Læknablaðið : fylgirit - 01.03.1983, Síða 118

Motionsintensiteten minskade ocksá betydligt efter 70 árs álder
speciellt bland mannen (Tabell 2). De mest utövade idrottsgrenarna
var bland 74-áriga promenad (95 % av mán och 91 % av kvinnor),
gymnastik (51 % av mán och 66 % av kvinnor) och simmning (45 % av
mán och 30 % av kvinnor). Det ár intressant att intresset för
gymnastik har ökat speciellt bland kvinnorna. Vid 66 árs álder
utövade endast 15 % av kvinnorna gymnastik, men vid 74 árs álder
redan 66 %. De motsvarande talen bland mánnen var 26 % och 51 %.
51 % av 66-áringar, 44 % av 70-áringar och 45 % av 74-áringar anság
sig vara friska (Tabell 3). A andra sidan antalet intervjuade, som
inte raporterade av lákaren diagnostiserad kroniska sjukdomar var
avsevárt mindre. Endast 15 % av 66-áringar, 12 % av 70-áringar och
11 % av 74-áringar var friska (Tabell 3). 6 % av 66-áringar, 12 %
av 70-áringar och 9 % av 74-áringar hade inga subjektiva symptom.
Enligt den preliminára analysen verkar yrket (vid 41-60 árs álder)
mest pá levnadsvanorna. Beaktansvárt ár dock att skillnaderna i
levnadsvanor mellan de olika yrkesgrupperna hade minskat under
follow-up perioden. Rökningen och alkoholkonsumtionen hade minskat
nármast bland personer i intellektuellt arbete (Tabell 4).
Intresset för motion hade ökat bland husmödrar och arbetare utan
yrkesskicklighet samt minskat bland personer i intellektuellt
arbete (Tabell 5).
Diskussion
I denna undersökning har vi uppföljat samma personer under átta ár.
Enligt resultaten förándrades levnadsvanorna i positiv riktning:
rökning och alkoholkonsumption minskade och nágra motionsvanor
(t. ex. gymnastik) ökade. I denna analys har vi granskar resultaten
pá gruppnivá. Pá individnivá har förándringarna skett i báda
riktningar. De social-ekonomiska faktorerna stod i samband med
levnadsvanorna bland 66-áringarna, men skillnader i levnadsvanor
mellan de olika socialgrupperna báde bland 70-áringarna och 74-
áringarna var obetydliga. En del av den originala undersöknings-
populationen hade försvunnit av olika skál under uppföljnings-
perioden. 89 personer (20 %) hade dött och de mest sjukaste
personerna hade ocksá uteblivit. Den áterstáende gruppen hade
alltsá ett báttre hálsotillstánd án den ursprungliga gruppen.
I kommande analyser ár det möjligt att utreda de faktorer som
páverkar framtidens prognosen och utveckligen av hálsotillstándet
i de olika delgrupperna.
Det ár förmodligt att i bakgrunder av de observerade förándingar-
na i levnadsvanor stár olika faktorer: áldringsprosessen, för-
sámgringen av hálsotillstándet och de förándringar i livsstilen,
som med tiden ága rum i samhállet.
116
i