Atuagagdliutit - 01.01.1951, Blaðsíða 13

nr. 1—6
13
ATUAGAGDLIUTIT
ngordlune. neriugpugutdle realistit inusugtut
ilarpagssue iliniartitsissungoi-umårtut ajoKingor-
dlutigdlo, tamatumunalo iliniartitsissoKalisassxi-
gnl nutånik pikorigsunigdlo Kagfagsaivdlutik su-
leKataussugssanik.
seminariartågssaK mardloriåumik påsissa-
z’iaKartumik Nungme sananeKåsaoK, tåunalo
kisime igdloKai’fiusavoK iliniarfeKartoK ang-
nerussunik. igdluliat atuarfiussugssat angneru-
ssut, moderniunerussut pingårlumigdlo sulivfi-
giuminarnerussut pissariaKai’put. måna atortu-
ssut angnikipatdlålerérput. seminariap igdlutai
igdlunik mingnerussunik ilaortortuardlugit ilaor-
tuiuarnigssaK iluaKutåungilaK. Nungme atuarfig-
ssat pivdlugit pilerssårutaussut angnertoKaut,
aningaussatdlo atortugssal isumaliutigsslssut ma-
ligdlugo atuarfingnut tungassunik sanaortorner-
me akigssaiautaussugssat tamarmik avgornerisa
pingajue sivnersimåsavait. igdluliagssatdlo atuar-
fiussugssat tamåko sananeKarniåsåput ukiut tug-
dliussut 8—10 ingerdlaneråne.
seminaria mana atortoK ukiut mardluk atuar-
fiuvoK, taimåituåsaordlo efterskolit atuarfiu-
jungnaerserdlugit. soraerpatale ukiut pingasut
atuarfiussalisaoK, mardluvingordlune ingmikor-
titauvdlune: iliniartitsissunut ajoKinutdlo iliniar-
fiuvdlune. tauva iliniartitsissungortoKarsinauli-
saoK ajoKiutiginermut, ilagingne kivfartortuner-
mut pingitsailissaunane.
seminariame iliniartitsineK, ama måne ukiut
mardluk iliniartarncK avdlångortiterneKarsinau-
vok realskolime iliniartut sujugdlit 1954-me iner-
niariarpata. atuartitsissutit realiussut (nunaleru-
tit, umassut, matematik, fysik (pingortitat) åssigi-
ssaitdlo) seminariame atuarKigtariaKångitdlat.
taima realskolime iliniartarneK iliniartitsissug-
ssat ajoKigssatdlo iliniartarnerata ilagisavå (Dan-
markime seminariane iliniartungorumagåine
mingnerpåmik realskolime soraerumérsimassa-
rianarpoK, tåssalo takuneKarsinauvoK sule ami-
gauteKangåtsiartugut Danmarkime iliniartitsissut
iliniartarnerata åssigissånik peKalisavdluta).
atuartitsissutit tåuko seminariame iliniarneKarta-
rungnaerpata tauva atuartitsissutit iliniartitsissut
ajoKitdlo suliånut pissariaaartut perKigsårneru-
ssumik iliniarneKarsinångusåput, tåssa Gutisior-
neK, perorsainermik iliniarneK il. il., danskit ka-
låtdlitdlo OKausé ilåtigutdlo tuluit OKausé nangi-
neKarsinauvdlutik, — amalo kisitsineK imaKalo
silamiut. eKaersårneK, erinarssorneK nipilerssor-
nerdlo sananerdlo soruname seminariame atuar-
titsissutåusåput. iliniarl'ingnilo angnerussune ta-
mane, agdlåt imaKa mérKat atuarfine, igdlume
suliagssanik iliniarneK niviarsiarnanut arnanut-
dlo inusugtunut iliniartitsissutåusaoK. niviarsiar-
Kåme niviarsiatdlo atuarfingne åssigingitsune ta-
mane iliniartalisåput angutinut inusugtunut nali-
gititauvdlutik, — tamånalo ama nutauvoK nuå-
nårutigssaussoK.
måna pissutsinut nalerKiukåine seminariar-
tågssame iliniartarneK inerinarnerulisaoK. nutå-
mik årKigssuineK nåmagsiveriarpat iliniartitsi-
ssugssatut iliniartarnerup Danmarkime iliniar-
tarneK angnertoKatigingaj alisavå. pikoringneru-
ssutdle Danmarkime iliniartitsissugssatut sorae-
rumérsxnaussåsåput iliniartitsissungorniarunik
palasingorniarunigdlunit. Danmai’kiniut avalag-
tineKartåsåput l’ealskolime klassit kingugdlei’så-
nit.
iliniartitsissut kalåliussut scminai’iartågssa-
me inertartugssat danskisut OKalugsinauvdluali-
såput, iliniarnermingme angnerssåne danskisut
iliniartineKai'sinxagamik. ilåtigut tulugtut pisi-
nåusåput oKalulårsinauvdlutik atuagkatdlo tulug-
tut ajornånginerussut atuarsinåusavdlugit. tama-
tumåinaK agdlåt påsisimassait angnertusisisavai
måna iliniartitsissut kalåliussut påsisimassåinit
angnei'tunerulersitdlugit. tamåna nxéi’Kanut
atuartunut inungnutdlo sulivfigissåinut suniute-
KåsaoK.
inusugtut mérKat atuarfiånlnaK iliniarsima-
ssut uvdlut ilåne misigiumårpåt angnei'ussumik
iliniai-umavdlutik. tåuko aftenskolinmt pisinåu-
såput. iliniai'fit tamåko nangmineK piumåssutsi-
mit iliniarfiussartut ukiut 25 kingugdlit ingerdla-
nei’åne kalåtdlit nunåne naluneKångitsut atoime-
Kartarsimassut ilåne iliniartoKardlualåvigtarput,
ilånile ikigtuinai’nik. månale imailiniåsagaluai’-
poK aftenskoline iliniai’tarneK akeKångitsoK inu-
sugtut nangåssutigssaKangitsumik iliniai’figissa-
lisavdlugo. inatsisit maligdlugit aftenskolit åi’Kig-
ssutdluarneKarnigssåt ilimanarpoK, månalo af-
tenskolit pivdlugit maligtarissagssat nutåt ang-
nertut suliarincKai-put. nutåmik årKigssussineK
tamåna 1951-me ukiauneranit autdlartisagunar-
poK.