Læknablaðið : fylgirit - 01.03.1983, Blaðsíða 137

Programverksamhetens inneháll och omfattning
För att pröva i vilken grad namnda mál kan uppnás, har en försöks-
verksamhet iscensatts i ett antal geografiskt avgransade försöks-
omráden, vilka under projektets gáng skall jámföras med omráden i
vilka inga försök págár.
Verksamheten bedrivs i varje försöksomráde av 2 - 4 samordnare, och
ett váxande antal frivilliga informatörer. I varje omráde finns en
lokal frán vilken verksamheten styrs. Frán varje omráde har en sam-
ordnare valts till medlem av en redaktionskommitté för mánadsbladet.
Dessa kommittémedlemmar har i princip kommit att fungera som ledare
för sitt omráde. Frán forskarnas sida rekommenderas samordnarna i
försöksomrádena att várva frivilliga genom en "kedjebrevsmodell".
Vi underströk dock att de sjálva fick válja hur arbetet skulle orga-
niseras. Detta resulterade i att ett omráde valde att följa vár
rekommendation, tvá omráden har med hjálp av adresslistor, telefon-
katalogen och förfrágningar i omrádet delat in omrádets pensionárer
efter de trappuppgángar dár det finns pensionárer. Samordnarna i
dessa tvá försöksomráden har visat pá att pensionárerna underskattar
antalet medpensionárer i husen. Dessa samordnare hoppas nu att kunna
várva en informatör per trappuppgáng och pá sikt ástadkomma en inom-
husgemenskap. Ett försöksomráde har börjat med att várva ett tiotal
frivilliga och delaTomrádet pá dessa frivilliga, och det sista om-
rádet har nu tvá mánader efter starten inte ástadkommit nágot som
helst.
Samordnarna fungerar fortfarande sjálva som informatörer i alla om-
ráden tillsammans med de várvade informatörerna. Detta dels för att
fá erfarenheter frán denna sida av verksamheten, dels för att det
ár roligt, och sist men inte minst för att det ár en nödvándighet.
För várvningen av informatörer ár det nödvándigt med personlig kon-
takt. Trots den personliga kontakten ár det ytterst fá som sjálva
vill bli informatörer. En av orsakerna till detta ár att det tar tid
att fá personer att förstá vad verksamheten gár ut pá, att det t ex
inte ár nágon ny förening, eller nágon vántjánst. Pensionárerna ár
frámst rádda att binda sig genom engagemang. En skev uppfattning om
vad verksamheten ár, har ocksá varit ett hinder i sjálva informa-
tionskontakten. Nár informatörerna har ringt och frágat om de fár
komma hem och informera har en del varit helt negativa, instállda
pá att klaga, eller sagt att de inte vill ha nágon tycka-synd-om-
mentalitet. Detta har gjort att nágra av samordnarna i perioder har
varit nára att ge upp verksamheten.
De flesta av samordnarna ár trots det ovan sagda vid gott mod. En
ökning av antalet distribuerade mánadsblad frán 500 i februari till
1 000 i april visar att verksamheten váxer. Frán och med april finns
inte enbart mánadsbladet som inneháller projektbeskrivning, insán-
dare, teman, artiklar och omrádesspecifika aktiviteter; utan ocksá
en informationsbroschyr som inneháller information om service, eko-
nomi, bostad, sjukdom, hjálpmedel, kontakter, aktiviteter och före-
ningar. De olika ámnesomrádena i informationsbroschyren ár kort-
fattat beskrivna. Meningen ár att informationen skall överlámnas báde
muntligen och skriftligen till informationsmottagaren/pensionáren.
Vidare ár det en förhoppning att en dialog skall uppstá och ámnen
som de visar sig vara i behov av fördjupad kunskap ora, skall tas upp
i mánadsbladet som teman. Informationsmottagarna/pensionárerna upp-
muntras att sánda in artiklar till mánadsbladet. En sádan artikel-
135