Læknablaðið : fylgirit - 01.03.1983, Qupperneq 146

galler förtroende i förhállande till make eller maka, visar sig
mannen, som tidigare pápekats, ha en större förtrolighet med sin
maka, jámfört med vad makan har i förhállande till maken. Den grad
till vilken man utbytt förtroende visar sig ocksá sammanhánga med
civilstándet pá sá sátt, att de som ár ánkor eller ánklingar, ut-
byter signifikant flera förtroenden med barn och barnbarn, án vad
man gör inom övriga civilstánd. Áven hár ligger en kompensations-
teoretisk förklaring nára till hands. Samma förklaring kan ocksá
ges nár det gáller förtroenden i förhállande till kategorin "övriga"
- de ogifta utbyter flera sádana förtroenden jámfört med andra
civilstánd. Denna skillnad uppnár emellertid inte statistisk signi-
fikans.
Betráffande den indexvariabel som fángar det antal av konkreta
sociala handlingar som man deltager i tillsammans med andra visar
tabell 4 statistiskt sákerstállt samband med flera av de bakgrunds-
variabler som studerats. Hár ár det sá, att deltagandet i sádana
konkreta sociala handlingar ár signifikant lágre bland de áldre i
undersökningsmaterialet. Det ár ocksá sá att deltagandet i sádana
konkreta handlingar ár större bland dem som har báttre ekonomi.
Den kompensationsteoretiska förklaringen ligger ocksá nára till
hands nár det gáller att förklara varför personer som under det
senaste áret upplevt personliga förluster av flera slag samtidigt
ocksá deltagit i signifikant flera konkreta sociala handlingar av
detta slag jámfört med personer som inte har haft sádana förluster.
I det samhállsexperiment, inom vars ram denna förstudie hör hemma,
kan det vara sárskilt intressant att studera hur de konkreta sociala
handlingarna tillsammans med personer i grannskapet förándras i
samband med experimentet. Det kan redan i utgángsláget konstateras
att de sociala handlingarna av detta slag visar samvariation med
flera av de bakgrundsvariabler som studerats. Tabell 4 visar
sáledes att graden av sádana handlingar ár högre i de högsta ál-
dersgrupperna, jámfört med den lágsta áldersgruppen. Denna tendens,
som ej uppnár statistisk signifikans, kan möjligen ocksá ges en
kompensationsteoretisk förklaring. I takt med att barnen blir
vuxna och flyttar bort och i takt med att umgánget med arbetskam-
rater minskar, blir man mer och mer hánvisad till personer i grann-
skapet. Nár det gáller dessa konkreta handlingar utförda tillsammans
med personer i bostadsomrádet föreligger ocksá mycket pátagliga
skillnader könen emellan. Kvinnorna har i alldeles pátagligt högre
grad sádana kontakter jámfört med mánnen. Analogt med den kompen-
sationsteoretiska förklaring som nyss tillámpats visar det sig
ocksá, att dessa sociala handlingar ár större bland dem som inte
har barn, jámfört med dem som har sádana. Pá likartat sátt
visar det sig ocksá att de ogifta jámte ánkorna och ánklingarna,
har flera sádana kontakter án de gifta och de fránskilda. Samma fe-
nomen kommer ocksá tydligt till uttryck i det faktum att personer
som ej har make/maka ocksá har betydligt flera sádana grannkon-
takter, jámfört med personer som har make/maka. Nágot förbryllande
ár det kanske, att det ocksá ár personer som kánner sig otrygga,
som samtidigt har en högre grad av sádana sociala kontakter inom
bostadsomrádet. Möjligen kan áven detta ges en kompensationsteore-
tisk förklaring. För att motbalansera den otrygghet man kánner,
odlar man kontakten med de nármaste grannarna. Man kunde dock lika
gárna vánda pá detta resonemang och sága, att om man ár otrygg,
borde detta ocksá leda till att man drar sig undan kontakten ocksá
inom bostadsomrádet.
144