Atuagagdliutit - 01.01.1951, Blaðsíða 23

nr. 1—6
ATUAGAGDLIUTIT
23
Avanerssuarmiut ajorssautigissartagait.
kialunit nalungilå måne avangnårssuanit-
dlune ukiukut issigtaKissoK. ukioK sivisussaKaoK,
isseKissoK aussålo sakiminartaraluaKaoK seKiner-
ssuaK kåvlnalertitdlugo inarnigssaK orniginartå-
ngeKalune. pingårtunigdlo nuånerdluinartarpoK
upernalernera nunap itilersutut inera piminigdlo
sarKiimitsiartarnera, ilame tingmiånguit tikikå-
ngamik agpaliarssuit Avanerssup tingmiai milliu-
niligpagssuit igdlutdlo Kulauvaivdlugit tingmio-
raulerångata ukiume issigtarnerssua erKaimanar-
tångeKaoK.
taima issingnertutigissume nunaKardlune ati-
ssat issimut nalerKutdluartut piuminartaKaut, so-
runame tamaisa pigissaraluarpavut. timikutdle
atissarxsavdlugit pitsaunerssaussut tugtutamépit-
saussut agsut ajorssautigissarpavut. soruname pi-
siniarfingne niorKutigssaKartaraluarpoK ilåne
ajorpatdlårtångitsunik, tamåkuale tåssaussarput
nunat avdlat tugtuisa amé. amerdlasorssuneK
ajorput tåssa Thule pigissailo katitdlugit 200 mig-
ssilioraj ugpait. tugtut amé tamåkua låpit nunå-
nit Alaskamitdlo pissussarput. amerdlanerit aki-
mingnut nalerKUtångeKaut, tåssa mikissussara-
mik nioKaratigdlo atauserdlo akeKardlune må-
ssåkut 50 kr. sivnerdlugit. taimalo akisutigissu-
nik pisiagssaKarttsavdlugit månimiut ajoraluar-
poK, pisiniarfingmut tunissartagait ericarsauti-
gigåine. tåssa måne Savigsivingme amlnangajait
tunissarait teriangniat, puissitdlo amé, eKalug-
ssuitdlo tingue åma tunissarileraluarpait, kisiå-
nile tåukua iluaKutaunerat måssåkut taissariaicå-
ngtkatdlarpoK. taima avdlatut ajornartumik ta-
måkua pisiarissarpait avdlanik pigssaicångma-
mik. nunåme KanigtoK tugtoKångilaK sordlo måne
Savigsivingme, angatdlartorssugamigdlo Tugtu-
ligssuaK (KapSeddon) inugaringikaluarpåt. kisiå-
nile tåussuma tugtue piniarKussauvfisigut idciå-
kut tikinea ajornartaKaut ungaseKingmat, piniar-
Kussauvtilo tåssane ardlångortineKaraluarpata
sordlo Marsime ungasiginago åsit ornigarilisaga-
luarpåt, nauk Upernaviup pigissånut atagaluar-
toK Kularnångivingmat månimiunit ornigarneKar-
nerusagaluartoK, ukiume angalaornermut issig-
tuvdlo inuvfigineKarneranut sungiussivdluarsi-
magamik; ilame angalaKatigalugit ilåne tuping-
nartarpoK periusigssarsiutdlarKigtåssusiat.
nunavta pé taineKalerKångitsut nalungilavut.
taimåitumik Grønlandip tugtuisa amé många
Grønlandip ilånut autdlartisagaluaråine avKuser-
nit pitsaunerpåt ilåt nunavtine atuatdlåsagaluar-
parput, sorme nunanit avdlanit pisiniartuåsaugut
Grønland akigssaiardlugo pingårtumik åmit tu-
ngaisigut! tamåko måne ajorssautigineKartut
Nup Manitsuvdlo pigissainit nåmagtut pisinauga-
luarpavut. radiukume tusartardlugit pissarine-
Kartartut amerdlåssusé tusumernartaraluaKaoK
(usorumernartaraluaKaoK); pisiniarfik aviaitiga-
lugo niuveKatigingnigssaK åsit ingerdlåsagaluar-
poK. ilånilume piumassut taorsisitsinikut niuve-
KatigingneK ingerdlåtåsagaluarpåt, sordlo åmi-
nik, atungagssanik ujalunigdlo taorsertardlugit.
månimiut taimailiorumåput. tamåkualo taorser-
niaglcat isumakulungnartåsångitdlat lragtbrev-
Kartarunik. pingårnerutitdlugit ukialernerane
pissat amé torssunerit piumavait, åmalume sag-
gaunernik ilaKartaraluarunik ajungilaK. niuisa
niaKuisalo amé atassåsåput.
åmåtaordle savat amé errorérsimassut piu-
massaraluarpait tarnavånga kujatdlernit.
taimailiornivsigut kalåleKatit takuj uisat atå-
ssuteKarfiginerat angnerulisagaluarpoK.
mångånit inuvdluarKussivugut, suaordlutalo
tugtutavse amé pisiariumagaluarpavut!
Rasmus Petersen, Savigsivik.
kalåtdlinut isumagssut. — Atuagagdliutit manåkut naKineKartut taméktngikaluardlugit Kujatånile ig-
dlunut avguåuneKartugssat avguaKatigikånerdlugit åssiliånguamik niviarsiarKap åssinganik ikissivigineKarsimangma-
ta Atuagagdliutinik pissut ilaisa nåmagtortåsavåt. åssiliånguaK tåuna tåssauvoK umiarssuautiligssup danskiussup
J. Lauritzenip Atuagagdliutit avautigalugit kalåtdlinut avguauterKusså. åssilissat tamanut amigarmata nåinagtorsi-
ssut kisimik pigssaKarsinåuput, Avangnånutdlo nagsiussat AvangnamioK avKutigalugo avguåuneKarérmata ukua Ku-
jatånuinaK avguåuneKarput. — J. Lauritzen nangmineK umiarssuautiminut ilauvdlune nunavtinérérsimavoK niuver-
toKarfildlo ilait najorsiinavdlugit. umiarssuautai ardlaKanissut nålagarssuarnit åtartugauvdlutik atortugssanik åssigi-
ngitsunik useuardlutik nunavtinitarput. — åssiliånguamik tåussuminga nagsitsissoK umiarssuautilik J. Lauritzen agsut
Kutsavigårput tåssuna ama kalåtdlinik nuånaringningnine takutingmago.