinket i afrejsen fortæller eks- peditionsleder Hodding Car- ter, og det kan give os proble- mer med storme senere på turen. Men hvis vi var kom- met afsted til tiden, havde vi sikkert fået problemer med storisen, som tilsyneladende er særlig vanskelig i år. De 12 ekspeditionsmed- lemmer, der blandt andet tæl- ler grønlandske Elias Larsen, har ikke kedet sig i Narsarsu- aq. De har nemlig samlet 15 tons sten, som skal bruges som ballast i vikingeskibet. Ekspedtionen forventer at kunne stævne ud fra Qassi- arsuk - på vikingesprog Brat- tahlid - d. 16 juli. Det var som bekendt her Erik den Røde, den første nordboer, der bosatte sig i Grønland, boede. #m Erik den Rødes søn Leif den Lykkelige er søn af Erik den Røde. På en tur fra Norge til Grønland blev han slået ud af kurs og endte et sted i Nordamerika, som han kaldte Vinland - og opdagede i virkeligheden Amerika cirka 500 år før Columbus. I dag ved man ikke nøjagtig, hvor Leif den Lykkeliges Vinland var, men ekspeditio- nen, der i år sejler i kølvandet til ham, har til mål at nå til L’anseaux Meadows på New Foundland, hvor man helt sik- kert ved, at nordboerne har været. Vikingeskibet vil efter turen blive doneret til det lokale museum dér. GRØNLANDSPOSTEN Vikingit umiarsuaat Vmland-imut Leif Iluanaarajuup aqqutaa atorlugu ameriakamiut ilisimassassarsiortut (LM)Amerikamiut ilisima- sassassarsiortut Vinland nas- saareqqinniarpaat. Kujataani Qassiarsummit Canadamut New Foundland-imut vikingit umiarsuaannik tingerlaatilim- mik Leif Iluanaarajuup aqqu- tigisimasaa atuarlugu. Maannakkut ilisimasassar- siortut Narsarsuarmiipput a- ngallatissartik utaqqillugu. Umiarsuaq vikingit umiarsua- at Knarr-ip Roskilde-mi viki- ngit tunngasunik katersugaa- sivimmiittup asserpiaraa. Vikingit umiarsuaat Ka- laallit Nunaata imartaani rni- siliummik angalareerpoq - Royal Arctic Line-p umiarsu- aataanut ilaalluni. Assigiinni- tsunik angalaniamermut tek- nikkikkut ajomartorsiutit mo- tooriiarnerlu pissutaallutik umiarsuaq Sisimiunukaanne- qarsimasoq Nuummukaanne- qarsimallunilu, ullut qulit missaanni kinguaattooreerlu- ni Kujataanut apuutinngin- nermini. 15 tonsinik oqimaaloqutaqarpoq - Aallamissatsinnut sapaatit akunneri marluk missaanni kinguaattoorpugut, ilisima- sassarsiomermi pisortaq Hod- ding Carter oqaluttuarpoq, tamannalu ingerlaarnitsinni anorimik ajornartorsiornis- satsinnik kinguneqarsinnaa- voq. Kisiannili piffissaq eq- qorlugu aallarsimagutta si- korsuamik ukioq manna im- mikkut ajornartorsiutaasunit ajornartorsiorsimassagaluar- pugut. Ilimasassarsiortut aqqaneq marluusut, kalaaleq Elias Lar- sen ilanngullugu, Narsarsu- armi suliassaaleqisimanngil- lat. Ujaqqanimmi 15 tons-inik oqimaassuseqartunik umiar- suarmi oqimaaloqutassamin- nik katersisimapput. Ilisimasassarsiortut julip 16-iani Qassiarsummit - vi- kingit oqaasii atorlugit Bratta- hlid-imit aallamissartik ilima- gaat. Tassani naluneqanngit- sutut Erik Aappaluttoq qallu- naatsiaq siullerpaajulluni Nu- natsinni najugaqarsimavoq. Eriup Aappaluttup emera Leif Iluanaarajooq Eriup Aappaluttup emeraa. Norge- mit Kalaallit Nunaannut a- ngalatilluni ingerlavimmini paatsiveerulluni Nordameri- kamut, Vinland-imik taasa- minut apuuppoq, taamaalillu- nilu ukiut 500-t missaanni Columbus-ip Amerikap nas- saarineranut sioqqulluni Amerikamit nassaarinnippoq. Ullumikkut ilisimaneqan- ngilaq Leif Iluanaarajuup Vinland-imit taasimasaa su- merpiamiinnersoq, ilimisas- sassarsiortulli ukioq manna Leif Iluanaarajuup aqqutaa atuarlugu ingerlagunik New Foundland-imi L’anseaux Meadows-imut apuunnissar- tik siunertaraat, qularutis- saanngitsumimmi ilisimane- qarpoq tassanerpiaq qallu- naatsiaqarsimasoq. Vikingit umiarsuaat tassani illoqarfimmi katersugaasi- vimmut angalareemermi tun- nissutitut tunniunneqassaaq. Eriup Appaluttup Vinland-imut angalasussat aallarfissaanni Qassiarsummi eqqaassutissaa. Mindesmærke for Erik den Røde i Qassiarsuk, hvor Vinlandsekspeditionen starter. Guutip pilluaqqulisi KØBENHAVN - Amerika- miut præsident-iata Bill Clin- ton-ip arfminngormat ualik- kut inunnut 80.000-it mis- saanniittunut Nytorv-imi Kø- benhavnimiittumi oqalugia- nerani naalakkersuisoq Lars Emil Johansen aamma naa- lakkersuisunut ilaasortaq Be- nedikte Thorsteinsson issia- vinni saarlerpaaniipput. Bill Clinton-ip qamannga- vik pisumit oqalugiamermini pingaamerusutut taavaa silar- suaq tamakkerlugu politikki- mi Danmark-ip inissisimane- ra. Bill Clinton oqarpoq, dan- skit silarsuanni assigiinngit- sutigut angusarineqarsimasu- nut usorsisimaartariaqartut: - Østersøen aqqusaarlugu i- kaartarfigiliorsimavusi Balti- kum-imi nutaamik demokrati- mik ingerlatsinermi suleqataa- niarlusi. Taamaalillusi Euro- pami eqqissisimasoqamissaa- nut tunngavissiuivusi, Bill Clinton oqarpoq. Amerikamiut præsidentiata »Guutip pilluaqqulisi»-mik o- qarluni oqalugiamini nagga- serpaa. Kalaallit Nunaanni TV-kkut isiginnaartut Bill Clinton-ip Danmark-imiinnera pisoqarfi- oqisoq arfminngomiat ualikkut akunnemeipaalunni malinnaa- vigisinnaavaat. Præsident-ip tikeraamerani soqutiginameipaavoq Nytorv- imi oqalugiamera, isemissa- mullu bilitsit pilemunneqarsi- maqaat. Clinton-imut iluatsits- illutik qanillisimasut bilitsitik nalunngisaasaa nalunngisaan- nit pisimavaat. Bilitisimik pissarsiniamer- mi Nunanut Allanut Pisorta- qarfimmii angalatitsivinnilu- unnit ilisimasaqartariaqarpoq. Inunnik nuimasuunerpaanik qaaqqusinermi inuit akeqan- ngitsuinik imiaarartomissaan- nut sodavand-itortinnissaan- nullu isumagineqarsimapput. God Bless You KØBENHAVN - Landsstyre- formand Lars Emil Johansen og landsstyremedlem Bene- dikte Thorsteinsson stod i for- reste række af en menneske- masse på omkring 80.000. da den amerikanske præsident Bill Clinton lørdag eftermid- dag talte til folket på Nytorv i København. Bill Clinton fremhævede i sin stærkt personlige tale Danmarks rolle i international politik. Bill Clinton sagde, at danskerne kan være stolte af indsatsen rundt om i verden: - 1 har bygget bro over Østersøen og rakt hånden frem mod de nye demokratier i Baltikum, i har dermed skabt et grundlag for fred i Europa, sagde Bill Clinton. Den amerikanske præsi- dent sluttede sin tale af med et »God Bless Yoy«. Også TV-seeme i Grønland kunne lørdag eftermiddag føl- ge Bill Clintons hæsblæsende program i løbet af en snes timer i Danmark. Højdepunktet var talen på Ny- torv, og der var rift om billetterne. De fleste af de heldige, som kom tættest på Clinton, havde fået bil- letter, fordi de kendte nogen, som kendte nogen. For at få billetter skulle man helst kende nogen i Udenrigsministeriet eller hos rejsebureauerne. Til de ind- budte VIP’ere var der stillet øl- og sodavandstelte op, hvor folk gratis kunne forsyne sig.

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.