Læknablaðið : fylgirit - 01.03.1983, Side 144

emellertid ocksá vart att notera, att det i ett par fall finns sá-
dana skillnader i kontaktmönstren áldersgrupperna emellan, som mot-
ságer ovan angivna antagande om ett med áldern församrat kontaktnat.
Nár det gáller den kánslosolidaritet man uppfattar frán barn och
barnbarn, liksom nár det gáller den uppfattade kánslosolidariteten
frán grannar, vánner och bekanta, samt ocksá den grad till vilken
man givit eller fátt förtroende, gáller att de mer gynnsamma várdena,
d v s den báttre kontakten, áterfinns i de högre áldersklasserna.
Inte heller dessa skillnader uppnár statistisk signifikans.
En granskning av tabell 4 visar i stállet att den bakgrundsvariabel
som har signifikant samvariation med det största antalet av kontakt-
variablerna ár könsvariabeln. Skillnaderna mán och kvinnor emellan
áterspeglas som skillnader i kontaktmönstren inom inte mindre án
sju av de tolv kontaktvariablerna i tabell 4. Regeln ár den, att
det ár kvinnorna som har de mer gynnsamma kontaktmönstren. Sáledes
uppvisar kvinnorna mer kontakter med barn och barnbarn, mer kontak-
ter med syskon och sláktingar, upplevd högre kánslosolidaritet med
kategorin "övriga", högre grad av förtroende i förhállande till
báde barn, barnbarn och "övriga" och högre deltagande ispecifika
handlingar med personer i bostadsomrádet. Det enda pátagliga undan-
taget frán denna huvudregel ár, att mánnen rapporterar signifikant
mer förtroende i förhállande till sin maka, jámfört med vad kvinnor-
na gör i förhállandet till maken. Den bakgrundsvariabel, som nást
efter könsvariabeln visar statistiskt sákerstálld samvariation med
de flesta av de kontaktvariabler vi studerat ár civilstándsvariabeln.
Civilstándsvariabeln visar signifikant samvariation med sex av de
tolv kontaktvariablerna. Hárnást kommer befintligheten av barn och
den personlighetsvariabel som fángar graden av introvertism versus
extrovertism, vilka báda visar statistiskt sákerstálld samvariation
med fem av de tolv kontaktvariablerna. Den grad till vilken man upp-
levt förluster i form av dödsfall eller sjukdomsfall bland anhöriga
och nára vánner, visar sig för fyra av de tolv kontaktvariablerna
ha en statistiskt sákerstáild samvariation. De ekonomiska förhállan-
dena visar statistiskt sákerstálld samvariation med tre av kontakt-
variablerna, medan den kronologiska áldern, liksom ocksá hálsotill-
stándet, visar samvariation med tvá av de tolv kontaktvariablerna.
Detta sagt för att antyda den relativa betydelsen de olika bak-
grundsvariablerna kan ha. Vi skall nu nármare studera hur skillnader-
na i dessa bakgrundsvariabler sammanhánger med graden av kontakt en-
ligt de olika kontaktvariablerna.
Nár det gáller den grad till vilken man haft yttre kontakt med barn
och barnbarn, talat med dessa de senaste sex dagarna, visar det sig
som tidigare námnts, att denna kontakt ár nágot mindre i den högsta
áldersklassen. Det ár várt att notera, att kontakten med barn och
barnbarn ár i det nármaste lika stor i áldersklasserna upp till 74
ár, för att sedan sjunka i den högsta áldersklassen. Som tidigare
námnts visar sig ocksá kvinnorna ha mer kontakt med barn och barn-
barn. Tabell 4 visar ocksá att de som under det senaste áret haft
flera förluster i form av anhörigas dödsfall eller allvarliga sjuk-
domsfall samtidigt rapporterat en signifikant högre yttre kontakt
med barn och barnbarn. Detta kan, till vilket vi skall áterkomma,
ges en kompensationsteoretisk förklaring.
Nár det gáller kontakten med syskon och övriga sláktingar visar
tabell 4 att det áterigen ár kvinnorna som har högre sádan kontakt
án vad mánnen har. Tabell 4 visar emellertid ocksá att den eko-
nomiska situationen har inverkan i detta avseende. Personer med
högre inkomst rapporterar báttre kontakt med syskon och sláktingar.
142