Læknablaðið - 01.08.1967, Side 33
LÆKNABLAÐIÐ
139
verket vara nástan obegránsad: hos bananflugor, uppfödda pá
kost tillsatt med Rous virus av den námnda stammen, har man
sett förándringar av spottkörtlarnas kromosomer och ocksá rap-
porterat pigmenterade tumörer4 och Svet-Moldavsky42 har
beskrivit Rous virus-inducerade sarkom hos sköldpaddor och
snokar. Anmárkningsvárt nog utvecklades sarkomen hár efter
inokulation av virus pá vuxna djur, medan den oncogena effekten
hos dággdjur endast gör sig gállande efter inokulation av ny-
födda. Det förefaller som om reptilerna ár kánsligare án dágg-
djuren för Rous virus.
Rous virus tycks successivt ha förvárvat denna oncogena
bredd. Rous sjálv kunde till en början endast transplantera sin
tumör till Plymouth Rock höns, sáledes höns av samma stam,
som primártumören upptrádde i, och först sá smáningom tih
höns av andra stammar. Försök att överföra sarkomet till andra
djur misslyckades. 1932 kunde Rous-sarkomet emellertid över-
föras till fasaner, kalkoner och párlhöns och tio ár senare till
ankor, för att i vára dagar framtráda som sarkomvirus par pre-
ferens med oncogen effekt genom hela djurriket. Vad som hánt
med Rous virus under de fem decennier, som gátt sedan det
först isolerades, ár oklart. Virus har transmitterats i en máng-
fald laboratorier várlden över och det ár möjligt att den vidgade
oncogena potensen ár uttryck för en laboratorieinducerad
mutation.
Tumörvirus epidemiologi.
De oncogena virus erbjuder en möjlighet till epidemiologisk
analys av smittovágar och smittospridning.
För 50 ár sedan var lymfomatos hos höns en relativt sáll-
synt, sporadisk sjukdom. Omkring 1920 skedde i USA det indu-
striella genombrottet inom hönsaveln: stora kláckningsanstalter
med enorma inkubatorer byggdes, massor av höns samlades i
játtehönserier och kyckling blev vardagsföda i stállet för sön-
dagsmat. Samtidigt blev hönslymfomatosen en epidemisk sjuk-
dom och man uppskattar att numera i USA árligen 50 milj. höns
till en sammanlagd kostnad av 60 milj. dollar dör i lymfomatos.
Lymfomatosens smittovágar ár genom undersökningar fr. a.
av Burmester 5 och hans skola i East Lansing i Michigan vásent-
ligen klarlagda. Virusspridningen kan ske horisontellt via saliv
och faeces, via fodret, vattnet och utrustningen i burarna och
kycklingarna infekteras via trachea, náshála, kloak, conjunctiva,