Atuagagdliutit - 24.04.1958, Page 2

atuartartut agdlagait
X
kristumiussutsime åssigingitsunik isu-
magdlit ingmingnut pissusé pivdlugit
oKausimerngit.
ilagit ivangkiliusiortut luterikussut
saniatigut kristumiussutsime avdlatut
isumagdlit Kalåtdlit-nunane nutåjii-
put. ukiOK 1900 tikitdlugo Katénguti-
gingniaKarsimagaluarpoK ilagit ivang-
kiliusiortut luterikussut isumåt ma-
ligdlugo kristumiutut inuneKamigssa-
mik inomangajagtumik anguniagag-
ssaKartitsissunik. Katångutigingniat
ilisimanenarput tamåkissumik piviu-
ssumigdlo piuaitsumik inuneicamig-
ssamik pingårtitsinermikut. Katångu-
tigingniat maungale perKårneråne ili-
.simavarput Hans Egedekormiutdlo
ingmingnut pissusiat åndagingneri-
nausimångitsoK. oKautsit såkortuku-
lugtut OKauserineKartardlutigdlo ag-
dlangneKartarsimåput imaKa påseKa-
tiginglneK pissutauvdlune. sordlo Ka-
tångutigingniat såkukitdlileringivig-
dlutik Hans Egede pivdlugo OKarsimå-
put sångniarsimånginerardlugo. tai-
måitordle kingorna kuperssuaKaler-
mat NordlernisaoK „Katångutit" a-
sangnigtumik Hans Egedep isumagi-
ssarsimangmagit Katångutigingniat
ugpernarsauserdlugo påsivåt Hans
Egedep sångniarsimanera uparuagag-
ssartaKångitsoK.
kristumiussutsimime åssigingitsu-
kutånik isumagdlit téssautineKartar-
put „aporfiussoK ånernartoK“, erKU-
sångilardle taima åssigingitsunik isu-
maKartut åssigingissutait ilencussar-
tutut ingmikoruterujugssuartut isu-
maKartisavdlugit. paitsugagssåungit-
sumik erssenrissusilingmik professor
N. H. Søe agdlagpoK: „kristumiussut-
sikut pingårnerpåK tåssa ugpernerup
Kristusikut Gutimut atéssuteKarnera.
kristumiup ivangkiliusiortup ilisimav-
dluarpå kristumiussutsikut avdlaune-
russumik isumagdlit akornåne ugper-
tunik inoKartoK, påsisimavdlugulo
inuit taimåitut — ilagiussutsikut av-
ssiaKutitigut avigsårsimagaluardlutik
— tåssaussut Kristusime Katångutine,
ukulo kristumiut ivangkiliusiortut
nangmineK isumaKatime ilagigalue
ugpernikut ivangkiliumik ilagsingnig-
siméngitsut Katéngutiginagit."
katugdlitutdle Rumamut atassutut
kristumiussutsime isumaKatigissat
pivdlugit avdlångortitagssåungitsumik
agssortfltigineKarsinåungitsumigdlo
aulajangiusimagåine „extra ecclesiam
nulla salus“, tåssa imåitoK: „ilagit
avatane ånagfigssaKångilaK", tauva
tamatumuna ilagigtut Karmarissat
iluåne kristumiussutsime avdlanut
isumalingnut atåssutausinaussut kipi-
neKarsimåsåput, tamatumalo kingu-
nerissarpå ingminik avdlaunerussu-
mik erKartussiniarneK. kristumiup
anersakut periautsinik pingårtitsissup
professor Søep nalunaiautå isumaKa-
tigivdluinarumåsavå: „kristumiussut-
sikut åssigingitsunik isumaKartut a-
vigsårutaisa kristumio kristumiumit
avigsårtipåt". avigsårsimagaluarpume,
avigsårsimaneratdle åndgssussiner-
miginarpoK, tamarmingme Kristusi-
mut atéput, „tåuna niaKorå timip, tå-
ssa ilagit", „Kristusip timigåse avati-
galusilo tamavse ingmikut". (Kulors.
1, 18. Kor. I, 12, 27).
isumaKångilagutdle soKutåungitsoK
sordlernut ilaussuneK sumigdlo ugpe-
rissaKameK, apustilfme mianerssoncu-
ssissutåta oKarfigåtigut: „asanartuse
ukorsé, anersåt nalinginait ugperexi-
nasigik, Gutimit pisimanersut, pruv-
fitiorKUsersut amerdlasut silarssuar-
mut autdlarmata“. (Juån. agdl. su-
jugdl. 4, 1). anersåt sumik misilisava-
vut Gutip oiiausia umassoK piviussut
piviussungitsutdlo misilingnigssånut
misiligutigssaK kukusångitsoK pigi-
ngikuvtigo?
sordlo kristumiut kuissumik på-
,singningnerat åssigingitsusinauvOK,
inersimassut mérKatdlunit kuineKarti-
tardlugit, imalunit kristumiutut kui-
tamanitdlo
tigulågkat
sineK erKortoK tåssaunersoK imermik
kuineKamex imermutdlunit morssug-
titauneK. kristumiut taimåitut ilu-
morniåssusiat kiap Kulariniarsinauvå
testamentitåK najorKutaralugo kuisi-
nermut tungassunik påsiniainermikut
ugpertut kuineKartarnerat pivdlugo
Kulåkérsimagpata?
„kristumiup kristumioKåme isumå-
nut någgårnera aperKutingordlugo tu-
niussagssauvoK. tamarmigdlo aperKut
pingårtinermit ivangkiliumik påsi-
niaissariaKalersimagunik tauva ilagit
ilumortumik isumaKatigilernigssåt or-
nilersimavåt".
„tauva inersimassugut tamavta tai-
ma isumaKarniarta; sukutdlo taima
isumaKångikaluaruvse Gutip tåussu-
mingåtaoK navsuerfigiumårpåse, tai-
mågdlåt kigdligissarput nåpertordlugo
avKut atauseK ingerdlaviginaruvtigo“.
(Filip. 3, 15—16).
Andreas Nielsen.
GØtzsche-Larsenip inuvdluarKu-
<tsutå.
afdelingsingeniør Gøtzsche-Larsen
ukiorpåluit NungmisimassoK 1. apri-
limit Rønnep igdloKarfiane umiar-
ssualivianilo ingeniørit Kutdlersanut
tugdlingordlune atorfinigpoK. tamatu-
munga atassumik matuma atåne ag-
dlagsimassut ilångdneKarxuvdlugit
Kfnutigisimavå:
„sulivfiup ukiorpålugssuit nuånara-
lugo najorsimassap Kimangnigsså a-
jornaitsungilaK, KularnauteKångilar-
dlo ukiune aggersune Kalåtdlit-nunåt
angerdlarserfigissarumåriga, nuna a-
lutornartorssuaK, Kalipautit kussa-
nartut, silåinarigsoK avungarssuardlo
issikiveKartoK.
Kalåtdlit-nunaninivne ukiut avdlå-
ngulerfiussut, nutårpagssuit pilersine-
Karfé ima angnertutigissumik sukati-
gissumigdlo agdlåt ikigtungitsunut —
ilånikutdlo uvavnutaoK — tupåtdlau-
taussumik, nalerorsimavåka. nutåt
atulersitaussut ilaisa tamåko uvdlui-
narnut nalerKutungorsamigssåt ator-
tukitdlunga isumaginiagagssarisima-
vara. Kavsinik ajomaKuteKartaKaoK,
navsuersinauvungalo suliagssarpag-
ssuit KanoK ilivdlutik nåmagsiniar-
nigssåt Kavsinik nalornissutigissarsi-
magavko imalunit ikiortigssaileKissu-
tardlugo.
taimale nutånik autdlarniortomeK
mana anigorneKalersimåsaoK. uper-
nåK månamit GTO nutåmik årKigssu-
neKarsimassoK suleKatigingnigssamut
iluarsartutdluagkamik inugtalersu-
gaussoK maskinatigutdlo pissariaKar-
tunik atortulersugaK autdlarnersima-
vok. tamatumuna ukiut nutånut ikår-
nialerfiussut ajomartorsiuteKarnartut
Kångiusimalisåput sujunigssamilo
GTO tamanut namaginartumik suli-
sinaulisavdlune.
taima nutåmik årKigssussineK inug-
tailo sulinigssåne ingerdlavdluarKuv-
dlugit kigsåupåka Kalåtdlit-nunånilo
ikinguterpagssuåka ingmivtinut ilisa-
reKatigigsimanerput amalo Kalåtdlit-
nunane „pissusitorKanik“ angume-
ringnitsiarsimanera pivdlugit Kutsavi-
gåka. Erik Gøtzsche-Larsen".
matumuna naitsumik Dåne Jensenip
Nup oxalugfiane tugsiartartoKaler-
nigssånik sujunersutå akiniarpara.
Danmarkime misiligtagkat najoncu-
tarfsagåine OKartariaKarpoK ingmikut
tugsiartartoKalernera ilåtigut iluaKu-
tausimagaluardlune ilåne ilagit tug-
siarnerénut ajoKutaussarsimassoK, tå-
ssa Kavsinik ilagit iluamik tugsiaKa-
taujungnaeriartordlutik ingmikut tug-
siartartutitaussut tusamåginartaler-
matigik. taimåitumik nålagiarnerne
tamane ingmikut tugsiartartoKaler-
nigsså pissariaKartinago ajoKutaugi-
narnigsså årdlerKutigåra.
aperKutdle una avdlauvoK uvalikut
nålagiarnerne, pingårtumik autdlakå-
titagssane ingmikut tugsiartartoKarta-
riaKamersoK, (tåssa uvalikut nåla-
giamerit omigarneKénginerussarmata
ilumut tugsiarneK nipikipatdlålersi-
naussarmat).
kisiåne Nungme organistiussoK su-
liagssaKaKalunilo perKingingmat, ing-
mikutdlo tugsiartartunik pilersitsineK
sungiusainerdlo suliaungmat iméinåu-
ngitsoK, organisterput aussaro avalag-
tugssaussoK tikiuterKeriarpat aitsåt
taména iluamik aulajangivigineKar-
sinauvoK. — kisalo OKautigisavara nå-
lagiarnermik autdlakåtitsinerup av-
dlatut årKigssomeKarnigsså ilimanar-
toK, tåssa nålagiamerit ingmikut aut-
dlakåtitsinermut åncigssugaussut aut-
dlakåtineKartalisassut, sordlo OKalu-
ssissut åssigingitsut (Nungmiuinåu-
ngitsut) OKalusait imiuneKåsassut,
tauvalo OKalugfingmit pinatik radio-
Karfingmingånit autdlakåtineKartåsa-
ssut, tåssanilo ingmikut tugsiartarto-
KalisassoK.
H. Balle.
ikiutit.
tupigusutigingitsomeK ajomarsivoK
tb-mik nåpauteKarsimassut iloKiag-
siutigdlitdlo ikiutitortunik kisimik
uparuarneKartarmata. inugpagssuit
isumaKartarput tb-mik nåpautigdlit
kisimik akigssaiautaussut. månåkut-
dle kiavdlunit arajutsisimångilå kom-
munal it forsorgsudvalgitdlo avdlati-
gutaoK ikiutit tungaisigut KanoK ilu-
ngersuauteKartigissut.
sujorna Danmarkimititdlunga tu-
sarsimavara Kalåtdlit-nunane niviar-
siapilugtut katsorsameKamerånut
70.000 kr. atorneKarsimassut. åmå-
taordle aussaK kingugdleK radiokut
erKartomeKarpoK mérxanut uver-
ssagkanut akiliutigssaugaluit 55.000
kr. akilerneKarsimångitsut. tåssa kom-
munip akiligagssai, imaKa atåtat per-
Kigsut ikiortitutdie!
tb-mik nåpauteKarsimassut taimae-
Kataitdlo amåtaoK nålagkersuissut tu-
ngånit aningaussat pivdlugit tusar-
dlerneKartarput. Danmarkime ilerKOK
taména tusarsséungivigpoK, imaKa
tagpavane néparsimalernigssamut sit-
dlimasissoKartarmat, imalunit nåpau-
tigdlit aningaussarsiaKartitaunerat
Kangarssuardle atortusimangmat.
sujornåk landshøvdinge „Atuagag-
dliutit“igut ilångussaKarpoK kinalunit
ikiutinik pissartagaKartoK piumaler-
sinaussoK pissartagkane unigtikumav-
dlugit, tamatumungale tungatitdlugo
oxauseKångilaK perKigsarsimassut
ingmikut sulivfigssanik oKilisåussivfi-
giumavdlugit.
sordluna sutdlivingne åssigingitsu-
ne pissariaKamerussut pinagit ani-
ngaussatigut isumangnånginerussut
tigorKameKarpatdlålinguatsiartut, pi-
ngårtumik agdlagfeKarfingne. Kavdlu-
nåt nuliait agdlagfingne angnerussu-
mik sulissorinagit sok misiligdlugo
perKigsarérsimassut sulissorilerneKar-
niångitdlat? sorme nalugpata iliniar-
titdlugit! nunavtine artomångitsunik
sulivfigssaileKineK pissutigalugo sa-
natoriame perKigsarsimassut ardlag-
dlit nangitåinarput, pencigsinertik
ugperalugo mianerssuaitdliorsimassut.
(årKigss. nailisameKartOK).
Peter Eliassen, Holsteinsborg.
„sagdlusångilatit".
„Atuagagdliutit“ne nr. 5-ime Kri-
stian Frederik Josef senip agdlagå
„tugtut asule tOKoraKinagit“ atuar-
dlugo måssa torKarneKångikaluardlu-
ne narrujumingitsomeK ajomaKaoK.
„takus.saK nuåningitsoK" — ila sor-
dluna tåssuna „sagdlusångilatit" er-
sserKivigsumik unioncutineKarsima-
ssok. uvanga kangåmiormiut tugtu-
niartartorssuit auvaKatigissardlugitdlo
piniaKatigissarsimagavkit tugtunik
iginagkanik oKautigissaK agssortorpa-
ra. augustip KerKata encåne tugtunik
erKåinagkanik takussaKarsimavfiup
nalåne kangåmiormiut uvagut erKå-
nguavtine auvariat piliniartut amar-
taKardluartutdlo takusimavåka, erKai-
nigssåtdlo Kularivigdlugo. åmame er-
KagaKarsimagaluarpat tulugkat te-
riangniatdlo serdlernaKissut tamåko
ilaginåinarsimanaviéngikaluarmati-
gik.
Kr. Egede.
SINGER
Også i Grønland værdsætter
man SINGER symaskinernes
fremragende kvalitet
amåtaoK Kalåtdlit-nunane
Singer merssorfit pitsåussu-
siat arajutsisimaneKångilaK
SINGER CO. SYMASKINE
AKTIESELSKAB
Amagertorv 8, København K
BÅDMOTORER
en livsvigtig faktor for søfarten — de
må aldrig svigte.
A/B BOLINDER-MUNKTELL,
Eskilstuna, fremstiller motorer og aggre-
gater for ethvert behov. BOLINDER’S
motorer er velkendte for lavt brændstof-
forbrug, stor kraftreserve og hurtig start
selv under streng kulde, samt usvigelig
sikkerhed — selv i det hårdeste vejr.
Skriv eller ring og vi sender Dem gerne
specialprospekter og tilbud over BO-
LINDER’S nye dieselmotorserie 105.
10—50 HK ved 1500 o/m.
UMIATSIAIT MOTORlSA
umiartornerme unigtungisåinarnigssåt pi-
ssariaKardluinarpoK.
A/B BOLINDER-MUNKTELLip,
Eskilstunaimtup, motdrit aggregatitdlo
tamanut atorsinaussut sanaortugarai.
BOLINDERip motårisa solaritorKalårth-
nertik, nukingmik angnertCimik sitdli-
mateKamertik, issigtorssCigaluartitdl ugu-
lunit autdlartikuminarnertik silardlug-
tor s sågal uartitd 1 ugul unitd lo uni gtungi -
såinamertik tusåmaneKautigåt.
agdlagkuvit sujaneruvitdlfinit BOLIN-
DERip dieselmotdriata — motdrit ar-
dlagdlit 105-imik kisitsisitagdlit — åssi-
nginik kisalo akisa nalunacrsimavfinik
nags i sava v ti gi t. 1500-nik omdrejningig-
dlit 10-mit 50-inut hesteKarput.
BOLINDERip die-
selmotoria, type
1053 BR., 35-nik
hestelik 1500-nigdlo
omdrejntngilik ute-
riartortautilik ute-
riartornerminilo
sarpé kigaitsumik
— sujunmt inger-
dlanermine kavi-
tarnerisa agfåinå-
nik — kåvitartut.
Aktieselskabet’
ELECTRIC
BOLINDER’S
marine dieselmotor,
type 1053 BR., 35
hk. ved 1500 o/m.
med reverse og re-
duktionsgear.
Vesterbrogade 181, København V.
TELGR. ELMOTOR
s