Læknablaðið : fylgirit - 01.03.1983, Side 232

5. Frágan: Finns det skillnader mellan könen i skapandeförmága
fár ocksá ett jakande, om an tveksamt jakande svar. Mannen visar högre
kreativitetspoáng för testen "Uses of Objects" och Patterns" (P > 0.01) .
En detaljgranskning visar, att mánnen hade láttare att producera tekniska
och praktiska svar pá dessa test. Det ár sáledes en semantisk frága
om vi hár skall tala om verkliga könsskillnader eller skillnader som
uppkom p.g.a. att en del av testen favoriserade mánnen.
6. Frága nr 6 var ju: finner man áldersskillnader i intellingens
för de studerade grupperna och resultaten visade att man gör det för
den logiska resonemangsförmágan, mátt med Ravens test (P > 0.01). Den
verbala förmágan visade dock inga áldersskillnader. Dessa resultat
överensstámmer med de amerikanska resultat som producerats av bla.
Cattel (Horn, 1972) och Schaie (1957).
7. Frágan: páverkas intelligensprocesserna av testningsförfarandet
máste ocksá besvaras jakande för Ravens standard progresseve Matrices
del ( P > 01). Detta kanske ovántade resultat kan bero pá att just
detta test förutsátter en flexibel approach och sáledes delar
gemensamma super processer med kreativitetstesten i Jeffmars (1978
terminologi. Tidigare har vi ju rutinmássigt gett de flesta intelligens-
test under en traditionell testliknande atmosfár, men vi máste kanske
börja tánka om för vissa intelligenstest.
Nágra könsskillnader fann jag inte för intelligensens del.
STUDIE II
Dá den första studien gjordes pá ett sampel draget ur vuxenutbildn-
ingens kadrer. Kan man inte komma undan möjligheterna till selektivitet
i undersökningssamplet, de mer utbildade och intellektuellt intresserade
kanske deltog. Mattlar, Knuts och jag har dárfor nyligen gjort en
annan studie (Mattlar, Ruth & Knuts, 1981) pá ett normalsampel finlándare
dár nágra av de tidigare námnda frágestállningarna undersöktes.
Mátinstrument■
Denna gáng utfördes mátningarna med de tio tavlorna i Roschach-
test och ocksá nu poángsattes testet enligt: fluens, flexibilitet och
orginalitet. Ocksá ett adekvathetskriterium uppsattes i studie II.
I Rorscharchterminologi betyder det att inte + eller - svar medtogs
dá vi mátte fluens och originalitet.
Ett projektivt bláckplumstest med diffusa stimulusfigurer anvándes
ocksá i studie I, och jag anser personligen att just dessa test ár
lovande i kreativitetstestningssammanhang dá báde kognitiva och
emotionella individuella percept kan aktiveras genom dessa stimulus-
figurer. Om man konstruerar enheltliga kodningsschemata sá att reli-
abiliteten kan garanteras ár de ostrukturerade projektiva testen
anvánbara undersökningsinstrument (se Ruth & Westerlund 1978-1979,
Mattlar, Ruth & Knuts, 1981).
Undersökningssampel och analyser,
Sammanlagt 650 personer drogs ur mantalslángderna i fem medelstora
finska stáder ur áldersgrupperna: 18-22, 28-32, 38-42, 48-52, 58-62 ár.
Deltagarprocenten var 63 vilket gav resultat för 407 personer. Endast
den yngsta áldersgruppen hade alarmerande stort bortfall och jag har dár£ö)
lámnat bort den i figurerna i denna presentation. Resultaten analyseradeS
med envágsvariansanaiys. Intelligensen skattades med Raven A+B och gav
en IQ pá 108, samt med WAIS, Dsy och gav dá en IQ pá 106. Detta tyder
pá en normalnivá pá intelligens i samplet.
Resultat.
Resultaten visar (figur 2), speciellt tydligt för fluensen och
flexibiliteten att man áven med Rorschachtestet erháller signifikanta
áldersskillnader (P> 0.01 - 0.07). Dá medeltalen för de tre yngsta
áldersgrupperna och de tvá áldsta kontrasterades mot varann var
230