Læknablaðið : fylgirit - 01.03.1983, Qupperneq 30

3
SKILLNADEN I FORVANTAD LIVSLANGD
I OLIKA ÁLDERSKOHORTER
OCH MELLAN MÁN OCH KVINNOR
- EN BELYSNING AV MÖJLIGA KAUSALA FAKTORER
Alvar Svanborg, Bo Hedenrud, Sten Landahl, Dan Mellström, Áke Rundgren
I Sverige ar f n medellivslangden 72,5 ðr för mannen och 78,8 Sr för kvinnan.
Som framg§r av Tabell I har under 1900-talet hittills mannen vunnit 18 Sr och
kvinnorna 22 Sr i medellivslangd. Dödligheten bland yngre individer har sjunkit och
ar numera mycket iðg. 3/4 av mannen och 5/6 av kvinnorna avlider först i öldrarna
65 Sr eller aldre.
Som framgár av Tabell I var skillnaden mellan könen i medellivslángd mindre i
början av detta Srhundrade án vad den ár i dag. Av tabellen framgár ocksð att det
skett en ökning i Sterstðende förvántad livslángd áven i Sldrar över 65 Sr. Detta
trots att medicinska och andra átgárder hjálper alltfler sjuka och pð annat satt
handikappade sð att de kan passera 65-Srsstrecket. Av tabellen framgSr ocksð att
ökningen i medellivslángd och i aterstáende livslángd vid högre aidersstreck varit
vásentligt större för kvinnan án för mannen. Detta kunde tánkas bero p3 att
medicinska framsteg haft störst effekt pS kvinnans hálsa - effekt p3 t ex
barnsángsfeber och endokrin cancer. Eller p3 att den industrivárld som dominerat
utvecklingen skadat mannen mer án kvinnan eller hjálpt kvinnan till hálsa mer án
mannen, eller bade och. Kvinnan fortsátter att öka sin medellivslángd under det att
mannen atminstone tills vidare stannat upp. Det bör dock understrykas att
dödligheten hos mannen ökat i aldrar omkring 50 ar men att detta "kompenseras"
av en förlángning av förvántad aterstaende livslángd i aidrarna över 65 3r. Hos
kvinnan finns inte nagon motsvarande ökning av dödligheten i aidrar omkring 50 3r.
För kvinnan har saiedes genomgaende skett en ökad förvántad livslángd i högre
áldrar som saiedes manifesteras i en betydande ökning av livslángden - en ökning
som ej motveras av en ökad dödlighet i medelaidern som hos mannen.
Vad beror da dessa könsskillnader i dödlighet och medellivslángd pá? En
vásentlig anledning till att det varit och ár sv3rt att svara pa den fr3gan ár bristen
pa kunskaper om verklig insjuknandefrekvens (incidens) och förekomst (prevalens)
av sjukdom i högre aidrar da savál underdiagnostik som överdiagnostik ár vanlig (1).
70-arsundersökningen (H 70) i Göteborg (1, 2) har nu natt ett stadium da
arbetshypotetiska definitioner av de vanligaste sjukdomstillstanden i högre aiders-
grupper kunnat utformas. Vi har börjat bearbeta den sv3ra fr3gan om en avgrans-
ning av aidrandets yttringar fr8n definierbara sjukdomars symptom. Detta ger
möjlighet att med n3got större sákerhet án tidigare jámföra incidens och prevalens
av olika sjukdomstillstand i högre aidrar. Och detta ger naturligtvis ocksa da en
möjlighet att belysa möjliga orsaker til könsreiaterade skillnader i förvántad
aterstaende livslángd i högre aidrar. De siffror för incidens och prevalens av
definierbara sjukdomstillstand som hár anges gáller könsskillnader i sjuklighet i 70
3rs aider. Liknande prevalensskillnader har vi emellertid iakttagit áven vid 75 3rs
aider.
28