Atuagagdliutit - 12.01.1956, Blaðsíða 21

MERARTAVTINUT
Ludvig 14-ånik oKalugtuaK
(agdlagtoK nugterissordlo Søren Kaspersen).
(nangitat)
Sydpolime tingmiaK imarmio
„Chua, ivdlit-una tåussuma ajoKu-
sersorniaråtit. KanoK iliorfigineKar-
nigsså pivdlugo KanoK isumaKarpit?“
Chua KungujugpoK OKardlunilo:
„taimåitoK ilåtigut erKortumik oKa-
lugpoic; tåssame oKarpoK indiåneru-
ssugut ajungitsut. ajortumik kigsau-
tingilara, ivdlitdlunxt ajortumik ilior-
figissariaKångilat.“
Ludvig Chuamut ikingutingnersu-
mik sikigpoiv, nangminerdlo isuma-
KarpoK suliagssaK iluamik nåmagsi-
neKåsassoK. sut nalerKutumik nåmag-
sineKarångata KanoK pineKarnerit
nuånerdlutigdlo nalarulungnartarput,
tamånalo avdlarKuneK ajorpoK. tau-
valo Leon nåkutilerpå sule sérra-
miaussårtoK.
„arrå, Leoniå, navsuiaivfiginiånga
sok taimailiorningnik, sunauna ta-
matumuna anguniagaraiuk?“
Leonip aperKut tåuna sårdlo nåt-
siginarå, erninardlo oKalugtualerpoK
sukangårame sordlo kuk. autdlarter-
Kårame nipå sajukulugtaraluarpoK
naggatåtigutdle nåkissagtikalugtui-
nardlune.
„uvdlut ilåne ereartussissunut ilau-
ssut atåtama igdlussårssuanut tikixi-
put, tåssa anånama toiumerata ki-
ngornagut kiserdliorfigissavtinut,"
autdlartipoK; „nalunaerput kungimit
perKuneKarsimavdlutik atåtaga pit-
dlagauvdlune Bastillenimut pisineKå-
sassoK uvfa kungip akerdlerissainut
iléungikaluartoK.
tauva autdlarupåt sumigdlunit nav-
suiausingikaluardlugo. tauva kisimi-
lerpunga. kivfarissavta erninaK ig-
dlussårssuaK Kimagpåt isumaKaramilc
angut unerdlutigissaK sulissutisavdlu-
go navianartoKarsinaussoK. atåtap
Pierrep kiserdluinarme ilumorfigå-
nga.
tåuna atåtavne sulissungungrkat-
dlarame angalaordlune issigingnår-
litsissusimavoK, inutigssarsiutdlo
tåuna nangeruingnialerpå. sujuner-
sorpånga ilagisagivne, uvanga igdlu-
ssårssuarme inoicångitsuniinigssara
nuånaringinamiuk. naussorigsaissu-
nut isumagissagssångordlugo tåuna
KimangneKarpoK. aningaussat atåta-
ma toreortai ikigtuinait navssåråka;
palasivdle utoncaup ikiuineratigut
kungimut agdlagkatigut xunussissutit
saricumiusinångorpåka angutinut
ajungitsunut påsissutausinaussut atå-
tama kunge ilumorfigituinara. ag-
dlagkissartutigut agdiagkat tåuko Ki-
nussissutit kungimut nagsiuneKara-
Nuk, januarip 1-åne 1956.
asassavut méreat!
naitsoralånguanik ukiume Ka-
ngiutume ikingutigigdluarsima-
nerput pivdlugo Kutsaviginiar-
pavse. ardlaligtigut påsissarsi-
mavarput „Mérartavtinut" nuå-
naralugo sangmiuartarsimagiv- !
se. åma ilase ikigtungitsut ag-
dlagtarsimassut agsut Kutsavi-
giumavavut. sule agdiagkat ar-
dlagdlit ilånguniarumågkavut
tigumivavut. tamavse asangnig-
tumik ukiortåme pivdluarKuv-
dluse 195C-ip ingerdlanerane
ataKatigigdluartuarnigssavtinik
kigsauteuarumavugut.
asasserse „Mérartavtinut“.
luarput, akissumigdle tusagaKångi-
vigpunga atåtagalo Bastillenimigi-
nardlune.“
Ludviup kivdlingneicalårnera ma-
lungnarsivoK Leonivdlo påsivå oKa-
lugtuaridgtariaKalerdlune. tauva na-
ngipou: „atataK Pierre uvangalo fran-
skit nunåne angalaorpugut, palasiv-
dle ajungitsup tåussuma igdloicarfia-
nut uteKåtårpugut oKaloKatigissar-
dlugulo. naggatågut OKarpoK: „atåtat
kungikormiut akornåne akeraicarpoK,
taukuauna parnaerussautikåt, tåukua-
lo agdiagkat Kinussissutit sarKumer-
navérsårtisimavait. tåunauna pivdlu-
go avdlatut iliorsinaujungnaersima-
ssutit kisiåne kungimut Kaningniar-
tariaKardlutit. kisiåne tåuna sule nu-
kagpiarauvoK eraortumigdle ilior-
niartardlune. tåssame, palasitoKaic
taima OKarpoK."
Leon anersårulugpoic nangigdluni-
lo: „KanoK iliorniarnerpunga, anga-
laordlunga issigingnårtitsissartuga-
ma kungimut isernigssamut akueri-
neKarsxnåusanerpunga? Kavsériardlu-
nga Parisimut iserniartaraluarpunga
pårssissussunitdle KimåtineKartuåi-
narpunga. tauva naggatåtigut atåtaK
Pierre uvangalo maungnarpugut tu-
saravko kunge igdlussårssuarme na-
jugaKalersimassoK. imaKa iluagtitdlu-
go kunge Kimugsilerpat oKaloKatigisi-
nåusavara; taima isumaliorsimavu-
nga. tauvale indiåneK nukagpiaraK
takuvara, tusarparalo kungimukar-
niartoK; aulajangerpungalo taorser-
dlugo tamaungnarniaraluarniar-
dlunga."
Leonip påpiaramineK saraumerpå
kungimutdlo isautdlugo.
„tåssa Kinussissutiga,“ OKarpoK,
Kinuvigåvkit kunge-å, tåuna tigor-
Kuvdlugo. uvangame pitdlåinarniå-
nga, atåtagale pingitsuvoK."
„atåtat Kanoic ateKai-pa?“ kunge
aperivoK.
„Armand de Crillonimik," Leon
nuånårpalugdlune akivoK.
„arixa ilisarisimavara, sulissutigine-
Karnerale taineuartitdlugo tusai-simå-
ngilara," kungip alcimassut katerssor-
simassut siagdlugit nåkupai, angutit-
dlo mardluk kångugtigunardlutik na-
lcåput.
„tamåna narKa tikitdlugo misig-
ssorneKåsaoic Leoniå, ivdlitdle nang-
mineK pitdlai'neKåsångilatit,“ kunge
sikimatdlagpoK Kinussissutdlo tiguv-
dlugo.
Leon Chualo tamarmik mana ig-
dlussårssuarmilerput. Armand de
Crillonip suliausimanera piårtumik
misigssorneKai'poK, påsineitarpordlo
ilumut pingitsusimassoK. taimåitu-
mik erninaK iperagauvoK igdlussår-
ssuarminutdlo utertincKardlune, ag-
dlame kungimit torKarneuarpoK ku-
ngip autdlainiartuinut nålagångorti-
neKardlune.
Cliua kungime angisumik atorfi-
nigtxneKarpoK Leonilo åma taimatut
pineKardlune. kingox-na Chua fran-
skit nunåt tamåt misigssordlugo
angalaortineKarmat Leon ilautineKar-
poK atåtaK Pierrelo tåukununga kiv-
fautineKardlune.
nukagpiarKat tåuko mardluk inu-
titdlutik ikingutigigtuarput; ikinguti-
gingnerdlo tåuna kingorna nangine-
KarpoK Leon inersimalei'dlune Cana-
dame såkutunut nålagångoi'mat Chua-
lo tamånisaoK nagguveKatimine nå-
lagångordlune.
kingugdlermik arfilerssålårpunga.
imaKa nalungilarse umassorssuit ta-
måko Kalåtdlit-nunåninaK umassfi-
ngingmata amerdlanerssuvdlutigdle
Sydpolip (Sikuiuitsup kujatdliup)
erKåne umassungmata. amerdlangår-
matame umiarssuit arfangniutit må-
na tarKavane piniartut katitdlutik
16,000-it anguvdlugit pissaKarsinauti-
tåuput!
månale arfilerssårniångivigpunga.
måna tikitdlugo Kalåtdlit-nunåta
umassue kisisa sangmissarsimavavut
-— mana Sikuiuitsup kujatdliup ting-
miå tusåsavarput. tingmiaK tåuna ag-
patut isigaKardluriilo siggoKarpoK. tu-
nua suluilo Kernertuput, såvalo Ka-
uortuvoK — tåssame agpa åssigivig-
på. taimåitordle åma agpamit avdlau-
ssorujugssuvoK, tåssa isigai kingu-
singnerujugssugamik suluilo tingmi-
ssutausinaunatik talei'Kutut itdlutik
nalutigssiångorsimagamik. taimåika-
me tingmiaK tåuna imåne nerilung-
niartinane sikumiginartarpoK. Kular-
nångilaK sussok erKorérparse, tåssau-
ssok isarukitsoK. isarukitsoK erKar-
tox-niagara isarukitsorssuarmik (kej-
serpingvinen) taineKartarpoK.
*
isarukitsorssuaxc tåssa Sikuiuitsup
kujatdliup erKåne sikumiuvoK. isai’u-
kitsorssuarpagssuaKarpoK nanoKå-
ngingmat avdlanigdlo nerssutinik Kå-
sugtoKarane neriniartigisinaussåinik.
ilaKångitsorumassångeKigamik isaru-
kitsorssuit atautsimortorssussarput.
tingmissat nalungisavut upernåkut
uvdluliordlutik måniliortarput, isaru-
kitsorssuardle avdlatordluinaK pi-
ssarpoK. juni nålerångat måniliortar-
poK — erKaimaniarsiugdlo uvagut au-
ssarångavta Sikuiuitsume kujatdlei’-
me ukiortarmat. — tåssa ukiorigsiv-
dlune tårsei'ugtornerane issilerugtor-
neranilo måniliortarpoK.
atausinarmik måneKartarpoK, må-
nilioriardlunilo imånut avalagdlune
anånaKatine avdlat nuånissaKatigiler-
sax-ai. tusåsavarsilo: isarukitsoK angu-
tiviaK uvdlune unuanilo 60-ine siku-
mitdlune måningmik ivassariaKartar-
poK. månik isigkame Kanut inigsse-
riardlugo aKajangminik matussarpå
taimalo orKissårdluartitardlugo. iva-
nine tamåt aulariångisåinarpoK ne-
risananilo. nivtaitdlune anordlersor-
ssutitdlugo silagigsumilo isarukitsut
angutivissat aulariåsanatik Kerxcåtut
takugssaussarput, sordlume Kerrusi-
måinakasitdlartut.
auguste nålerdlune seKineK utilerå-
ngat upei-nalei’dlunilo månik tuker-
tax-poK piararssuardlo KiviuinaK anit-
dlagtardlune. arnå imånit KaKissa-
raoK piarKe pårisavdlugo; atåtaK Kåu-
matine mardlungne isisimanane sa-
nigorsimaidssoK nukinglnaK imånut
avalagtaraoK tamaviånguatdlo aulisa-
gartulerdlune puatdlarsardlune. anå-
nap isarukitsup piarKe nuånårutigi-
ssaKå pårivdluartardlugulo. ilame ar-
naisa piaruatik påriniangåramikik
pinåussutigissarpait, ilånilo piaraK
pilei-nguneKartoK ai’navissanit piler-
ngussivdlutik påssunit tugdlårineKar-
dlune toKutausinaussarpoK.
’*
oKautigererpara piaraK Kiviuinau-
ssok. taimåitumik imånineit saper-
poK. Kiviuisa imamut nigdlertumut
mermtut isivdlutik sernigisinåungi-
låt, piarardlo imånut nåkax-aluarune
erninaK KiusaoK.
aussarångat siko navdlordlune a-
vangnamut tivsukåuneKalersarpoK,
sordlo uvavtine sikorssuit avånga
imarssuarmit (det Nordlige Ishav)
kujåmukåuneKartartut. piaraK taimai-
linerane sule merKunigsimassångi-
name sikumitdlune tivsukautititaria-
KortarpoK angajorKåne Kimagdlugit.
aitsåt sikut avangnarpassårdlutik
augdlutik nungunialersutdlo piaraK
merKunigtarpoK imånisinaulerdlu-
nilo.
piaraK sikumitdlune tivsukautiti-
nermine KanoK nerissagssarsissar-
nersoK sule ilisimaneKångilaK; imarta
sikup sinåvanit aulisagarniarsinau-
nerpoK, imalunit aulisagkamik imå-
nut tingivigingnigpatdlariardlune er-
ninaK KaKissarsimanerpoK.
ilåne isakuitsoi’ssuåraK sikume tiv-
sukartoK sujumoi’neKarsimavoK, tau-
vauna merKortålivigsoK inungorfing-
minut uterdlune nalungniarsinångu-
lerdlune. avangnarpangårsimagame
km.-it 800 ingerdlavigissugssåusavai
—- åssigå Sisimiunit Nunap-isuanut
— isai’ukitsorssuaKatine oi’nigdlugxt.
Hanse.
isarukitsut ineKunartut. — Sydpolip isarukitsue Kuianardlutigdlo nuånersuput, ukule
isarukitsCissartuararssuit inornerdngitdlat ineKunaKalutigdlo. londonimiuaråuput iluaKu-
tigssamik sujunertaKardlune takutitsinerme jCitdlip tungånut „suleKatausimassut“.
Søde pingviner. — Sydpolens pingviner er morsomme og charmerende, men disse små
pingviner er da heller ikke til at stå for. De optrådte i et af de mange julovelgørenheds-
arrangementer i London.
22