Atuagagdliutit - 01.01.1951, Blaðsíða 18

18
nr. 1—6
ATUAGAGDLIUTIT
ssårutigissat ilalt taimaititariaKasåput — tauvalo
KanoK iliortariaKasava ?
iliniartitsinerme nutartariniarnerme sulissu-
tiginiagkat ilåinarsiugkatut nåmagsiniarneKarsi-
naunatik ataKatigigput. ardlåtigut avdlångortit-
sigåine tamarmik ajoKuserneKasåput. autdlarne-
rérsimagåine ingerdlatiligaK nangitariaKarpoK
nåmagsissariaKardlunilo. taimaingmat iliniarfit
tamåko ingerdlåtuartariaKarput agdliartortitaria-
Kardlutigdlo. neriugkumavungalume ningiugssa-
nut iliniarfigssat kinguartiniagkatut sujugdliuti-
tåusångitsut, tåssame ilimasutigiumavara piler-
ssårutit nåpertordlugit ukiut mardluk Kångiiine-
risigut autdlarnerneKarsinåusassut.
erKartorneKartunit imana påserérpat peKati-
git, sordlo ningiut peKatigigsut avdlatdlunime,
nangminérdlutik ningiugssanut iliniartitsinermut
påsissagssiunermutdlunit sulilernigssåt akornu-
tigssaKangitsoK taimalo pissoKåsagpat kommis-
sionip kigsautiginartikå taima nangminerssordlu-
tik autdlarniniartut ininik atugagssaKartitdlugit
piukunartunigdlo iliniartitsissugssanik ikiorser-
niarneKåsassut. — inimik atugagssaKartitaunig-
ssåt påsinerdlungnago påsissariaKarpoK. inimik
ikiorsinigssåkut måna suj nnertarineKarpoK: init
atuarfiusinaussut atorneKåsatinagit atngkiune-
Kartåsassut — tåssa uvalikut atuartitsinerup ki-
ngornagut.
ningiugssanut iliniarfigssat erKartornerat
mana nåmalinguatsiarpoK, tauvalo mana erear-
tulisavarput atuarfiup ningiugssanut iliniartitsi-
nerme atortugssiaussup pissusilersugaunigsså,
iliniartitsissugssai, iliniartut KanoK amerdlatigisi-
nåusassut avdlatdlo.
ilimanarpoK ukiume iliniarfiussume sivisu-
nerussume iliniarfingne nunaKarfingne ardla-
lingne inigssitaussune iliniartut 10—12—15-nik
tamane ingmikut amerdlåssuseKartåsassut, ima-
Kalo aussame sivikinerussumik iliniarfiussume
amerdlanerulårtåsavdlutik. iliniarfingne init
måko pissariaKåsåput: igavfik iliniartitsiviussoK,
initoK KaumavdluartoK aumarssuarnik Kissugtor-
tagkanik elektricitetimigdlo kissagtagkanik igav-
feKartoK, igavfik mingnerussoK igdluinarne igav-
fit åssigissåt, nerissarfik, ine iliniartunut kater-
ssuvfigssiaussoK, ine merssugagssanik avdlanig-
dlo åssigissåinik sulivfigssaK, errorsissarfik, pa-
nersivigssiaK, manigsaivfigssaK, iliniartunut inig-
ssat (2-3-4-inait atautsimut ineKartugssångordlu-
git, måname iliniarfingne iliniartunut inigssiau-
ssut amigauteKardlutigdlo nåmaginångeKing-
mata), kisalo sujuligtaissumut arnamut inigssiat,
ningiugssanut iliniartitsissumut inigssiat imaKa-
lo arnamut iliniartitsissumut inigssiat. efterskoli-
milo suj uligtaissoK Kutdlersaussutut oKartugssåu-
saoK. iliniagagssarisavait: igavfingme sulineK
suliagssanigdlo iliniartitauneK, evKiluersårneK,
suliagssat piarérsautiginigssåt, nålungissanik
pårssineK, perKingnigssamut tungassut, sam-
fundslære, eKaersårneK, Kavdlunåtut, kalåtdlisut,
kisitsisit, agssagssorissanik sulineK, åmerineK ki-
salo (pingårtumik K’aKortup erKåne) savat mer-
Kiiisa atortugssiarinigssait. Kujatånilume nautsi-
vilerineK iliniagagssåusaoK.
sulinennut tungassut pingårneruput, iliniar-
tariaKagkatdle avdlat sumiginartariaKarunångit-
dlat, danskisutdlo iliniarneK inngårtitariaKaru-
narpoK. — soruname iliniartut iliniarfingne av-
dlanisut iliniartunit ineKarfigineKartutut akili-
ssugssaunatik iliniartitaussariaKarput. — iliniar-
titsissnsåput: ningiugssanik iliniartitsissoK suju-
line erKartorneKarérsoK, efterskolime iliniartitsi-
ssut kalåtdlitdlo ilciortaussut. sujunertai’ineKar-
poK: kalåtdlit arnat inusugtut ningiugssatut pi-
korigsarneKarnigssåt taimatutdlo igdlume suliag-
ssanut avdlanut, mérKerinermut, evKiarnermut
perKingnigssamutdlo pingåruteKartunut tamanut
GungiusarneKarnigssåt. taimaingmat iliniartut
nangmineK tamatigut evKiluinigssamingnut su-
ngiusagaunigssåt pingårtitdluinagagssauvoK. ili-
niartitsineruvine tamatigut suj unertariniagagssa-
rå arnat inusugtut igdlumingne suliagssamingnut
inuiaKataussututdlo pcKatauvfigssamingnik påsi-
siniarneKarnigssåt.
ningiut Nungme peiiatigit ningiugssanut su-
ngiusarfiussumik autdlarnisinaugpata suj unerta-
rissat ilail anguneKarérsinåusåput. neriutigiuma-
varputdlo nunaKarfingne angnerussune avdlani-
saoK ningiunilc peKatigingnik pilersoKåsassoK ar-
nat nangminerssornerulersinaunigssanut pingå-
Kissumut ikiusinåusassunik. — tamatumanime
arnat peicaligit angnertoKissumik pingaKissumig-
dlo suliagssaKarput.
Nungme „ningiut peKatigit“ sulilernermikut
nunavtine nunaKarfingmilo pissutsil pitsångorne-
runigssånut mikingitsumik ikiuterérput. sunik