Eining - 01.07.1953, Síða 10

10
EINING
Sverige
FolkfrándsJcapen mellan svenskar och islándare,
som uppbenbart fanns till i tiden, dá den islándska
skalden kvad drapa om Erik Segersáll pá Fyrisváll
i ett tungomál, som var genemsamt för báda folken,
har man helt visst aldrig glömt, fast vi, efter att forn-
tiden led och spráket inte mera var det samma, har
liksom kommit lángre bort frán varandra.
Vi islándare har varit i riksgemenskap med vára
bröder báde i Norge och i Danmark genom sekler.
Kanske ár det inte just várt att pástá, att denna ge-
menskap enbart har lámnat angenáma minnen i alla
avseenden, men de várdefulla historiska minnena
binda dock mera án de skilja och rinna nu álla
samman ut i vánskaplig förstáelse och broderliga
kánslor.
Under dessa sekler stod Sverige för oss utanför,
eller liksom mera át sidan — inte glömt, men heller
inte vidare kánt.
Detta har ándrat sig under det senaste tidsske-
det. Vi har lárt kánna Sverige och svenskarna och
samtidigt áterupplivat den forna frándskapen, och
várt förhállande till dem ár det samma som till de
andra nordiska syskonfolken. Vi har mera och mera
lárt att uppskatta det svenska folket och se upp till
det som ett av várldens ledande kulturfolk, sá vál
i teknisk duglighet och social ordning som i sin utom-
ordentliga andliga odling. Och i synnerhet nár talet
ár om nykterhetsarbete och organisationer, har vi
islándska nykterhetsvánner lánge kánt, att dár var
nágot, som var várt att taga till förebild.
Vi áro stolta över att fá bjuda Eder, den svenska
nykterhetens förkámpar, válkomna till detta möte
pá islándsk botten tillsammans med systrar och
bröder frán de övriga nordiska lánderna.
Mátte várt möte hár bliva till gagn och framgáng
för vár genemsamma sak, den nordiska folknykter-
heten!
Válkomna fránder frán Sverige!
Ruben Wagnsson landshöfðingi
Hátemplar.
Ragnar Lund
Stórtemplar Svia.
Konungshöllin og þinghúsið í Stokkhólmi.
TJtsýn frá Dómkirkjunni, yfir háskólann í Uppsölum.