Atuagagdliutit - 19.06.1958, Blaðsíða 8

PETERSEN, MØLLER & HOPPE
EDSVORNE SKIBSMÆGLERE
Etableret 1797
Indehavere: P. Fabricius & J. Lemkow
Befragtning . Klarering angatdldssineK pajugtuinerdlo
Generalagenter for Hamburg-Amerika Linie Skt. Annæ Plads 18, København K
RADOX
FOD-BADE SALT
Gå ikke om på overhede, varme og ømme fødder I
Find Dem ikke i hård hud og ligtorne! Nej — lad
RADOX Badesalt komme til. Et eneste iltende fod-
bad lindrer - og gradvis bliver fødderne friske og
veloplagte påny. — Efter badet skal De altid bruge
RADOX Fodbalsam, som gør huden blød og smi-
dig. Nyhed: RADOX fodpudder i praktisk strø-
dåse.
isigkat aitdlerulugtorssuit maitsut
ajorputl amen ivssugtiniko Kångnilik
pinavérsåruk! aå — RADOX-ip uv-
farnermut tarajue ikiorsiuteriåkit.
isigkanik uvfainerme atausi&inavig-
dlune atoråine iluåtdlarértarpoK — tåssalo
taimågdlåt isigagsiartordlunilo inumarig-
siartoråine. — lsigkatit assarérdlugitdlo isigkanut
tarnut tipigigsoK RADOX fodbalsam amermik aitu-
lisitsivdlunilo eKaitshngortitsissoK atortamiaruk. —
RADOX nutåliai isigkat pudé Kivdlerttissatsialå-
nguane.
En gros: Willy Rasmussen & CO
Forhandles af: „OLE“s VAREHUS . Godthåb
OMA>
MARGARINE^
Danmarkime
måkarina
7/1
niorKutigi- (»A\
neKarnerpau-
SSOK...
ima atekarpok:
aulisarneK pivdlugo 1958-ime
atautsimmermit . . .
uvdlormwt OKaluserissagssat ingmikortuisa sujugdliat
1957-ime aulisarnikut angussausi-
massut direktørip nalunaerutainut su-
juleKutsiuneKarput. tåukununatigut-
dlo ersserpoK 1957-ime pingåmerussu-
tigut tamatigut sujumukarneKarsima-
ssok, tåssa pingårtumik nuånårutigi-
nardlune sårugdlingniarneK kussanar-
tumik angussaKarfiusimangmat. angu-
ssaKardluarnermut pissutausimåput
aulisagaKardluarnera silakulugtor-
ssungineralo.
silardlugkajungnerata kingunerisi-
mavå silardluk pissutigalugo uvdlut
aulisångitsorfiussut 1956-ime 1200-si-
magaluartut 1957-ime 800-inausimang-
mata. kisitsisit tåuko Kalåtdlit-nunå-
ne nunaKarfit aulisagkerivfiussut sila-
kuluk pivdlugo aulisångivfiunerisa
katinerait. aulisartutdle amerdlåssu-
siat avdlånguteKangårsimångilaK, tai-
måitorme aulisartut amerdleriåtdla-
lårsimåput. aulisartut avangnåmiut i-
kileriarsimagaluamerat kujatåne auli-
sartut amerdleriarnerånit matuneKar-
simavoK.
direktøre soKutiginartumik taissa-
KarpoK, tåssa aulisartut utoncåussu-
sertik nåpertordlugo ingmikortitårne-
rat. pingårtumik nunaKarfingne auli-
sarnerup sujumukardluarfine (Manit-
sok, Påmiut, il. il.) aulisartut inusukå-
jussut ikigtungeKaut. taimailivdlune
Manitsume aulisartut tamarmik 59 %-
é 30-t inordlugit ukioKarput, aulisar-
tutdlo inusukårtaisa procenté taima-
tukåneK åma angissusenartut Påmiu-
ne, Nungme, Sisimiune, Ausiangne
Ilulissanilo sujumugagssåuput. tama-
tuma ersserKigsumik takutipå nuna-
Karfingne ingminut akilersinaussumik
aulisarnermik ingerdlatsivfiussune i-
nusugtut aulisartutut inutigssarsiumik
soKutigingnigtdssut.
pujortuléncat aulisagkerivitdlo a-
merdlåssusiat erKartoréramigit auli-
sagkanink åssigingitsunik aulisamer-
mik ingerdléssineK ikårfigå. sårug-
dlingniarneK sujugdliutdlugo taissane
pivdlugo ima oitarpoK: 1957-ime så-
rugdlit tissågssångordlugit tunissat
15.200 tonsiiiput, tåukunångalo 13.000
tons tarajorterneKarsimåput, 1.6000
tons panertuliarineKardlutik sivnerilo
nerpiliarineKardlutik. kingornatigut
direktørip sårugdlit suliarineKartarne-
rata pitsåussusia nåmaginartutitdlugo
erKartorpå, oKautigalugulo sårugdlit
tarajugkat sujornarnit (tåssa 1956-i-
mit) akisuningordlugit tunineKarsima-
ssut.
direktørip sårugdlingniamermik er-
Kartuinerminut naggasiutdlugo oxau-
tigå sårugdlit angfssutsimikut ingmi-
kortitemerat isumakulungnartonartoK
tåssa sårugdlit mikissut pissaussarut
amerdlanerujartuinarmata. sårugdlit
angisårasangnerussut Ausiangne pi-
ssarineKartarput, tåvanile erKumivig-
sumik sårugdlit mikissut pissaorpiå-
ngingajavigsimavdlutik. tåssa imåipoK
Ausiait erxåt sårugdlingnik mikissu-
nik sitdlimateKéngivigpoK, tamånalo
sujunigssame aulisamermut isumaku-
lungnartåvoK.
tauva direktørip KérarniarneK, re-
jerniarneK, KaleralingniameK eKalug-
ssuarniamerdlo erKartorpai, tamatu-
mungalo atassumik oKautigissaisa må-
ko ilagait:
KérarniarneK ingerdlavdluarsima-
vok. Manitsume tunineKarsimassut
1956-ime tunissatut amerdlatigiput,
„Geenland“imut Ausiangnilo Keritit-
sivingmut tunissat amerdleriarsimé-
put, taimailivdlunilo 1957-ime tuni-
ssaussut sujornarnit amerdlaneruput.
1956- ime 3.500 tons tunissausimåput
1957- imilo tunissat 4.200 tonsiusimav-
dlutik.
rejerniarnertaoK sujuariarfiusima-
vok, tåssa 1957-ime rejet 668 tons pi-
ssarineKarsimangmata (1956-ime 528
tons). K’asigiånguaninaK sujuariame-
KarsimavoK, tåssa Narssame pissau-
ssut amerdlåssusiat avdlångorsimå-
ngingmat.
KaleralingniameK åma agsut angu-
ssaKarfiusimavoK, tåssa sujornagut
naleKångisåinartumik tunissat amer-
dlåssuseKarsimangmata. 1956-ime tu-
nissat 830 tonsinaussut 1957-ime 1.160
tonsiusimåput. Kaleragdlit amerdla-
nerpårtait, tåssa 85%-é Ilulissane er-
Kånilo tunineKarsimåput.
eKalugssuamiarneK naluneKångilaK
taimågdlåt sinerissame kitdlerme Au-
siangnit avangnarpasingnerussume
Tunumilo malungnauteKarmat. eKa-
lugssuit tingue tunissaussut nunaKar-
fingmit nunaKarfingmut avdlångora-
kujugsimåput, Kalåtdlitdle-nunane ta-
marme tunissausimassut amerdlåssu-
seKarput 400 tons, tåssa ukiune 1956-
ime tunissausimassut amerdlaKatait.
direktørip nalunaerutimine ingmi-
kortumut tamatumunga naggasiutdlu-
go naitsoralånguamik aulisagkat pi-
ngåruteKånginerussut taitsiarpai: na-
tåmamiarneK, eKalungniameK, suang-
niarneK, sulugpågamiarneK, il. il.
Atuagagdliutit normuine tugdliussu-
ne uvdlormut oKaluserineKarsimassut
ingmikortuisa sujugdliup erKartome-
Karnera nangineKåsaoK, tunissagssior-
nerme aporfiussartut åssigingitsut,
sordlo tissassoKartarneK, Manitsume
akkorterneK pivdlugo OKaloKatiging-
nerit, il. il. erKartomeKardlutik, amå-
taoK ukiune tugdliussune aulisarnikut
fabrikit sanaortornigssånik pilersså-
rutit erKaineKåsåput. naggatågut nait-
sumik ikåneme danskit norgimiutdlo
umiarssuårait atordlugit aulisarner-
mik oKåtårinerinigssamik pilerssårutit
taitsiarneKåsåput.
K. N.
aulisarneK pivdlugo 1958-
ime atautsimmermit
Kalåtdlit-nunane aulisarnerup 1920-
p kinguninguagut autdlartinerata ki-
ngorna ukiut tamaisa — sorssungne-
rup nalå sorssungneruvdlo nånerata
kingorna ukiut sujugdlit taimågdlåt
pinagit — Københavnime aulisarneK
pivdlugo atautsimineKartarsimavoK.
atautsimitameme tåukunane ukiume
Kångiutume aulisarnikut angussausi-
massut oKaloKatigissutigineKartarput
ukiumilo tugdliutume nåmagsiniagag-
ssat najorKutagssiorneKartardlutik.
ukiormåna inatsissartut atautsimi-
tarfigssuåne Christiansborgime mart-
sip 15-iåne atautsimineKarpoK, Atua-
gagdliutitdlo normoruine tugdliussune
Kalåtdlit-nunane aulisartut peKati-
gigfisa kåtuvfiåne forretningsføreriu-
ssup Kaj Narupip atautsiminerme ta-
matumane OKaloKatigissutausimassut
naKiterneKarsimassut tungavigalugit
erKartomeKarsimassut naitsumik ag-
dlauserissåsavai.
atautsiminerme ilåuput aulisarnikut
ministeriaKarfingmit autdlartitaussut,
Kalåtdlit-nunåta ministeriaKarfianit
åmalo Kalåtdlit-nunane aulisagkanit
misigssuivfingmit peKatautitaussut,
handelime atorfigdlit Kulit migssigi-
ssait, inatsissartunut ilaussoK A. Lyn-
ge, direktør A. W. Nielsen, avdlatdlo.
uvdlormut oKaluserissagssat ima år-
Kigssusimåput:
Kup. 16-me nangisaoK
oKalugiartut åssigingitsut OKalu-
giautait Kalåtdlit-nunane kikunut-
dlunit soKutiginarmata oKautigine-
Karérsutut Atuagagdliutit normo-
ruine tugdliussune oKalugiautausi-
massut tåuko ilånguneKartarumår-
put. atautsimissutaussut naKine-
Karnermingne Kupernerit 24-t u-
livkåvigsimangmatigik inigssaK pi-
ssutigalugo tamarmiuvdlutik naKi-
neKarsinåungitdlat. neriugpugutdle
sarKumiuneKartugssat Kalåtdlit-
nunane inutigssarsiornerup aper-
Kutitai erssersisinaujumårait.
8