Atuagagdliutit - 19.06.1958, Blaðsíða 21

MERARTAVTINUT
kalåtdlit OKalugpalåvisa ilait
nuénerisasoralugit åmalo Kanganitsat
nigdlikartilårdlugit nuånerdlutigdlo a-
lutornartaKingmata, kalåtdlit OKalug-
palåvisa ilåinik tusartilfisavavkit, isu-
maKardlunga tamåko oKalugtuat ilait
nuånersut puiortariaKaratigdlo tamat-
sailiugausinaussut. erKaimassavume a-
tuagags,siat ardlaisigut nigdlikartisi-
naugavtigik.
ernersiaroK-una iliarssunguakasik.
nunaKarfingme igdlut ardlagdlit i-
put, taimåitumigdlo ardlaligssuamik
inoKardlutik. inuisalo ilagåt nukagpi-
arånguaK anånaKaranilo atåtaKångit-
sok. iluamik pårineKångilaK. ardlaisa
tigumigaluarsinardlugo anisitarpåt
paorKiuminaikaseKingmat. taimaili-
ortuardlunilo igdlut ardlagdlit najo-
rérdlugit, kingugdlermik anisitauga-
luardlunilo inigssaerukame silåinar-
miginarugtulersoK, piniartup utorKag-
ssångulersup KitomaKångitsuvdlo nå-
kissalerdlugo ingmingnut iseriartor-
Kuvå, nulianime kisiat igdluméKatigi-
gamiuk. ernersiaK tåukunanilerame i-
luamik pineKartåinarpoK, nauk silame
nukagpiaraKatine ilagilerångamigit i-
lutiminik ajortumik pineKartaralua-
Kalune. taimaitoK erKigsinartumik a-
ngerdlarsimavfeKalernine ernersiap
erKaivdlugo tamåko tamaisa puiortu-
tut itarpai, nauk autdlancautåne ake-
rusugtaraluardlugit. åmame nalungilå
inungmut atautsimut akigaluarune,
tamarmik atautsikut kåtutisagåne,
agsut någdliugtitdlune.
ernersiap tamåko méraKatiminit pi-
neKartamine akingisåinarpai, akisi-
naunginamime. tåssa imålpoK: nukag-
piarnat ilait artungikaluardlugit a-
merdlanerit nukisigut sorKajarsimå-
nginamigit, åmalo nangmineK kisimi-
kame igdlersortigssaKarane.
uvdlut ingerdlåput ernersiaK sule
KajartårtincKångitsoK. taimaitdlune
uvdlåt ardlåne angutisiå autdlamia-
lerdlunilo asuna oKarmioK: „ernersiaK
kisimitukasiuvutit nakussagsarniarit".
taima oKarmat, ernersiaK angutisiane
autdlarsimalersordlo timuinaK aut-
dlarpoK. nukagpiarKat ernersiaK timut
autdlartoK takoriaramiko nivdlialer-
put: „ernersiaK, suleKait-åsit, erner-
siaK, suleKait-åsit?“ arpagdlutigdlo-å-
sit tikeriardlugo någdliugtikatdlaru-
jåt.
_ Kimagsimalermåne orpigkat nusug-
sinaussånguane nutsorussårdlugit na-
kussagsautigilerpai, pilfiraluarginar-
dlunilo angerdlardlune.
uvdlåt tamaisa angutisiåta autdla-
lerdlunilo oKarfigissarpa: „ernersiaK
kisimitukasiuvutit nakussagsarniarit!"
tamatigutdlo ernersiap ilane avémut
autdlagautitdlarångata tunussutigalu-
git timut autdlartarpoK, orpigkat nut-
sugkiartordlugit.
uvdlut ingerdlanerine ernersiaK or-
pigaKarfigssauj ungnaikaseKaoK. tamå-
kua saperungnaeramigit ujarKat per-
ssarissalerpai. kivineK merseringisa-
nguane kiviniartardlugit, kivisinåu-
ngisanilo amarniarssarissardlugit. ta-
måko uvdlut ingerdlatitdlugit, erner-
siaK taimaeKåminit sumik iliorfigine-
KartåinarpoK.
taimaitdlune uvdlåt ilåne, angutisiå
autdlalerdlune OKarfigisinardlugo-åsit
taimak anivoK autdlariartordlune. a-
nisimalersordlo ernersiaK timut aut-
dlarpoK. tamåne ujarKat amamiarssa-
rissardlugit, taimaitdlune amarniae-
rugtordlune åriakasine Kaertitdlugo
aleKå, natsikasingme (puissip amia)
tunua åmut nångajavigdlugo Kupiv-
dlugo. avdlatut ajornaKingmat anger-
dlåinarpoK. ingmingnut iseriatdlartoK
angutisiane tikerérsimassoK. angutisi-
åta takugaluardlugo tugdlupatdlå-
KaoK. asuna OKarmioK: „ernersiaK
nutåmik natsiliordle". nuliata nukingi-
naK merssoramiuk unugpiéngitsoK Ka-
ngale inerérpå. tås,sångånit autdlar-
nerdlune ernersiaK natseKartitagssau-
jungnaerpoK. uvdlåkut autdlarune, ti-
kisaoK tunua Kupakok. tamåssalo nu-
tåmik natsersårdlune uvdlåkut anissa-
raoK. ernersiap natsine Kupissuinå-
ngormagit, angutisiåta påsivå nuki-
migut nikagissagssaujungnaertoK.
apissartorssuångorpoK, sule ernersi-
aK KajartårtineKångitsoK. uvdlåt ilåne
Kåinat autdlararsimassut taimaeKatia-
lugssuanilo arssardlutik nuånerserug-
tordlugo, ernersiap arssaK autdla-
rutinaKå. aitsåt autdlårukaluardlugo
Kangale aputisuniatdlak, påsivdlugulo
ajangneKardlune. makitdlune pasinar-
tumik Kineraluarame pasitsåussaKå-
ngilaK. tamatumuna sumik isuma-
jungnaerdlune arssarKilerpoK. arssar-
Kerugtulerdlutik arssaK iluagteriara-
miuk kingugdlermik autdlarutinaKå.
unauna soriatdlartoK, Kangale aputi-
suniatdlak. åma Kangale ordlutitao-
rérpoK, makitdlune pasinartumik Ki-
neraluarame sumik malugissaKångi-
laK. månåkut isumaliulerpoK, kingugr
dlermik taima ajangneKarune ajagti-
SSOK påseriaraluarumavdlugo. arssar-
nertik sule ingerdlassoK, årime arssaK
tiguvdlugo autdlarutinarpå. ingerdlå-
mersortoK tunuanit mångåtdlangnia-
riarmat — tåssalo ajagkåne, periatdla-
rå nakuartap ernerata ajatdlaråne, ta-
kuvdlugulo pulamititaorujugssuarpoK.
tåssame tåunauvoK mikissukasiugat-
dlarame, akisinåungikatdlaramilo ing-
minik någdliugtitsissartut pingårnerit
ilåt. ernersiaK isumaliummarpoK må-
ssåkutdle akerusugdlugo. makikame
arssaK pingivigdlugo ilame akomånut
pissordlo omilerpå, kisiat issigalugo.
nakuartap ernerata Kiviaraluardlugo
KimarraserpoK. arritsunguamik ar-
pangmat malerussålerpå. kisa taimait-
dlune nakuartap emera, aputip Ki-
ngartararssup sånut pivdlune uninar-
toK tikikavsaKå. tikitdlugulo tiguvfig-
ssarsioriarame, natsiata nasaussakasi-
atigut tigOKå. tiguvdlugulo kaujatdla-
Kåtariardlune miloriuteriakavsatdla-
ramiuk, natsiata nasaussakasia kigto-
rardlugo tigumiuånguarpå, inugtålo
avungangåtsiaK tugtitdlardlugo. tug-
dlunilo Kanga Karnanit augpilåtdlak.
tåssalo kinguningua toKuvdlune. ar-
ssaKatai nivdleramik: „ernersiaK inua-
KaoK, ernersiaK inuaKaoK". emersiar-
dlo taima akineK ajorame sajulitdlar-
dlune, aitsåme nukine sarKumertuga-
migit. avdla erkéingilå, angutåta tiki-
nigsså, sulime Kåinat peKångingmata.
ernersiaK angerdlarame isingilaK,
igdlumigdle Kulinguanut ivnarssungu-
amut ingipoK. tåssanilersoK Kåinat nu-
eraleKaut. nuissutdlo timånit tordlu-
laomeKartarput: ernersiap nakuartap
ernera toKOKå"! KajaK sujuartoK pe-
riatdlaramiuk angutisiane, igdlumik
atånut tulagsartoK. tulagkame inger-
dlåinardlune taima iserpoK. sunauvfa
ernersiame pineKarnigsså igdlup ilu-
anit issigingnåmiarå.
ernersiaK tåssanisarKårtoK nakuar-
taK niuterame anguvigkane tiguga-
miuk Kumut autdlarpoK. ernersiap tai-
mailissoK takugatdlardlugo, iluinar-
migut kamåinakaseKaoK, tåssalo sa-
jugtuinångordlune kiagulitdlardluni-
lo. sérKuminut ikusigdlune pissugssat
nålauginalerpai. nakuartap ornigka-
miuk. såvanitdlånguamago tunuanit
tikikamiuk årime silugutinaKå. erne a-
kinidtugssångordlugo pissagssane ku-
laringivigpå. tåssane kapinaKå. erner-
siardle sumik aulariångilaK. taimåg-
dlåtdle-una natsikasiata merKue tang-
mikalagamik, anguvigkavdlo ulua a-
serutdlardlune. nakuartap påsigamiuk
soriarsinaunago atinarpoK. emersiar-
dlo iniminit nikikaluångilaK. kisa u-
nutilerpå ernersiaK sule nikingitsoK.
una sivisugissalerdlugo angutisiåta
nulé pilerpå: „ernersiaK isencuniaruk."
nulia anigame oKarpoK: „ernersiaK, i-
serniarit!" iserdlunilo. ernersiaK niki-
ngilaK. sivitsulitdlarmat åma OKarfi-
gerKigkaluarpå, itigardlugule. sunauv-
fa ernersiaK kaméinakasigkaluarsi-
massoK. tårsilersordlo angutisiåta
nangmineK ånivigalugo OKarfigå: „er-
nersiaK, Kialerungnarsivutit isernia-
rit!“ ernersiaK nikingilertordlune ni-
kuikame iseriartorpoK. isermat angu-
tisiåta nulé pilerpå: „nererusugkung-
narsivoK tingungnik erKussissunia-
ruk“! nuliata erKuteriatdlarai tinguit
Kerissut. savssarailo angutisiåta ne-
rerKUvå, sumigdlo såkulemago. séku-
lersigaluardlunilo nerriserpoK, tinguit
sinåinit pusuåinardlugit — taimale Ke-
ritigissut. tåssame nimguinaKai, su-
migdlo såkumik agtornagit.
uvdlut ingerdlåput sumik ernersiap
tungånit pissoKångiitsoK. angutisiåta
ilimagissaraluaramiuk ilimasungnera
asulilerpoK. tåssalo upernariartulit-
dlartoK angutisiå pilerssålerpoK a-
vangnamut Kimarnguniardlugo, nuna-
Kåminut akiniarnigsså ilimagiartuina-
leramiuk. taimanikume ernersiå Ka-
j artårérsimavoK pinerrarigsivdlunilo.
uvdlut ilåne angutisiå OKarpoK, ara-
go uvdlånguaK avangnamut autdlar-
niardlune. aKagukut autdlarput. uv-
dlut ardlagdlit ingerdlaortuarput nu-
naKarfikortik Kapitserdlugo. tåssame
angutisiåta pilerssårutigå nunaKarfi-
up tåussuma inue niguvigdlugit (unga-
sigdlivdlugit) nunaKarfigtåmiardlune.
taimaitdlunime inulik nåmagtoramiko
tåssunga pinarput. ilame nunaKarfig-
tik ungavaKigamiko. nunaKarfik tåu-
na ernersiap piniagagssarinåratdlar-
dlugo aitsåt iluamik pissaKalerpoK.
amarsiåta uvime emersiamilo pissai-
sa påssunere sujungnarungnaeramigit
ernersiane OKarfigissalerpå: „ernersi-
aK, nuliarniarit". pisså sumik aki.så-
ngilaK. taimaitdlune taimatut-åslt o-
Karfigingmane Kungujorujugssuéinar-
poK ernersiap inuit nunaKatitåtik su-
ngiukiartordlugit unukut anértamera
sivitsoriartorpoK. kisa ilane sinilerér-
sut isertalerpoK.
unulemerit ardlåne arnarsiåta åsit
taimatut OKarfigå: „ernersiaK, ila, nu-
liamiarit, pissatit påssuneK artulera-
lugtuinarpåka". asume pissaK, ernersi-
aK taima anivoK. mulumersordlune
tancama iserterpalugtoK — kinåusa-
ssordlo, iseriatdlartoK ernersiaK. tali-
ata såmiatungå ila kingusiatdlagkame.
erKuteriaKå nunaKarfingme tåssane
niviarsiatoKarssuaK. angajorKårsiaisa
iluamik Kujarukamiko. ernersiaK på-
ssussissugssaminik pigatdlardlune, ait-
såt taima uninganiarungnaerpoK, ta-
måssalo pissaKamas.sorssuvdlune.
ukioK atauseK Kångiungmat emersi-
åkut ernertårput KujageKissamingnik,
kingornalo mérartåmatik. sunauvfa-
migoK nuliane méragssaisa naggater-
dlersånguat angumererKavigsimagå.
ernersiaroK tåssane nunaKarfingmi-
ne saornuinarsimavoK, sumiusimaner-
SOK.
oKalugtuartoK Klaus Filemonsen.
Walter J essen
Danasvej 26—30 København V.
Telegramadresse: Waltjessen
Hårdtræ — Trælast — Krydsfiner —
Isoleringsplader — Plasticplader
finérit mångertut — Kissiiit krydsfi-
nerit — OKorsautigssat cellodexikut
åssigissaitdlo — plasticpladit
ENGELSK-OANSK BISCUITS FABRIK ^ LEVERANDØR TIL DET KGL. DANSKE HOF
igdlingnartunik nerissagssigit
kiksit kågérKatdlo mamangå-
ramik serKulårtuinait Kav-
dlunåt nnnamit piliåinit tu-
såmassaussunit sanåjussut
Byd noget lækkert. Fine,
sprøde kik« og biscuits frem-
stillet af de berømte danske
landbrugsvarer.
Æt

ALPHA-DIESEL A-S
Frederikshavn — Telefon 1000
kågéraat pitsavit ft" i ^ — dot bedste i biscuits
ktmgikut pisivfigissartagftt
22