Andvari

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Andvari - 01.01.2008, Qupperneq 38

Andvari - 01.01.2008, Qupperneq 38
36 KRISTINN KRISTMUNDSSON ANDVARI arnir þrír hafa starfað og þannig leitt til hinnar óvenjulegu fjölbreytni sem skólahverfið bjó yfir. Forystuhlutverk Bjarna í myndun svo ólíkra skóla helgaðist af hinni einbeittu framfarasókn sem einkenndi lífsstarf hans. Kyrrstaða var eitur í hans beinum. Og hann virðist hafa skynjað af næmleika sínum þau tækifæri sem ytri aðstæður sköpuðu og gripið þau á hentugasta tíma fyrir þróun kennslunnar svo að notuð séu hans eigin orð. Þetta skýrist betur með skoðun á hverri skólastofnun um sig. íþróttakennaraskóli Björns Jakobssonar varð til árið 1932. Björn Jakobsson (1886-1961) kom í kennarahópinn á Laugarvatni árið 1931, „landsins lærðasti og þekktasti fimleikakennari“ eins og Bjarni segir réttilega. Veturinn 1931-1932 var hús sótt til Reykjavíkur eins og áður er lýst og batnaði stórlega aðstaða til íþróttakennslu. Þeir sem hugð- ust vinna sem íþróttakennarar höfðu orðið að sækja menntun sína til útlanda eins og Bjarni þekkti af eigin raun. Sú spurning vaknar hvort ráðning Björns Jakobssonar hafi frá upphafi verið tengd fyrirætlun um hugsanlega íþróttakennaramenntun á Laugarvatni, og þá í samráði við kennslumálaráðherrann, Jónas Jónsson. Víst er að Jónas flutti á Alþingi 1932 frumvarp til laga um íþróttakennarapróf. Frá því greinir Bjarni í Laugarvatnsskóli þrítugur og heldur síðan áfram: Var málið við það miðað, að kennt yrði í landinu (leturbr. KK) undir íþrótta- kennarapróf þannig, að þeir, sem slíkan skóla sæktu og lykju prófi, nytu fullra réttinda á borð við þá sem tækju slík próf erlendis, en hingað til urðu allir að sækja erlenda skóla til þess að læra til fimleikakennslu. Hér bar því vel í veiði (leturbreyting KK). Aðstaða batnaði við skólann hér, og Björn Jakobsson stofnaði sinn einkaíþróttakennaraskóla 1932 með hliðsjón af þeirri nauðsyn að útskrifa íþróttakennara hér heima. Lögin um rétt slíks skóla voru í vœndum (leturbr. KK) vegna fyrirhyggju J.J. og nýja húsið okkar vel nothæft til að byrja með. Sjálfur var Bj.J. þrautlærður utanlands og innan með langan og merkan starfsferil að baki sér. Hann var skapandi í starfi og hafði ferðast víða um Evrópu með fimleikaflokka og vakið mikla athygli á sérkennilegu og fögru fimleikakerfi, sem hann hafði sjálfur byggt upp.. .Reglugerð um íþróttakenn- arapróf var gefin út 1934.... Af þessu forustustarfi og lögunum um íþrótta- kennarapróf leiddi ákvæði íþróttalaganna um íþróttakennaraskóla íslands, sem stofnaður var á Laugarvatni 1942 á tíu ára afmæli einkaskólans og á hans grunni. A sama hátt kom íþróttahúsið 1944 sem framhald af þeirri framþróun, sem orðin var. ... Við Bj.J. unnum saman að því verki ásamt íþróttafulltrúa ríkisins og skólanefnd héraðsskólans.44 Þessi frásögn Bjarna lýsir vel aðferð hans við eflingu skólastaðarins: Hann hlustar vandlega eftir þegar ætla má að ekki verði lengur unað
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.