Atuagagdliutit - 12.02.1953, Blaðsíða 28

76 ATUAGAGDLIUTIT — GftØNLANDSPOSTEN nr. 4
mérartavtinut.
6)(t)'<S)(c) <S)(p 6)(t> (5)(t) <5)(e) S)(e> <S)(t> <S)(t) S)(c) (S)(cj <5)(e> <S)(e> <5)(e>. <5)(® S)(e> S)(c>"<5)(© (5)(e> (S)(©
spejdereKarneK sunauna?
aperuut tåuna akigssutigssarsior-
dlugo måne nunavtine tamatumunga
pissortaussut sågfigisimångilavut
imalunit atuagkanik najorKutagssar-
siorsimanata. taorsiutdlugo nung-
inio Aggoraa Lynge 16-inarnik
ukioKarmat ukiutdlo ardlerdlugit
spejderiusimavdlune måna patrulje-
føreriungmat akerKuvdlugo sfigfigi-
simåvarput, akissutigsså oaåinar-
ta — mérarpalugsinauneruvdlune
ilivsinut påsinarnerusinaungmat.
iina Aggoran OKalugpalårpoK:
- silarssuarme tamarme spejdere-
KarneK pissariaKurtincKulcriartor-
dlunilo atorneKaleriartuinarpoK nu-
narpagssuarne atugaulerérdlune.
taimatutaoK malungnarpoK kalåtdlit
nunånisaoK påsineKariartulerdlunilo
tapersersorneKariartuålersoK. tama-
tunningalo åssersutitut taisinauvar-
put måne Nungme peKatigingniat
spejderisa (KFUM-spejderit 1943-me
autdlarnersut) akornåne suliniarniv-
tine påsinarmat angajorKait tunga-
nit spejdereKarneK Kiijamasutigine-
Kardlune tapersersorneKartoK. kalå-
liussugut sujuariartornivtine nu-
nane sujuarsimassune pissutsit atiar-
tortariaKarpavut, spejdereKarnerdlo
tåssauvoK inuiangne sujuarsimassu-
ne peKatigigfit autdlungneKarner-
ssaussut ilagalugit ingerdlåneKartoK.
taimåikaluardle imåingilaK spejde-
reKarneK kalåtdlinit tamanit påsine-
KarsimassoK. sulime aperissoKartar-
poK, Kularnångitsumigdlo aperisso-
nartuaratdlåsavdlune, ima: spejdere-
Karnerup suna sujunertarå? spejde-
reKarnerup ajungitsoK sujunertarå,
imailivdlugo ingmikortineKarsinau-
ssumik: 1) nukagpiarKat niviarsiar-
Katdlo — tamarmik ingmikut spej-
deriussut spejderiunermikut ing-
mingnut ilisareKatigingnerulersini-
ardlugit. 2) sujunertanut ajungitsu-
nut anersåkut timikutdlo siinivigi-
niarnigssåt. 3) inunermingne iluaKU-
tigisinaussåinik iliniagaKartinigssåt.
Aggorardlo nangipon: inusug-
tut mérKatdlunit isumaKartånguat-
siarput spejderit 12 14-nik ukiull-
narnit ilaussortauvfigineKarsinau-
ssut. taimåingilardle, ukiume tamå-
kua sujornånitoKardlunilo kingornå-
nltOKarmat. sujornånltoK tåssauvoK
9 11-nik ukiugdlit ilaussuvfigisi-
naussåt, tåssunga ilaussortat taine-
Kartardlutik ulveunge-nik (amaruar-
Kanik). ulveungemutdlo ilaussortau-
neK tåssauvoK spejderinguvingnig-
ssamut piarérsarneK. tåussuma ki-
ngornatungånltoK tåssauginarpoK
12-nik ukioKarnerme ilaussungorne-
rup ilå 18-nik ukioKalernermit av-
dlånguteKatsiartardlune. 18-nitdlo
sivnerdlugit ukiugdlit taineKartar-
put ridderspejderinik, tamåkule su-
le måne atorneKångitdlat.
Aggoraap spejderiussutsimik su-
junertånigdlo pingårtitseaissup nag-
gatågut neriutigissatoKartik oKauti-
gå: spejdereKarneK KanortoK mérKa-
nit åmalume inusugtunit utorKarnit-
dlo påsineKaleriartordle taperser-
sorne.Kaleriartordlunilo, kalåtdlitdlo
nunine spejderit amerdliartordlutik
nukigtunerulerdlutigdlo.
aitsåtdle åma utorKartavsinut
atuartitagssak. spejderingorusug-
kuvsilo imalunit nunaKarfivsine
spejdereKaringikuvse påsiniaivdlu-
se spejdereKarfiorérsut piumaguvse
utorKaunerussortavsinut imaKa-
lunit atuartitsissuvsinut sågfigiti-
sinauvase Nungme Sisimiunilo spej-
dereKarfit. måne Nungmlpox kalåt-
dlit nunåne spejdereKalersitserKår-
toK Klaus Moller, Godthåb. nunaKar-
fingnime avdlane ajoraluartumik
sule spejdereKangilaK.
ÆSOP:
naussorigsaissut niviarsiar-
tåt l'mulivilissartoK
naussorigsaissut niviarsiartåt i-
mulivik niarKuminititdlugo inger-
dlaortitdlune ingminut OKarfigaoK:
„imungmit uvånga aningaussarsiag-
ssåka atorniarpåka måniutika amer-
dlivdlugit tauva 300-teKalisagama.
månitdlo tukersinåungitsut péria-
ruvkit mingnerpåmik 250-nik kuku-
kuarauteKalersinåusaunga. tingmi-
autitdlo akitsorfiåne kukukuarKat
ima agtigilersimåsåput tuniniaiving-
me tunineKarsinangusavdlutik, tai-
måitumigdlo Kularutigissagssåungi-
vigpoic ukiortåmut aningaussaule-
Kasassunga nutåmik kjulisiutigssav-
nut nåmagtunik. takoriardlara —
KanoK itumik KalipauteKåsava? Kor-
suk kussånatiginerussarpara. ilu-
mut, KorsusaoKl tauva atissartåler-
dlunga niorKutilingnukarniarpunga,
angutitdlo inusugtut tamarmik ar-
nartariumavdlunga ilungersutiliså-
put — kisiånile någga — tamaisa iti-
gartiniarpåka malångaumiånguar-
dlungalo tunugtarumårdlugit."
tamånalo erKarsautiginermit raa-
låmiarpoK, imuk nunamut nåkartit-
dlugo, takordlugarssuilo péruput.
igutsak pulateriårssugdlo
igutsak pulateriårssup nianuanut
migsimavdlune pulateriflrssuk kapi-
ssaKatårpå. pulateriårssuk kamaler-
dlune igutsak pérsiniaraluarpå ki-
nguneKångitsumigdle. kisa ajornar-
tuvingnermine onarpoK: „inunera-
Iunit akigisagaluaruvko toKusautit!“
taimailiniariartordlo Kamutit av-
Kusinikormata pulateriårssup niar-
kc agssakåssuinut Karssutitipå, tai-
mailivdlutigdlo pulateriårssuk igut-
sagdlo tamarmik toKutåuput.
tigumatoK
angutip tigumatoKissup pigissane
tamaisa tunivai, kul ti lo akigssarsia-
arissane atautsimortungordlugo ang-
nertungordlugo augtitdlugo nuna-
mutdlo agssautdlugo torKordlugo.
uvdlut tamaisa takusartarpå nalu-
naeKutavdlo akunere ardlagdlit
issigingnårajugtardlugo. piumar-
tuvdle kivfaisa ilåta sussarnera ma-
lugalugo issertugautå ilisimalerpå,
unuavdlo ardlåne kultiutå agssariar-
dlugo tigdligdlugo.
aKaguane tigumartoK pissarner-
misut erdlingnartune takuniaralua-
l amiuk taimak, KissasinarpoK ingmi-
nutdlo nujaertorniånguardlune. sa-