Atuagagdliutit - 10.10.1957, Síða 9

aulisagkat
Handelip pissortå direktør Hans C.
Christiansen „Atuagagdliutit“ne nr.
19-ime agdlautigissaKarpoK ima Kule-
Kutalingmik: „Kalåtdlit-nunåne auli-
sagkat aké Norgeme avdlanilo akinut
nalendutdlugit", ilångutagssiardlo tåu-
na ima navsuiauserneKarsimavdlune:
„Kaj Narupip agdlagånut akissut...“
ajoraluartumik agdlautigissåkut tå-
ssuna isumama kukussuteKarneranik
påsitineKarsimångilanga, uvangame
nangmineK isumaga nåpertordlugo ki-
sitsisit nautsorssutitdlo encussusiat ki-
sitsisinik avdlanik takutitsinikut ait-
såt agssortorneKarsinaungmat.
Handelip direktøria autdlartipoK tu-
pigusugdlune Kalåtdlit-nunane auli-
sarneK Lofotenime aulisarnermut na-
lenciuniarsimagavko. agssortutigisi-
nåungilara Savalingmiune aulisartar-
neK nalerKiussissutigisagåine imaKa
sule pitsaunerusimåsagaluaK månå-
korpiardle Savalingmiune aulisamer-
mut påsissutigssanik kisitsisinik pisi-
nausimångilanga. igdluatungåtigutdle
isumanarpunga silarssuarme nunat
nunatdlunit ilait — pissutsit atautsi-
mut issigisagåine — KaKutiguinaK Ki-
tåta Norgevdlo avangnåta åssigissuse-
Kåssusiåtut ingmingnut erKainartoKar-
tigisinaussut. taimatut isumaKarama
kisimingilanga, ukiut Kavsinguit ma-
tuma sujornagut kontorchef P. P.
Svejstrup atuagkiorpoK, tåssuna Ala-
skame, Canadap avangnåne rusitdlo
nunåta issigtortåne inutigssarsiorni-
kut pissutsit Kitåne pissusiussunut na-
lerKiusimavdlugit. taimatut nalerKiu-
ssigame atuagkiortup åma Norgep
avangnå ilångutdlugo taisimavå (ma-
ssa tamåna nunanut kaperdlagtartu-
nut nautsorssuneKarténgikaluaK) ta-
månime pissutsit Kalåtdlit-nunane pi-
ssutsinut erKainartoKaKingmata. atua-
gaK tåuna erKaimanera nåpertuinar-
dlugo ima taiguteKarsoråra: inutig-
ssarsiutit kulturikutdlo pissutsit nunat
kaperdlagtartut erKåine.
Hans C. Christiansen ilångutdlugo
oKauseKarpoK Lofotenime aulisarneK
ukiuinékut ingerdléneKartartoK. tamå-
na kiavdlunit agssortorsinaugunångi-
lå. direktør Christiansenile oKarmat.
tamåna tungavigalugo nalerKiussinia-
råine „ardlalingnik mianerssorfigssa-
Karnerardlugo" tamåna akerdlilerta-
riaKarpara. ukiup ilåinågut aulisarneK
erKartusagåine nautsorssutigissaria-
KarnoK angatdlatit piniutitdlo taima-
tutdlo sulissorissaussut iluaKutigiv-
dluarniarneKåsassut, aningaussartutit
atautsimuf issigalugit angnertuvat-
dlårtugssaunatik. taimaingmatdlo Nor-
geme ukiup ilåinågut aulisartarneK
Kalåtdlit-nunane ukioK tamåt auli-
samermut nalerKiutisagåine nalerKiu-
ssineK tamåna Kalåtdlit-nunane auli-
sarnermut iluaKutauginarsinaussoK,
tåssuname ukioK tamåkerdlugo auli-
sarneK pineKarmat. ilångutdlugutaoK
atausiåkåtigut ersserKigsarsimavara
(erniat tungaisigut aningaussartutiti-
gut, angatdlatit piniutitdlo atortori-
ssatdlume avdlat piunere sivitsoriar-
tortitdlugit nalingisa agdlagsimassut
migdlisineKartarneratigut) Norgeme
Kalåtdlit-nunånilo kisitsisit påsissu-
tigssat naligitorujugssussut. iléngut-
dlugutaoK erKaisitsissutigisavara ki-
sitsisit påsissutigssat Norgemingfinér-
sut Fiskeridirektoratimit pineKarsi-
massut, tåuna nålagauvfingme atorfe-
KarfiuvoK ukiorpagssuarnilo aulisarni-
kut aningaussarsiornikut påsissutig-
ssanik pivfiussarsimavdlune. tai-
maingmat kisitsisit agdlagkavne tu-
ngavigisimassåka kukuneKarsoringi-
léka.
taimåitordle kisitsisit direktørip
Nordafarimut tungatitdlugit atorsima-
ssai navsuiauteKalårtariaKarsoråka,
taimailiornigssaK pissariaKarmat tå-
ssane pissusiviussut iluamik påsine-
Karnigssånut. sujugdlermik kisitsisiti-
gut tåukununa isumagineKarput sava-
lingmiormiut umiatsiårait pigingneKa-
tigingnit ingmånguaK akilersitdlugit
atugkiuneKartartuf piniutigssat ig-
dlugssardlo aulisartunut taimatut a-
tugkiuneKartardlutigtaoK. kisalo au-
lisartitseKatigit avdlanut nalerKiutdlu-
go sungitsunguamik akilisitsivdlutik
aké åmalo
aulisartugssanik Kalåtdlit-nunånukar-
titsissarput (bilitip akia inungnmut
atautsimut sujumut 200 kr. åma uti-
mut 200 kr.!) sårugdlit tarajortigkat
aké erKartorneKartut savalingmior-
miut aulisariautåinut angnerussunut
tungåput, aulisariautitdle angnerussut
tamåko taratsunik akikitdluinartunik
pilersorneKartarput. norgemiut aulisa-
riutait Nordafarimut atåssuteKartut
peKatigitdlo A/L Utrustningip aulisa-
riutai tarajortigkanik Kangerdluarsso-
rutsimut tuniniaigångamik akigssarsi-
nerussarput.
sårugdlit åipagssånik tarajortigkat
Handelimut tunineKartut akisa Ka-
ngerdluarssorutsime tunissat akinut
nalerKiutariaKångissusiånik akerdliu-
ssutiginerussara tåssa niorKutigssiat
tåuko mardluk atausiungitdluinarma-
ta. Handelimut tunissat suliarineKar-
tarnerat tamavta nalungilarput: så-
rugdlit tissavdlugit, errortordlugit, ta-
rajordlugit uvdlut unuatdlo arfinigdlit
uningateriardlugit, tauva errortordlu-
git tarajonceriardlugit uvdlut unuat-
dlo 21 uningatitdlugit taimailerérpa-
talo ajornikuiardlugit. savalingmior-
miut tarajortigaliait pissarinerujug-,
ssuarmik suliarineKartarput, Kutuisa
Kernertortait atatineKåinartardlutik
errortorKårnagitdlo tarajorKingneKåi-
nartardlutik. savalingmiormiutut tara-
jortigaliorneK pissarlnerujugssuvoK,
taimaingmatdlo tåuko kilumut akigi-
titagait Handelimut tunissat kilumut
akianut nalerKiuneKarsinaunatik.
taimåitordle savalingmiormiut, nor-
gemiut Handelivdlo sårugdlingnik ta-
rajortigaliortarnerane akigssaiautau-
ssut nalerKiuneKarsinåuput. Hans C.
Christiansenip agdlagåne taineKarsi-
mavoK sårugdlit 450 kg. Norgeme ta-
rajortigaliarisagåine portornere, a-
ngatdlånere il. il. ilångutdlugit 767,70
kr.-nik akeKartut, tunineKarneråne
åma taimatorpiaK akilersineKarsimav-
dlutik. angnikitsunguanik agdlagtuiv-
dluta takutisinauvarput tunineKarne-
råne akigssarsiaussoK krone atausen
sunut atorneKarsimassoK:
aulisartunut ........ migss. 70,6 øre
tarats. portutinutdlo ... „ 9,2 „
akigssarsianut ...... „ 7,3 „
erniat, ingerdlats. ilua-
nårutit il. il. .. „ 7,5 „
agssartuineK .............. 5,4 „
100,0 øre
kisitsisitigut tåukununatigut taku-
neKarsinauvoK norgemiut sårugdling-
nik tarajortigaliait kronemik naligdlit
tunineKarångata aulisartut 70 øre siv-
nilårdlugo akigssarsissartut sulissu-
ssutdle 7 øre sivnilårdlugo il. il.
ajoraluartumik Kalåtdlit-nunane så-
rugdlingnik tarajortigkanik niorKU-
siornerme kisitsisinik påsissutigssanik
taineKarérsunut nalerKutunik pisinau-
simångilanga, kisiånile Kalåtdlit-nu-
nåne sårugdlingnik niorKutigssiorner-
me atautsimut aningaussartutaussut
avguatårnere pigåka, tåssa tarajortig-
kat, panertitat (imaKalo åma) nerpi-
liat Kerititatdlo suliarineKarneréne
aningaussartutaussut. OK,aruvta tara-
jortigaliornerme aningaussartutaussut
sårugdlingnik avdlatut niorKUsiorner-
me aningaussartutitut inartut erKai-
massariaKarmatdlo tarajortigkat av-
dlanit amerdlanerssaussartut, tauva
niorKutigssiornerme kronep atautsip
sunut avguatårneKarsimanera påsi-
niarKåsavarput:
tunissat ..................... 34,0 øre
låjat ....................... 17,6 „
atorfigdlit mingnerit ......... 4,7 „
ingerdlatsinerme atortut ..... 14,6 „
agssartornerat ................ 7,2 „
avdlatigut aningaussart....... 15,0 „
atort. nalingisa migdlisine-
Karn. erniatdlo ............ 5,4 „
tunineicarn. aningaussart. ... 1,5 „
100,0 øre
ajoraluartumigdle månékut aulisag-
kat Handelip tunissartagai iluanåru-
taungårtångitdlat, tarajortigkat ani-
ngaussartutit sut tamaisa ilångutdlu-
git 100 øremik akeKarsimassut sordlo
grækerit nunåne tunineKarångata tai-
mågdlåt 86,4 øresissutaussardlutik. så-
rugdlit Kalåtdlit-nunane tunineKarne-
råne kronep atautsip sunut atorneKar-
simaneranut nalendutdlugo niorKu-
siarineKarneråne nunatdlo avdlanut
tunineKarneråne kronep akigssarsiau-
ssup atautsip sunut atorneKarsimane-
ra agdlagtuivdluta takutisinauvarput:
/
låjat .............'... „ 20,0 „
atorfigdl. mingn....... „ 5,4 „
ingerdlats. atortut........... 16,9 „
agssartornerat •••......... „ 8,3 „
aningaussart. avdlat ••• „ 17,4 „
atortorissat nalingisa
migdlisin. erniatdlo.. „ 6,4 „
tunineKarn. aningauss. „ 1,7 „
115,3 øre
sujugdlermik nautsorssutigingikat-
dlåsavarput kalåtdlit tarajortigaliait
kilumut norgemiut tarajortigaliåinit
akisunerulårmata. nalenduteriartigo '
nunane tåukunane mardlungne sårug-
dlit tunineKarneråne krone atauseK
aningaussartutinut sunut avguatårsi-
massoK, pissarinerorKuvdlugo kisitsi-
sit påsissutigssat Kalåtdlit-nunåningå-
nérsut atautsimut katitardlugit, sordlo
Norgemingånérsut sujuline nautsor- •
ssusioravtigik iliorsimassugut.
sårugdlit Handelip niorKusiaisa tu-
nineKarneråne krone atauseK méku-
nunga avguatårsimavoK:
aulisartunut ................. 39,4 øre
taratsunut portutinutdlo
(= ingerdlats. atort.) ....... 16,9 „
sulissunut (= låjat atorfigdlit
mingn. 2/3 aningaussartutit
avdlat) ...................... 37,0 „
ingerdlats. aningaussartutit
(= atortorissat nalingisa mig-
dlisin., erniat, aningaussart.
avdlat, tunineKarn. aningauss. 13,7 „
agssartorneKarnerånut......... 8,3 „
avdlångorane = 115,3 øre
nalerKiussivisagåine takuneKarsi-
nauvoK:
Norgeme aulisartut kalåtdlinit auli-
sartunit mardloriautingajarigmik akig-
ssarsissartut.
ingerdlatsinerme atortunut Kalåt-
dlit-nunåne aningaussartutit Norgeme
tamåkununatigut aningaussartutau-
ssunit angnerussut. tamatumunga pi-
ssutaussut ilagigunarpåt taratsut Ka-
låtijlit-nunåne ungasingnerussunut nu-
naKarférarpagssuarnutdlo aulisagkeri-
veKartunut agssartorneKartarnerat, ta-
månale kisime navsuiautåusavdlune
nåmagunångilaK. direktør Christian-
senip OKautigå 450 kg-mik OKimåissu-
silingnik tarajortigaliornermut tarat-
sut 360 kg Norgeme atorneKartartut,
taiméisagunardluinarpordlume, naut-
sorssutigineKartarmat sårugdlit tara-
jortigagssat OKimåissusiata 70—90 pct.
taratsunut atorneKartartoK.
Handelip nangmineK nautsorssuine-
ra nåpertordlugo Kalåtdlit-nunåne av-
guaKatigigsitdlugo taratsut angnertu-
nerujugssuarmik atorneKartarput. u-
kiume nautsorssuivfingme 1955-ime
(tamatuma kingorna nautsorssutit pi-
sinausimångilåka) Handelip tarajortig-
kanut 100 kg-mik OKimåissusilingnut
taratsut 132 kg atortarsimavai. taima
amerdlatigissut Norgeme tarajortiga-
liarineKarnerånut taratsut 80 kg migss.
atorneKarsimåsagaluarput.
tåssa oKaruvta Kalåtdlit-nunåne u-
kiumut sårugdlit tarajortigkat 5.000
tons niorKusiarineKartarsimassut, tau-
va Handelip taratsut namagsinauga-
luit 2,6 miil. kg-nik sipordlugit ator-
tarsimavai. taratsut taima sipulingmik
atugaussarnerat kalåtdlit aulisartut
ukiumut kronet milliunit agfangajåi-
nik akigssaiautigissarpåt, avdlatutdlu-
nit OKautigalugo: taratsut sipulingmik
atorneKarténgikaluarpata niorKusiat
pitséussusiat avdlångortingikaluardlu-
go sårugdlit tunissat aké 10 pct.-imik
(nangisaoK Kup 14).
Har De brug for en kompakt og ro-
bust lille bådmotor, hvis vægt og
pris gør den til hvermands motor?
imugssuak
Buko
nerriving-
rmtftaruk
OKåinartarit
muiuici iai unidvii iniKigaiuaraiune
angisumit nåkanganerungitsumik,
Kajangnaitsumik åmalo oKitdlune
akikitdlunilo kimitdlunit pisårine-
Karsinaussumik?
åssiglngitsut
pingasut
103 BV sarpé ing-
mikut autdlailitau-
teKångitsut oni-
måiss. 39 kg.
103 BVK patentimik
sarpé ingmikut
autdlartitautigdlit
OKimåiss. 44 kg.
103 BVR sarpé mo-
tériata kåvingnera
avdlångorUngika-
luardlugo såkukit-
dl ineKarsInaussut
ulugtineKarsinau-
ssutdlo OKimåiss.
53 kg.
We
3 typer
103 BV
med fast kobling.
Vægt 39 kg.
103 BVK
med pat. frikob-
ling. Vægt 44 kg.
103 BVR
med frikobling, re-
verse og reduk-
tionsgear.
Vægt 53 kg.
Vandkølet og helt indkapslet
5,3 hk ved 1800 o/m
6,0 hk ved 2500 o/m
taratsumik nigdlarsautilik milivig-
dlugulo pugaK
5,3 hk, minutimut kaujatdl. 1800
6,0 hk, minutimut kaujatdl. 2500
EN LET MOTOR MED TUNGT-
VEJENDE FORDELE.
motore oKitsunguaK onimaitsutut-
dle pitsautigissoK.
Forlang tilbud og prospekt tilsendt.
aké påsiniautigalugit åssinginik
nagserKUgit
a/s ELECTRIC
Vesterbrogade 181, København V.
9