Læknablaðið : fylgirit - 01.03.1983, Qupperneq 231

I. Experimentledaren försökte skapa en avspand och supportiv
testatmosfar genom att presentera undersökningen pá ett informellt
och skamtsamt satt samt att vara öppen för och besvara non-verbal
kommunikation frán försökspersonernas sida. Testens inbördes ordning
var sádan att testningen inleddes med kreativitetstesten och avslutades
með intelligenstesten.
II. Experimentledaren ville skapa en formell valdisciplinerad,
"traditionell" testatmosfar med att lasa upp den tryckta testinstruktionen
och genom att betona att var och en borde göra sitt basta och arbeta
sjálvstándigt under tystnad. Testen gavs sá att intelligenstesten
inledde testningen och kreativitetstesten avslutade den.
Testen var inte tidsbegransade.
Analyserna.
Kreativitetstesten poángsattes enligt tre subkomponenter av
kreativitet (Ruth, 1980): fluens, flexibilitet och originalitet,
och data analyserades med hjálp av multipel variansanalys, univariat
variansanalys och korrelativa procedurer. Intelligenspoángen hölls
eventuella begávningsskillnader mellan áldersgrupperna.
Resultat.
1. Svaret pá huvudfrágan: Finns det áldersskillnader i kreativitet
máste bli jakande. Báde en multipel variansanalys av de sammanslagna
kreativitetspoángen och univariata analyser av varje kreativitetstest
för sig (se figur 1) visade áldersskillnader (P.> 0.01). Den största
skillnaden lág mellan den unga gruppen och medeláldersgruppen precis
som man kunnat anta enligt Lehmans (1953) och Dennis (Í966) första
kulturhistoriska studier pá omrádet. Skillnaderna mellan medelsálders-
gruppen och den gamla áldersgruppen var smá och för kvinnornas del
insignigikant som jag beráttade vid den 4 Nordiska kongressen i
Gerontologi i Oslo (Ruth & Westerlund 1978-1979) .
2. Ocksá frága tvá: páverkar testningsförfarandet kreativiteten
máste besvaras jakande, för de non-verbala testens del. Försöks-
personerna fick signifikant högre poáng (P> 0.01) om testen gavs under
avspánda förhállanden med ordningen: kreativitetstesten inledningsvis,
intelligenstesten avslutningsvis. Det ár möjligt att detta testnings-
förfarande ár optimalt för att skapa det öppna kognitiva set, eller
den breda, flexibla infornationssökning som de kreativa processerna
forutsátter (se nármare Ruth & Westerlund 1978-1979) .
3. Frága tre: kan validiteten i kreativitetstestningar höjas
genom en informell testatmosfár (Wallach & Kogan, 1965) kunde inte
entydigt besvaras med korrelativa metoder áven om svaret pá frága tvá
antyder att svaret hár ocksá skulle vara jakande. Korrelationsberák-
ningarna visade obetydligt högre várden, r xy» 0.62 mellan kreativitets-
testen under informell testatmosfár med kreativitetstesten inledningsvis
och r xy= 0.59 under formell testatmorfár med intelligenstesten
inledningsvis. Det ár möjligt att vi ánnu inte skapat tillráckligt
rena kreativitetstest för att kunna fá svar pá denna frága (se Ruth,
1980 för en diskussion). En faktoranalys av testen i denna studie
resulterade heller inte i tvá faktorer, sá som man kunde vánta sia dá
jag roterade data till varimaxkriteriet och analyserade dem med principal
components metoden.
4. Frágan: ár áldre mánniskor och speciellt áldre Mán kánsliga
för variationer i testatmosfár kan inte besvaras jakande enligt mina
resultat. Varken en multivariat eller en univariatanalys gav signifikanta
huvudeffekter eller interaktioner. I stállet framgick det att alla
áldersgrupper vinner pá en avspánd testatmosfár och de yngre, med sin
större potentiel - vinner snarare mera (se frága 1).
229