Atuagagdliutit - 01.01.1951, Qupperneq 19

nr. 1—6
ATUAGAGDLIUTIT
19
tamanik nåmagingninartitdlune aj unginerussug-
ssat anguncK ajornaKaut. kigåikaluamigdle ajii-
nginerussugssat angujartortariaKarpavut, suju-
ncrtarissaKardluarneiv nalornisiginago — neriii-
saugutdlo kalåtdlit arnnrtait anguniagkamingnik
sujunertarissaKardlutigdlo suleKatigingnigssamut
piumåssuseKartut. taimåisangatipavume - - tai-
maingigpat piuniåssuseKalersiniartai'iaKarput.
ilivsile arnat piumåssuseK tamåna pigerérsima-
guvsiuk tamanit ajunginerusaoK!
M. Garn.
S U j U I i V U t
imaKa soKutiginardluåsångikaluarpoK suju-
livta (kalåtdlit) pissusé itsalerssårdlutik encar-
tortagait ilåinarsioKissumik erKartulåsavdlugit,
ilåtigutdlo kalålilerssårdlutik atuagkiortartut tå-
piitagaisa ilåinarsiornere ilångutdlugit måna er-
KartulårneKåsåput.
sujulivut ingmingnut KanoK taigorpat ? — tai-
gut „kalåtdlit" inuiåussutsimut taigutaussoK ka-
låleKarfingne Kavdlunåtsiånit tikineKarsimassui-
narne ingmingnut taigutigåt, tåssa Grønlandip
kitåmiue Labradorimiutdlo, sumime tamane,
Ivnånganerme, Tunume Amerikavdlo avangnåne
Alaskame „inuk“nik („inuk“ ,,inik“) taigorput.
OKanseK tåuna sumit nagguveKarsimassoK Alaska-
miut inuit sujugdlit pingornerånik oKalugtuåta
nalunarungnaersipå. kalåtdlit tamarmik åssi-
gingmik OKalugtuarput nunamit pingorsimavdlu-
tik, pingugtangnit imalunit peråpaluvdlutik nu-
nap iluanit anitdlagtut. Alaskamiutdle OKalug-
tuarput ivingnit pingortut („ivin“ = inuit). Grøn-
landip kitåne Labradorimilo Kavdlunåtsiånit ti-
kineKangikatdlaramik „inungnik“ taigorsimaga-
luarputaoK.
ungasingitsukut kalåleicatima inusungneru-
ssut ilåt ima OKartoK tusarsimavara: „sujulivut
kalåtdlit inuput ugperissaKaratigdlo maligtarissa-
icångitsut". — tamåna sujuniussivdlune oKåriar-
nikut kukuneruinarsinaugaluarpoK inuiait sumi-
tutdlunit kristumiungortitausimångitsut „ugpi-
ngitsut“nik taineKartarsimangmata, imaKalo ka-
låtdlit ajoKersuissoKalernerata kingornatigut
inatsiserpagssuaKalerdlunilo maligagssartårtor-
nerssuaK erKaineKariarsimanerame kalåliussuvta
itsarisså sunguaKångitsutut idviarneKartorsima-
nerpoK, ajusagaluaKaordle itsarissavtinut suju-
lerssuavtinutdlo taima paitsungatiginiåsaguvta,
akunavtinile kalåleuarpoK ardlalingnik sujulivut
pivdlugit paitsungassuinåungitsunik. nalungilar-
put silarssup suatungånilunit inoKarfiussune sup
tungånutdlunit ugperissaKaratigdlo maligtarissa-
Kangitsunik inoKångitsoK, uvdlumilo tamåkuni-
nga erKartuisaguma nalerput KiviarKårneru-
ssariaKaraluarnersoK taimåitoK sujulerssuavta
nalåne uvdlut KanoK inuneKarfigineKarsimanerat
erKarsautigalugo påsiniåisagåine iliniutausinau-
vok nalivta piumassaisa uvavtinut nåmagserKu-
ssait malingneKåsångikaluarpata inoKatigingner-
me KanoK nåkåutorneKartigisinauneranik.
sujulivut-uko ugperissartoKalutigdlo maling-
niagagssaileidngitsorssuit, tamåkuningalo maling-
nigdluarsimanerat taimane inuneråne nukiuv-
dluarsimavoK uvagutdlo uvdlut måko anguv-
dlugit atasinausimanivtinut pissutåungitsorane.
kalåtdlit sujulivta inunerat ugperissåinut atå-
ssuteKartuarpoK, oKåinaråinilumt: ugperissaisa
inunerat tamåt sunersimavåt.
ugperissait tåssåuput „sujulinit kingornu-
ssarsiat" uvdlunit sujugdlerpånit pilersut „tai-
mane inuit ivserat kimigtugatdlarmat OKaitdlo
tangeKaratdlarmata", umassut inugdlo ingmiko-
ruteKangångikatdlarmata ? ukiut ingerdlaneråne
tamåko angåkunit inuinarnitdlo ingmikut pigi-
nåussusilingnit pårineKardlutigdlo ersserKigsar-
neKartarput.
sujulivut angalåinartorssugamik silap pissau-
nere umassutdlo piniagarissatik kisisa inuner-
mingne napåssutigssarissatik atarKissorssuvait,
tåssåuputdlo ugperissaisa tamarmik autdlåvé. ug-
pernerat tainerussariaKarpoK mianeringningner-
mik; tåssa mianerissagssanut KanoK inuseKarnig-
ssaK angåkutigut ajoKersutigineKartoK maligdlu-
go inuniåsåput.
Hans Egedep maunga pinermine kalåtdlit Ki-
tåiniut agdlautigigamigit taimåinerat ima ersser-
Kigtigissumik agdlautigisimångilå sordlo Ivnå-
nganermio ima nalunaiaissoK: „angåkortavta