Læknablaðið : fylgirit - 01.03.1983, Qupperneq 36

Muskelfiberytor
Vid genomgáng av tillgangliga populationsbaserade material med
provtagning frán vastus lateralis och dar likartad metodik anvants
finner man att medelfiberytan ar praktiskt tagit oförandrad frán
16-árs áldern (12) upp till 70-árs áldern (9) med ett medeltal pá
c:a 5.0 /am2 x 103. Den praktiskt tagit oförandrade medelfiberytan
och reducerade muskelmassan med stigande álder tyder pá att i
varje fall upp till 70-árs áldern andra faktorer an reduktion av
muskelfibrernas tvarsnittsyta bidrager vasentligt till den
minskade muskelmassan. Aterstáende förklaring ar dá att en
reduktion av antalet muskelfibrer sker med stigande álder. Detta
kan antingen ske sásom en reduktion av antalet muskelfibrer inom
de enskilda motoriska enheterna eller sásom en förlust av vissa
motoriska enheter. fiven mellan 70 och 80-árs áldern sker en
obetydande reduktion av medelfiberytan som framgár av Fig. 1.
För att nármare analysera denna problematik krávs mátning av de
olika fibertypernas ytor. De resultat som kommer att rapporteras
har erhállits genom nálbiopsi frán vastus lateralis pá 67-81 áriga
mán och kvinnor (9, 10) samt hos 78-81 áriga mán och kvinnor áven
frán biceps brachii (10). Proverna har frusits i kyld isopentan
för histokemisk analys och sedan fárgats pá sedvanligt sátt för
klassifisering i typ I ("slow twitch"ST) och typ II ("fast twitch”
FT) fibrer med undergrupper typ II A (FTa) och typ II B (FTj-,)
(för metodologi se exempelvis 9). Klassifisering betráffande
förekomst av atrofigrad har vidare skett samt registrering av
"enclosed" fibrer, dvs fibrer fullstándigt omgivna af fibrer frán
samma fibertyp och "fibre type grouping" definierad som minst 16
fibrer av samma fibertyp grupperade tillsammans. Mátning av fiber-
ytor har skett frán foton med hjálp av den "particle size analyser"
(Zeiss), dár en belyst cirkel av variabel storlek projiceras ovan-
för muskelfibrerna sá att den totala fiberytan kan approximeras
och registreras i rákneverk.
Medelfiberytan av typ I fibrerna ár oförándrade med stigande álder
medan medelfiberytan av typ II A och typ II B sjunker successivt
efter 60-árs áldern, sárskilt för typ II B fibrerna i vastus
lateralis som framgár av Fig. 2. I figuren finns áven inlagt och
förbunden med stráckade linjer várden frán fysiskt mer inaktiva
78-áriga mán utan specifik neuromuskulár sjukdom (Saltin, person-
ligt meddelande). De övriga 67-81-áriga mánnen och kvinnorna frán
populationsstudien i Göteborg (9) och Köpenhamn (10) hade en för
áldern támligen bibehállen fysisk aktivitet och var utan kliniska
sjukdomstecken av funktionell betydelse. De kan sáledes ságas
representera den friskaste andelen av befolkningen i dessa áldrar.
Nedgángen i typ II fibrernas tvársnittsytor med stigande álder ár
likartad hos kvinnor som hos mán. Hos kvinnorna var emellertid
fiberytorna signifikant lágre án hos mánnen.
I tidigare publiserade studier (5, 6) har sárskilt noterats att de
muskulára förándringarna med stigande álder kan vara sárskilt ut-
talade i nedre extremitetens proximala muskulatur. Av sárskilt
intresse och med tanke pá olika fysiska aktivitetsvanor betráffande
övre och nedre extremitetens muskulatur med stigande álder har
provtagning áven gjorts frán biceps brachii av mánnen och kvinnorna
i 78-81-árs áldern (10). Som framgár av Fig. 3 ár nedgángen i
medelfiberytan för typ II A och typ II B fibrerna betydligt mindre
uttalad i biceps brachii án i vastus lateralis. Skillnaden i
34