Atuagagdliutit - 10.10.1957, Qupperneq 20

PETER FREUCHEN:
»K’itnugseriarssuarme
piniartut...«
(inuit ance atuagkame agdlagsi-
massut atuagkap nugternerane å-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
(nr. king. nangitaK). — nugt. H. H.
takornartat erKumitsorujugssuarnik
ateKarput erKumivigsunigdlo pissusi-
lersortuput. amimernit såtoralårssuit
Kalerigsarpagssuit nagsatarait erKU-
mérKingnånik mikissuararssuarnik na-
Kinigdlit påsisitsiniutåusånguatsiartut.
amimernit tåukua issigingnårdlugit
erKarsalemartunguatsiarput kigsauti-
gissanigdlo atuartunut påsingnigfiu-
nguatsiardlutik. kisiåne taimåikaluar-
toK issertuaratik okalugtarput, atitig-
dlo tainiarångamikik sumigdltinit te-
Kiatdlåsanatik. erKortumik pissuse-
Karnigssamik angajorKåmingnit ilika-
gakarsimånginerat pivdlugo nåkigiu-
mertaraluarpavut, igdlautigingitsorsi-
naussarnagitdle ingmingnut tikuartor-
dlutik okalulerångata: „uvanga — Go-
gol!“ imalunlt „uvanga — Semede!“
påsilertortarparputdle uvaguvtinut a-
titik ilikarKugait ikingutigiumagåti-
gutdlo, eminardlume erKumitsumik
inuseKarnerat sungiutilertoru j arput
sivitsulermatdlo igdlautiginiarung-
naerdlugit.
ilåt Semedemik atilik kisime kalåt-
dlisut OKalungniårssugtarpoK. oKåle
eKarnermit sungilaK, imalunit-una Ka-
nga oi'Kamigut kilersimanerame ilua-
mik taissineK sapernerpoK. erKumi-
vigsumik OKalungniårssugtarpoK, si-
vitsoriångitsordle isumå påsisinauler-
parput. pivfigssame angnerssåne ar-
natoKavit mardluk KimangneK ajor-
pai: Ivalo Saigardlo.
ukiunerane inigssavtinik igdluvig-
kiorérsimalersugutdlo arnatorKat iv-
kua uvdlut tamaisa ingminerminukar-
Kussåinalerpai. kigsauteKarfigai oKa-
lugtuarKuvdlugit Kangarssungmatdle
OKalugtuanik ilisimassamingnik. ta-
måkua påserusuvigpai Kanga sujuliv-
ta pissarssugatdlaramik angutitait pi-
ssarssuit sapitsorssuitdlo. Semede ara-
jutsissaKarumångivigpoK; arnatorKat
ivkua oKausingue tamardluinaisa pui-
gorumångitsutut itdlugit amiminernut
nagsataminut mikissuararssuarnik na-
lunaeKutsersuerKigsårtarpoK.
arnatorKanik tåukuninga kigutau-
ssaténguaKångivigsunik ilaKarniar-
patdlårnerssua autdlarKåumut Kuiag-
ssuautigissaKårput, kingornale tuku-
nera påsileratarparput. OKalugtuartar-
matame sorpagssuarnik tuniortarsima-
vai ilånilo tupanik ilangigagssitalersi-
mavdlugit. ilånériardlunilo titortitdlu-
gitdlo naggutérartortitarsimavai. ar-
natorKat erngutamingnut pigssiagssa-
mingnik naggutérKanik kamingmik
ikianut torKorsigaluarångata sumig-
dlunit nivdliutarsimångilai.
Semede Kuiagssautiginiarungnaer-
påt. akutanit ilaminit erKumlneru-
ngitdluinarnoK. tamarmingme ming-
nerpåmigdlunit soKutigissaKångi-
nguatsiavigput silaKarpiaratigdlume.
angutit pingasut umiarssup su.iuane
ineKarput — angutarigssuit pinerrari-
gunavigsutdlo. autdlaiseKarput itigå-
sångitsunik Kissungmigdlo umiatsia-
Kardlutik auvf an gniutigissartagka -
mingnik. piniarniartitdlugit ilagissåi-
nalernavut. auvfagtatigdlo uvaguvti-
nut tuniutåinalermatigik ukiornigsså-
nut Kimatulissa gssaileKiungnaerpugut.
piniartut akutat tåukua pingasut
inugsiarnersunut ilåkuminartuvdlutig-
dlo. kalåtdlisut OKalugsinåungitdlat,
kisiåne ilerKue Kanordlo pissuseKar-
nere uvaguvtinut sungiusimanartuv-
dlutik. arn at sangminiarångamikik
angutit avdiat najunerat soKutigisså-
nginguatsiaKaut. pinialorérdlutalo ti-
kikångavta nuliavutdlo tutigtut na-
magtortåinalerpavut, sordlume-una
ingmingnut ajukututut itdlutik uvagut
angutit alikusersorfiginiarata arnarta-
vut kisisa alikusersorfigssamigtut nå-
magigait.
amartavut neKerorutigisagångavti-
gik nuånårutigissarparput, sordlume-
una ama angutit ivkua arneritunérat
piniagkanik sujulitdlo KanoK iliuse-
Kartarnerånik iluamik oicalugtuneKar-
tångfnerånik pissuteKåsånguatsiartoK.
arnanik isertoKartarnertik nuånåruti-
gissaKaut, tigdlertarputdlo atausiåi-
nartarissanik. ardlalferiardlutik arnar-
tavut naggutérangnagsimavdlutik su-
kungnagsimavdlutigdlo angerdlartar-
put, kisalo akutat ilerKuat atiartuina-
lerparput pissavtinik pinata avdiat ne-
Kerorutåinik kångusuteKarata nerisi-
nauleriartoravta.
ilait avdlauvdluinartunik pissusiler-
sortuput. ilåne ila sordluna sumik so-
KutigissaKaratik påsisimarKalårtå-
nguatsiaråt pisussutimik KanoK ator-
dluartariaKarnerat. imaKa Kanga pi-
niardluartorssusimagaluamerput,
nauk ilåtigut ukiukitsungugaluardlu-
tik. måna piniarniarungnaivigsimåput,
nunarKativtalo ilait kisa isumaKaler-
put Kanga sinigtik igitdlugo piniar-
niarpatdlårsimavdlutik mana KanoK
iliusavdlutik nalulersimassut. mana
inunerat encarsautigilerdlugo påsineK
ajornarujugssuaKaut.
ilåt naussunik ivigkanigdlo masar-
sukujungnilo naussartunik katerssi-
nigssaminut silaKångitdluinartuvoK.
naussut sanerKutånguane tamardlui-
naisa nusoriardlugit umiarssuarming-
nukautarpai, uvfale taima soKutau-
ngitdluinartigissut Kingutaussakasik
tigoriardlugo misigssuatålersardlugit.
ilaisale sordlo soKutiginago — Kuiasu-
tiginiångitdluaussartarpåt. åmame
Kuiagssuautiginiåsagaluaruniko suså-
pat. åmalisaoK nangmingneK taima
Kuianartigissumik pissuseKardlutik.
ilåt pissaKardluta tulåussiniariartu-
gut arpåinaK aggertaraoK. ningernia-
rane, asugoK issigingnåriåinardlune.
Ma.iaK isumaKarKåraluarpoK angåku-
soralugo taimåitumigdlo puissip tar-
nånik ajuatdlagtitsisasoralugo, tåssalo
taimåitoKåsagpat pilik piniagagssaeru-
tortugssångortoK. ivssumame påsisi-
nåunginguatsiavigpå kalåtdlit pissa-
Kartarmata neKå neriniardlugo. okS-
ngitsunik tingugtorusångitdluinartu-
vok. nauk ardlaleriaKaluta OKarfigi-
ssaraluardlugo tinguit oKångitsut pi-
ssagtinartåvdlutigdlo eKérsimårnar-
tungmata. angutip tåussuma erKumi-
likåKissup taimågdlåt puissit aKaiarue
sériardlugit issait misigssulerarai.
amalo erdlavé singigsariardlugit imåt
Kumuagtaussanut Kaumassunut igsso-
rartardlugo. puissitdlume aorfitdlo ki-
sisa taimailiortångilai. taimatutdle
åma Kilångat. ukatdlit umassutdlo av-
dlarpagssuit "misigssugaralugit.
taimatut, silaisemerssuane Katsukat-
dlartugssåunginguatsiarmago piniartut
isumaKatigignugut pissavtinik kingor-
na tikiussinata nunaKarfixdinit unga-
siartume pilagtalerumavdluta. taima
ilerxutoKarput avdléngortitdlugo ilior-
ni alemivtine énilångatigisimavarput
piniagkavta tamaisa narrutsagtinig-
ssfit imaKalo erKavta piniagagssaeru-
nigsså. Kuianartordle tåssa angutip
tåussuma kingorna alapernaiserung-
naermatigut. kingornalume påmi-
giungnaerparput.
akutat pikoringnerssatuaringuat-
siarpåt nakorsamik taigugåt, silaKar-
nerssåunguatsiarpordlume. KavsioKi-
ssutigut anersåt ajortut akiortarpai.
nunarKativta ilåt nåparsimalerångat
kiserrangme nåpaut kimérutitisinau-
ssarpå. kilertoKarångat amimineK Ka-
KortoK takisorujugssuaK måtusiutar-
på, ilånilo nisumik napissoKariarmat
iluarseriatdlaramiuk napigaluarsima-
neranik taimak erssitsoKardluinångi-
laK. uvagut nalivtine nisumik tatdli-
migdlunit napississut ikioriarfigssa-
KarneK ajorput, napinerit iluarsineKa-
ratik mamigutarmata taimalo nio ta-
lerdlunit napinikoK iloKiångortardlu-
ne nåinerulersardlunilo. nakorsavdle
taimåitut påssuteriånguarångagit na-
pisimanerigalue kingorna takugssau-
galuartångitdlat.
ilåne-una autdlaisip aKerdluanit
sivfissama igdluagut erKorneKartunga.
nakorsap takutdlatsiåinaK såkutine
sarKiimerianguaramigit aKerdloK Ka-
ngamjugssungmatdle pérérpå, ikeralo
mamisalertungårmago kingorna siv-
fiara takuvdlugo sordlume ikeKarsi-
magaluångitsunga. taimailivdlune to-
Kunigssaraluavnit énåupånga, tamatu-
malo kingorna isumagissariaKalera-
luardlunga nerissagssavnigdlume av-
dlanigdlo pissariaKagkavnik tuniorta-
riaKaraluardlunga, toKunigssaraluara-
me akornuserdlugo kingumut inuler-
serKigkaminga. månale ilamisutdle
taimanikut nunaKarfivtine tikerårsi-
maKatimisut toKorérsimalerpoK, arKe
taineKångisåinarsimassariaKaraluar-
put.
umiarssuarmitut ilåt ilane sivner-
dlugit isumaliomerpaussånguatsiartoK
pissauneKarnerpåunguatsiarpoK. Go-
golimik ateKarpoK, OKausilo suliari-
ssartagailo asigssugagssåinauvdlutik.
uivssumiuartarsimavugume ilaisa nå-
lakåtartaråt takulerångavtigo. piuma-
ssaKardlune tikuagångue tamardlui-
naisa nålagtarait. umiarssup årKigssu-
nera tamarme aitsåtdle-una avdlå-
ngortitigagssarKigkaluartoK. ilåt atar-
Kissagssaunerutitaraluarput taimailiv-
dlune umiarssuarme sunginerpåtut
issigineKarpoK. Cookimik ateKarpoK
ilånilo tamaisa neKigssaKartitarai.
pualakutdlagssuvoK, tamaingmatdlo
inugsiarnersunigsså ilimanaraluardlu-
ne, kisiåne ilane nereKatigigaluarå-
ngamigitdlunit Kungujumik isumaKar-
tangilaK. sivnerutut tamardluinaisa
kingorna nerendtagssångordlugit tor-
Kortertarpai KaKutigorssuåinardlo ne-
rissagssåussuarme ilåinik kalåtdlit ila-
ngisitsiåinartardlugit.
Semedep — tåussuma kalåtdlisut
OKalulårtartup — oKalugtupåtigut
CookivngoK ånilångatigigå ukioK nåv-
dlugo uningaortugssaugamik nerissag-
ssaerutomigssartik. oKausia narruju-
missutigeriåsagaluardlugo igdlautigi-
narparput, erKaimassavume nåpertor-
dlugit måne Pilingme pigssaileKissu-
nik tusartånginavta. Semede akivoK
akutat neKåinarnik inussuteKarsinåu-
nginerardlugit, kisiåne KanoK isuma-
Karnera ardlåinavtalunit påsingilå ...
nauk Cook nerissagssauteKangåra-
luardlutie Gogolimut nålagarsiortuvoK.
umiarssuaK tamåt pisussussuinutdlo
torKorsivit tamaisa angatdlavigai tai-
maingmatdlo Kimagusinaunane. kisiå-
ne Gogolip nålagkeriarångane umiat-
sianik aussaunerane atortagkaming-
nik taKussersuerKuvdlugo Cook pina-
såriartångilaK. sikoriarmat takornar-
tatdlo umiatsiarniarungnaerdlutik Ki-
mugserarniåinaleriarmata Cookip Ka-
mutit nerissagssanik usilersortuatsiå-
ngorarai.
Kavdlunåt — takornartat tåukua tai-
ma taissaleravtigik — Kimugserarner-
mik sumigdlunit påsisimassaKångit-
dlat. KanorssuaK iperartoraluardlutik
Kingmimingnik nålagtitsisinåungit-
dlat. ilame agdlåt Kitornavta ilitsor-
Kutdlugit tåukua Kavdlunårtavut
Kingmitik autdlartiniaraluardlugit ilu-
ngersuagaluarnermit iperåutamingnik
nermutordlutik Kingmitik pinagit ing-
mingnut iperartortut nåmamik igdlau-
tigissarpait. taima imunga nangming-
neK misilissaraluarKårsinardlutik
iluagtitsineK sapileriatdlaramik Gogol
aulajangerpoK kalåtdlinik Kimugsiu-
ssissoKarniardlune — igdlaruautigi-
ssaunermingme pitsaunerusangmat.
Gogolertåt tåuna ilaminit ingangmik
silaitsuliornerpaussarpoK. alikutariv-
dluagå tåssa saviminermik kautserdlu-
ne ujaraminernik piaivdlunilo kater-
ssuinigssaK. pigaKariardlune puliå-
nguanut åmernut ikissarai, ila asulu-
me nunagissåne arnartait pulianik ta-
måkuninga merssortarsimaKalutik. tå-
ssa Kimugsit ulivkårtåginalerarai.
tauvalo tamåkua ujarKat sugssåungi-
vigsut piagkane umiarssuarmingnut
ikivdlunilo karsinut Kissungnut kussa-
nardluinartunut nerissagssausiviusi-
magaluartunut igssoralerarai — ilu-
mut silaKardluångitsusorissarparput
taima karsit Kissuit kussanardluinar-
tigissut asule pingmagit. påsisinauv-
dluarparpume karsit taima kussanar-
tigissut nerissagssamausiviusinaung-
mata, kisiåne ujarakujugssuarnik ig-
ssoraivigineKalernerat takulerdlugo
ånilårnångitsungilaK, anersåme nar^
rangnigssåt kisime erKarsautaussaria-
Kalersarmat. tamånalo pivdlugo Gogol
oKaloKatiginiåinalerparput.
(normume tugdlerme nangisaoK)
sunauvfamigoruna...
taimaitdluniåsit palase ånorårssua-
mårdlune ingerdlarussårniartoK kinå-
ngunersup aulakordluatåvigsup nåpi-
lersimavå. nisorartudinaK saniporssor-
tarniartoK palasiata nåkoringerugtor-
niardlugo, unga pivdlunilo Kanoruna
åma aperilersoK:
— pala’ palasiå, ivdlit ilisimatorssu-
gavit nalusångilat, Kanoruna ilivdlu-
tik inuit avatdlulersartut?
issikordlorujugssuariardlugo pala-
siata aperissunguakasik pilerpå:
imingerpatdlåt, tupatorpatdlåt arne-
rituvatdlåtdlo tåssa taimailissarput!
— å, sunauvfame. aperinarniartu-
ngauna, imåitoK, imåi avisit påvip
avatdlulersimanera OKatdlisigivatdlå-
Kingmåssuk.
ooooooooooooooooo
o o
o nunarKatigingoruna OKautse- o
o ritortaKardlutik arnarKuagsså- o
o nguamik. ilåniåsit angutit ilåta o
o ikusiuteKardlune arnarKuag- o
o ssårtånguartik nåpilerdlugo a- o
o peringilåtsiåne pilerpå: o
o talera napingikaluarpara, pig- o
o dlugtungilangalunit, åmame au- o
o lakungivigpunga... o
o taimågdlåmigoK arnarKuag- o
o ssanguaK issikordlorujugssuara- o
o me aperKarigsågssamårugtor- o
o dluniåsit ingiartikatdlardlune. o
o o
OOOOOOOOOOOOOOOOO'
— mérKanå, atåtarse ajagssautc-
Karane nerineK saperpoK! mérKat
aulaniartuatsiångoramik atåtartik
ajagssautinik ujardliutdlugo. sivit-
sutdlartoK kissarssutip atåne så-
ngit akornåne nanileriatdlarait a-
jagssautinguakasit Kivdlardlerni-
kut, asulo mardluinarnik ajagssau-
titaKarmigivdlutik.
— tugdlia! nåparsimassut pårssissåt
åsit utorKassåK sukangasupiluk utar-
Kissarfingmut mato Kiveriutå oKarpoK.
utarKissut ilånguat sordlo erKagut
tordlugo. matukut pututinartoK nå-
parsimassunik pårssissup taikunga ti-
kupå OKautsine igdlugalugo: „taika
atissaiartarfik, avdlanik utarKissoKar-
poK, Kå tuaviukulugdlutit!"
pitsiåinaK OKarfigisså anitdlariat-
dlartoK ilupaKutåinaK agdlagkanig-
dluna tigumiarivdlune. — asuna aku-
nagtungassorssuarmik pilermissoK:
ukuko agdlagkat åginaraluaravkit".
kinauna?
— uvanga!
— kina uvanga?
— uvanga!
— sunauvfame, nipit Antukut Må-
liaKutånut ilisarKukaluaravko.
... „nuånatårniarpunga, kianiångila-
nga“, KaerKussat ilånguat agplnarsi-
narpoK Kuvdlingiartortarniardlune.
saniliata agpiupå: „ilå, KanordligoK
Kianiaraluaruvit...?“
21