Fróðskaparrit - 01.01.1971, Qupperneq 136

Fróðskaparrit - 01.01.1971, Qupperneq 136
144 Útlitið fyxi áhaldandi vøkstri í fólkatali Føroya hava tí havt eina størri burturflyting, tí úrslitið til samans hesi árini er, at flytingin tekur næstan 1 °/oo. Tann fylgjandi tíðin, 1951—55, við einum vinnulívi í kreppu og stórum arbeiðsloysi, gevur tað størstu burturflytingina, sum føroyska samfelagið hevur upplivað. Árhga fóru næstan 13 %o ella meira enn 400 fólk, og nógv tey flestu fóru til Danmarkar (Stat. Tab. 1965). Síðani sýnist tað sum flytingin hevur lagt seg í rættiliga fasta legu, á um leið 4 %o, við lyndi til at hækka hesi seinastu árini. Veruligi vøksturin hevur tískil Hgið millum 14 og 12 %o og fer nú niður um hetta seinna talið. Hvat ber so til at siga um næstu framtíðina út frá hesum fortreytum viðvíkjandi vøkstri í fólkatalinum? Brúka vit 4. mynd sum grundarlag, og lata náttúrliga vøkstin læfcka úr 17 ella 16 niður í 12 ella 10 %o, og lata nettoflytingina vera av somu stødd sum í árunum 1961—65, so kemur veruHgi vøksturin at liggja millum 6 og 8 °/oo. Um flytingin enn eina- ferð tekur ferð á seg, sum fyrst í fimtiárunum, so minkar veruligi vøksturin niður um nullmarkið og verður negativur. Men sjálvt um føroyska samfelagið sleppur undan tílíkari stórrýming, so átti henda frágreiðing helst at givið varhugan av, at tann núverðandi samansetingin av flytingini og gongdin í burðar- og deyðatali fara at broyta fólkasamansetingina til tað verra og so líðandi at minka um vøkstin í fólkatalinum í Føroyum. SUMMARY This paper discusses the demographic development on the Faroe Islands. Using the socalled comparative and flow diagrams developped by Kurt Witthauer, the crude birth rates and crude death rates are shown in fig. 1 for the Faroes and some neighbour countries around 1780, making visilble the very special situation for the Faroes in this period. Both the crude birth rate and the death rate are muoh lower than in the other countries. The flow diagram, fig. 2, with birth rate as ordinate and death rate as abscissa, shows the evolution in the rates for the period 1770—1780 to 1961—65, with the single years 1969 and 1970 to give an impression of the trend today when »the pill« is more commonly used. The natural increase in population can be read on the oblique lines. As shown on the
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150

x

Fróðskaparrit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.