Atuagagdliutit - 25.11.1958, Page 6

kommuneKarfif sanaorforfigissaunerat:
Nuk.
1957-ime iliniartut igdlugssåta øko-
nomirtagdlup tungavigsså Kårtiterne-
KalersimavoK. suliaK ukioK måna na-
ngineKésaoK. niviarsiarKat inigssåt,
nerissarfik, kiagsaivik, silåinarigsar-
tarfik il. il. sujugdliutdlugit sanania-
gåuput. kingusingnerussukut nukag-
piarKat inigssåt sananeKåsaoK. niviar-
siarKat inigssåt pingasunik Kulering-
nik initaKåsaoK iliniartutdlo 56-it i-
nigissagssåinik initaKasavdlune åmalo
iliniartitsissoK arnaK tåssane ineKé-
savdlune il. il. igdlorssuaK Kajangnait-
sunik sanimortunik saunilersugagssau-
vok betonimitdlo kuissanik saviminer-
talersugåungitsumit sananeKåsavdlu-
ne, kuissanik saviminertalersugkanit
Kagdligauvdlune sagdliligkanik OKit-
sunik silasersugåusavdlune. økonomig-
ssaK narKup atåtigut peKusivigtaling-
mik iggavigtaKåsaoK åmalo errorsi-
ssarfigtaKardlunilo manigsaissarfigta-
Kåsavdlune tauvalo initaviane neri-
ssarfigtaKardlunilo atautsimltarfeKå-
savdlune. kiagsaivigtå centralfyriu-
saoK ingminik KissugtortOK. 1958-ime
taimågdlåt nalingmagtemigsså tunga-
viliornigssålo suliarineKåsåput (kr.
325.000/2.050.000).
mérKanik pårKingnigtarfigssiaK i-
kiorsissarnikut igdluliatut type 25-tut
itoK sananeKartugssauvoK.
handelip Kuerssuautå sisangmit sa-
nåK avineKåsaoK init Kulerit mardlu-
ngordlugit.
Kalåtdlit-nunåne umiartorneK isu-
mangnaitdlisarniardlugo nålagauvfiup
angatdlatautai tamarmik ånangniuti-
nik gumiussunik ingminérdlutik put-
dlagtagkanik ajornartulerfingme å-
nangniutinit avdlanit pitsaunerussu-
nik pilersorneKåsåput. ukiut pissaria-
Kartumik misigssorneKartarnigssåt a-
serfatdlagtailineKarnigssåtdlo angu-
niardlugo Nungme sitdlimateKarfilior-
toKåsaoK.
pisatagssausivingme piorérsume en-
treprenørpladsimitume nutåmik ing-
nåtdlagissamut atortugssausiviliorto-
KésaoK pisoKaK katerssortarfigtågssa-
mit inangerneKarsimangmat. åma ig-
dlorssuarme tåssane Kalåtdlit-nunåne
ingnåtdlagissamut atortunut sutdlivik
sujugdleK sananeKåsaoK kisalo elek-
trikerit sutdlivigssåt, nerissarfik, ati-
ssausivik agdlagfigdlo inigssineKåså-
put. igdlorssuaK entreprenørpladsip
kiagsauteKarfianut atåssuserneKåsaoK
(kr. 175.000/200.000).
ingnåtdlagissap atugaussup agdliar-
tuinarnerata pissariaKalersisimavå
ingnåtdlagissiorfingme maskinap 7-
nik cylinderigdlip sule atautsip inig-
ssitariaKalersimanera. ingnåtdlagi-
1958-ime sanaortornermut
chefingeniør GUNNAR P. ROSENDAHL-IMIT
(nangitan)
ssiorfingmit såkortusaineK agdlisar-
niarneKarpoK niuvertoKarfingme K’a-
Kortumilo transformatorstationit atå-
ssuserdlugit.
kortbølgesenderit nutåt pingasut pi-
lersineKåsåput Nup radioata kalåtdlit
radioKarfinut avdlanut atåssuteKarne-
ra pitsångorsarniardlugo, nalunaera-
suautitdlo nunanit avdlanit tusarsi-
nauj ungnaerfingne aj ornånginerussu-
mik ingerdlatineKarsinaunigssåt angu-
niardlugo langbølgemodtager ingmi-
kut itoK pilersineKésaoK. autdlakåtit-
sivitorKame autdlakåtitsi vigtåmilo
ingnåtdlagissamik kiagsautit akisoKi-
ssut kingoråsserneKåsåput autdlakå-
titsissarfit atautsimut centralvarme -
liorfiligauneratigut.
K’ornume mardlungnik initalingmik
igai katitigkamik atuarfiliortoKåsaoK,
init atuarfiussut saniatigut iliniartitsi-
ssunut initalingmik, pisatagssausivig-
talingmik il. il. atuarfik silåinarmik
atuissumik kiagsausigausaoK. tamatu-
ma saniatigut ajoKip igdlugssé sana-
neKåsaoK.
ManitsoK.
ukioK måna niuvertarfiup Kanigi-
ssamine atortugssausivigsså sananeKa-
lisaoK. KuerssuagssaK pingasunik ku-
leringnik initaKartugssaK saviminer-
nik kuissanik Kajangnaersausersug-
kamik betonimit sananeKåsaoK såtu-
ngimigut Kissungmik eternitimik Kag-
dligkamik pilersugauvdlune. igdlor-
ssuaK måna niuvertarfiussumut atå-
ssusigåusaoK akornisigut igdluliorni-
kut. KuerssuaK elevatoreKåsaoK cen-
tralvarmeKardlunilo niuvertarfiup
kiagsautånut atassumik. 1958-me tai-
mågdlåt tungavigsså kuineKartugssau-
vok (kr. 200.000/1.300.000).
aulisagkanut nerpiliorfik agdlilerne-
KåsaoK tissaviup matuneKardlunilo
uvsigsagauneratigut. tamatuma sania-
tigut kissagsausiorneKåsaoK sulivfig-
ssup ailartitsivianut atassumik.
igdlorssuit KUleriånik initagdlit
(punkthuse) mardluk sananeKalxsåput.
tamarmik 12-inik lejlighedertagdlit.
igdlorssuit tåukua manamut ujanreri-
viusimagaluartumitut kingusingneru-
ssukut pingatserniagåuput. init Kule-
rit tatdlimåuput, igdlutdlo tamarmik
etagerne atdlerme sisamanik atautsi-
mik initalingnik lejlighedertaKarput,
etagetdlo sivnerine arfineK pingasunik
2V2-nik initalingnik lejlighedertaKar-
dlutik. punkthusenut ilångutdlugit ig-
dlut pukitsut mardluk kissagsauteKar-
fiuvdlutik, maskinat atordlugit error-
sisearfiuvdlutik, åmalo pisatausivig-
tul, avdlatutdlo atugagssat sananeKå-
såput. punkthuset naKitsinikut ime-
Kartitauvdlutigdlo imermik errortuti-
lingnik perusuersartarfigtaKåséput. ig-
dl.ut betonimit saviminernik kuissanik
KajangnaeKusersugaungitsumik iga-
Kåsåput saviminernik kuissanik Ka-
jangnaeKusigkanik Kalipagkamik. su-
iorait silatimikut eternitirmk rtagdl'ig-
kanik sagdliligkigåuséput. 1958-ime
taimågdlåt tungavigssait kuineKåså-
put (kr. 140.000/2.450.000).
igdloKarfiup KerKane 1957-ime nu-
niugausimassume atuarfigssaK 21-nik
klassilik, iliniagagssat ingmikut itut
autdluneKartarfigssåinik initalik, a-
tuartarfilik, iliniartitsissunut inilik, e-
Kaersårfigtalik, agdlagfigtalik, perKu-
mausivigtaKardlunilo påpiarausivigta-
lik, kigutit nakorsånut nakorsamutdlo
sutdlivilik, bibliotekimik avdlanigdlo
initalik, kisalo atuarfiup kivfånut vi-
ceinspektørimutdlo igdlutalik, sanane-
KåsaoK.
atuarfik pinguartarfik kaujatdlag-
dlugo sisamanik aninganissaligauv-
dlune sananeKåsaoK suliagssatdlo si-
samångordlugit avguatårdlugit kingu-
leriårdlugit suliariniarneKarput. sa-
naortugkat ingnåtdlagissiorfingme
fjernvarmecentraliliågssamårtumit
kiagsauteKartitaussugsséuput. 1958-me
mérårKat inigssåt arfinilingnik atuar-
fiussugssanik initalik, agdlagfigtalik
il. il. sananeKåsaoK. tåuna ukiaK måna
atugaulerumårtOK ilimasutigineKar-
poK. tamatuma saniatigut tugdliutdlu-
go sanaortugagssaussut, tåssa igdlor-
ssuaK mardlungnik Kuleringnik inita-
lik niuvertarfiup akinguanitugssaK,
tungavigssait sananeKåsåput. igdlor-
ssuaK tåuna pingasunik klassertaKå-
saoK, bibliotekertaKardlune åmalo ki-
gutit nakorsånut nakorsamutdlo sut-
dlivigssiaKardlune (kr. 1.030.000/
1.960.000).
erKaiviup tungånut avKUSinigssaK
sivisorssuarmik kigsautausimassoK su-
liarineKalisaoK. avKUsineK kangerdliu-
marnup Kulågut sapusiaK avKUsårdlu-
go Ivigssuit tungånukåsaoK tåssångå-
nitdlo Ivigssuit kangiatungane encai-
ssarfigtårfiginiagkap tungånut inger-
dlarKisavdlune.
Manitsume uforKait igdlugssåf.
sarKå. 1958-59-ime sananeKåsaoK kælderianisåputdlo ai*nap pissortaussup inigsså, arnat kiv-
fat inigssait, errorsissarfik kiagsauteKarfigdlo.
init mardlutarissat 10, nerissarfik, untngårtarfik, igavfik sulerujortarfik, uvfarfik, il. il.
Kulånitugssåuput.
iliniartut Nungme inigssåt.
6
tunsassunik oKautig-iumassat
ukioK nåvdlugo imeKartitsiniarneK
angnertusarneKåsaoK rækkehusit ini-
gissåne igdlup maKitsissarfiup mangu-
tagkamik ledningiligauneratigut.
kommunip akiligånik utorKait ig-
dluat 20-nut inigssalik sananeKåsaoK.
igdlo sivinganermitoK narKup atåne
ningiumut kivfanutdlo inigssiartaKar-
dlunilo errorsissarfeKardlunilo kiag-
sausigåusaoK. initaviane init mardlu-
kutårdlune inigssåt Kulit, nerissarfik
inilo uningaortarfik, iggavik, soKUtigi-
ssanik autdlussissarfik, uvfarfik il. il.
årKigssuneKåsåput. utorKait igdluat
1959-me ukiåkut atugaulersugssatut i-
limagineKarpoK (kr. 300.000/440.000).
Atangmingme niuvertorutsip igdlug-
sså sananeKåsaoK.
Sisimiut.
ukioK måna punkhusit Manitsume
sananeKartut åssigissait mardluk sa-
naneKalisåput. 1958-ime taimågdlåt
tungavigssait kuineKaséput (kr.
210.000/2.500.000).
GTO’p barakkiutaisa ilait mardluk
niuvertarfiup erKånut nungneKåsåput,
kæmnerimut, kredsdommerimut over-
betjentimut avdlanutdlo agdlagfigsså-
ngordlugit. tamatuma saniatigut ag-
dlagfit åssigingitsut, atautsimitarfik i-
nilo kigdlisiuissarfigssaK pilersineKå-
såput. igdlut Kuagssugtunik nunamut
mångutanik tungaveKartitåuséput
centralvarmeKartugssauvdlutigdlo.
isumangnaitdlisainigssaK pivdlugo i-
meKarfingme maskina ingnåtdlagissa-
mik ingerdlassoK ajornartorfiutitdlugo
atortagagssaK inigssineKåsaoK, tåussu-
ma ajornartorfiutitdlugo imeKarfiup
kiagsautå pilersorsinåusavå sarfardlo
atordlugo pumpertuvdlune.
1959-me atortariaKagkamut ingnåt-
dlagissiorfiup såkortussusia nåmåså-
ngingmat agdlilerinigssaK pissariaKa-
lersimavoK. maskinalerivik agdliler-
neKåsaoK maskinat 7-cylindrigdlit
mardluk dieselimik ingerdlassut inig-
ssaKartiniardlugit. agdlilerutigssaK i-
kuatdlajaitsunit sananeKåsaoK. 1958-
ime taimågdlåt tungavigssaK Kajang-
naersutigssailo suliarineKåsåput (kr.
90.000/940.000).
månåkut GTO’p Kårtiterutigssausi-
via igdlunut Kanigpatdlålersimangmat
nutåmik sanassoKåsaoK.
sikuiuitsoK Karssuavdlugo tingmi-
ssartutigut angatdlangnerup agdliar-
tornerata, sordlo 1960-mit DC-8-t ting-
missartut atugaulernigssåta amerika-
miutdlo nålagkersuissuisa Kanger-
dlugssuarme måna akunitarfiussumik
tigussinigssåta, pissariaKalersisimavå
KGH’p akiligånik tingmissartut mi-
tarfiéne nutåmik igdlorssualiornig-
ssaK USAF-ip ingmikut inuinait ting-
missartuinut mitarfiliånut atassumik.
igdlorssuagssaK mitarfiup ilåne dan-
skinut inuinarnut inigitiniagaussume
sananeKartugssauvoK. sanaortugagssat
tatdlimanik ingmingnut atåssusigka-
nik anitdlanganertaKartugssåuput, tå-
ssa usingiaivik nerissarfigtaKardlunilo
uningaortarfigtalik åmalo akunitar-
fingme init, agdlagfit, iggavik perKu-
mausivik, inugtaussut inigssåt sutdli-
vigtagssålo bilinut inigssalik, sutdlivit,
kiagsauteKarfik, ingnåtdlagissiorfik a-
jornartortitdlune atugagssaK imeKar-
figdlo.
sanaortorfigssaK katitdlugit 3.300 m2-
nik angnertussuseKarpoK. ilaussut ka-
titdlugit 250-ussut uningaorfigssaKar-
titaulerdlutigdlo 130-t migssigissait i-
nigssaKarsinautitaulisåput. tamatuma
saniatigut KGH-p, SAS-ip Statens
Luftfartsvæsenivdlo sulisitait 60-it
migssigissait inigssaKartitåusåput. sa-
naortugagssat tamarmik saviminernik
KajangnaeKusersordlugit betonimit
napassulianut ailartitsivdlune 6 m-it
Manitsume Sisimiunilo portukut-
dlangmik igdluliaf.
igdloKarfingne tåukunane mardlungne ta-
mane 1958-60-ime igdlorssuit taimåitut
mardluk sananeKåsåput, inine atdlerne a-
tausiåkånik sisamanik initaKartugssat, ini-
nilo Kutsingnerussune ilaKutaringnut sisa-
i manut inigssiat mardlungnik initaKardlu-
\ tigdlo atautsimik inérartagdlit åmalo ila-
•j Kutaringnut sisamanut inigssiat avdlat
)■. mardlungnik initagdlit mardlungnigdlo i-
j nérartagdlit.
’ pukineruvdlutik sanilenutaussut tåssåuput
kiagsauteKarfit, errorsissarfit torKorsivit-
dlo.
migssåne nunamut mangutanut taima-
lo Kerisimajuartume Kerrutitausima-
ssunut aulanavérsagaussunutdlo tu-
ngavigssiorneKåsåput. igdlut silatimi-
kut aluminiumimik Kagdlersugåuså-
put. mitarfiup igdlutagsså 1960-ime
januarip autdlarKautåne atulersinau-
jumårtoK ilimagineKarpoK (kr. 1.500.000
27.500.000).
(normume tugdlerme nangisaoK)
pristalip KanoK ilivdlune
nautsorssorneKartarnera
landsrådip aperKutånut: „akifsuinerit sut pristalimuf Kalåtdlit-nunåne atortumuf
suniuteKartarpat sutdlo suniuteKartangitdlatl-mut navsuiaut.
aperKut naitsungordlugo akinersi-
nauvoK: niorKutigssat ilåt atauseK
pristalip aningaussartutigssainut atå-
ssuteirartoK akitsorpat, åamalo inatsi-
sitigut aulajangerneKarsimanane akit-
sornera pristalimut nautsorssuneKåsa-
ssok, pristale sunerneKångitsusångi-
lan. tamåna, Kalåtdlit-nunåta prista-
Iia erKarsautigalugo, akitsornernut
niorKutigssatigut akilerårutit 1957-ime
ukiåkut agdlinerisa kingunerissånut
pissutauvoK.
pristallip nautssorneKarfarnera
pristalip KanoK ilivdlune nautsor-
ssorneKartarnera påsisiniardlugo uko
atortunerussut navsuiautigineKåsåput:
pristalip nautsorssorneKartarnerata
sujunertå akit avdlångornerisa inung-
nut imalunit inuit ilåinut aulajanger-
simassunut KanoK suniuteKarsinaune-
ra ersserKigsumik påsitiniésavdlugo.
pristalip avdlångornere akigssarsiat i-
laisa, pingårtumik aningaussarsiat,
avdlångorartineKarnigssaisa tungavi-
gissarpåitaoK. taimailivdlune akigssar-
siat niorKUtigssatdlo inuniarnerme a-
tugkat nalingat ingmingnut nalerKU-
tusinauvdlune taimailivdlunilo pigssa-
Karnikut inussauseK atorneKarneru-
ssok avdlångortineKåsanane.
pristalip nautsorssorniarnerane atu-
gagssatut, inuit aulajangersimassut
pristalip avdlångorneranit agtorne-
Kartut KanoK aningaussatik atorait, i-
lisimåsavdlugo pissariaKarpoK. ilisi-
massariaKåinångilaK niorKutigssat sut
pisiarissarait, sunalo avdla akigssai-
autigigåt, ilisimassariaKarpordle ani-
ngaussat KanoK amerdlatigissut nior-
Kutigssanut åssigingitsunut atausiå-
kånut avdlanutdlo aningaussanik a-
tuivfiussunut atorait. påsissagssat tåu-
ko pissariaKarput niorKutigssaK ani-
ngaussarpagssuarnik nalilik akitsor-
neKarpat niorKUtigssap akikitsup akit-
sugauneranit soruname pingårneru-
jugssusangmat. sordlume sukut kilu-
mut 50-ørimik akitsorneKarpata, ila-
Kutaritdlo ukiumut 100 kg atortardlu-
go, ilaKutarit aningaussat atugait u-
kiumut 50 kr.-nik amerdleriåsåput
(sujornatigut atuinermigtut sukunik
atulnarsimagunik) Kasilitsutdle kg-
mut 50 ørimik akitsorpata aningaussat
ilaKutarit atugait ukiumut 5 øriungit-
sumigdlunit agdleriåsagaluarput, i-
kingnerpåt ukiumut 100 kr. sivner-
dlugo atortarunarmåssuk. pristalip
nautsorssornerane nautsorssutigissa-
riaKarpoK niorKutigssat atausiåkåt a-
torneKarnerat KanoK angnertutigissoK.
OKartarput, niorKutigssat åssigingitsut
åssigingitsumik OKimåissuseKardlutik
pristalip nautsorssorneKarnerånut i-
launerardlugit. niorKutigssat atausiå-
kåt aningaussanigdlo atuivit avdlat
nautsorssutinut KanoK OKimaitsigissu-
mik naKitsineKåsassut påsiniardlugugo
ilaKutarit ardlalialuit aperssorneKar-
tarput siVisussutsime aulajangersima-
ssume, imåikajugpoK ukiumut, ani-
ngaussatik KanoK atorsimanerait. ilå-
nikut aperssuinermut taorsiutdlugo i-
malunit tapertaralugo ilaKutarit akig-
ssarsiamingnik aningaussanigdlo atug-
kamingnik nautsorssuisineKartarput.
taima misigssuinerit inuniarnerme a-
tugkanut misigssuinermik taineKar-
tarput.
påsissaf avguaKaligigsinere
pristalimut atorneKartarput
ilaKutarinik mardlungnik åssigi-
vingmik akigssarsialingnik åssigiving-
migdlo aningaussanik atuissunik nav-
ssågssaKångilaK; taimåitumik niorKu-
tigssat atorneKarnerat pivdlugo påsi-
niainerme påsissat ilaKutarit avguaKa-
tigigsitdlugo aningaussat KanoK amer-
dlatigissat atortarait påsiniåsagåine
avdlatut ajornartumik atortariaKar-
put. taimåitumik pingårtuvoK inuniar-
nerme atugkanik misigssuinerme (for-
brugsundersøgelse) ilaKutarit påsi-
niaivigiumassat imailivdlugit Kinisav-
dlugit, inutigssarsiutimikut aningau-
ssarsiornermikutdlo pristalimit agtor-
neKartugssautitdlugit. niorKutigssat
KanoK atugaunerånik misigssuinerme
Kalåtdlit-nunåne 1951-ime inerneKar-
simassume (pristalimik misigssuiner-
me) kalåtdlit aulajangersumik akig-
ssarsiaKartut kisimik, pristalip sujug-
dliutdlugo tåuko aningaussaisa avdlå-
ngortitaunigssåt taimanikut sujuner-
tarisimangmago pissutigalugo, ilångu-
neKarsimåput. ilaKutaringnit 35-ussu-
riit påsissat nautsorssuinerme atome-
Karsimåput, Kal.-nunåne pristali-
mik nautsorssuinerup ilaKutarit tåuko
avguaKatigigsitdlugo aningaussat åssi-
gingitsunut atugait tungavigai.
akikitdlissutaussartut
akiisufaussartutdlo
ilaKutarit aningaussarsiatik niorKU-
tigssanut åssigingitsorpagssuarnut av-
dlarpagssuarnutdlo atortarmatigik —
1957-ime Kalåtdlit-nunåne misigssui-
nerme åssigingitsunut 1500-it migssi-
gissåinut — ajornakusordluinartusaoK
ukiut agfait tamaisa akit avdlångome-
risa niorKutigssarpagssuarnut ani-
ngaussanutdlo avdlanut atugkanut su-
niuteKarnerat nautsorssortåsagåine.
påsineKarmatdlo akit, niorKutigssanut
ingmingnut ernardlerigsutut oKautigi-
neKarsinaussunut, avdlångorarnerat
åssigiussavigsoK, niorKutigssat ilaKu-
tarit atugåinik misigssuinerme påsi-
niarneKarsimassut ilait pingårnerit
pristalip aningaussartutigssainut
(pristalsbudgettet) tiguneKåinartarput,
tamånalo pristalip nautsorssorneKar-
nerane najorKutarineKartarpoK. nior-
Kutigssat aningaussanigdlo atuivfit av-
dlat pristalip aningaussartutigssainut
ilånguneKartut niorKutigssanik sivni-
ssunik (repræsentantvarer) taineKar-
tarput, niorKUtigssatdlo taimåitut a-
kitsornerat akikitdlineratdlunit kisime
pristalimut suniuteKartarpoK. Kalåt-
dlit-nunåne pristalip aningaussartu-
tigssaine niorKutigssat avdlanik sivni-
ssussut 212-it niorKutigssat pristals-
budgettimut ilautineKångitsut suniutåt
akinik nautsorssuinerme malungnarti-
niardlugo nautsorssutigerérneKarpoK
niorKutigssat tåuko aké niorKutigssat
sivnissussut akisut avdlångoriartusa-
ssut.
niorKutigssat taortaussut
sordlo sukut, sioraussat sioraussat-
dlo kajortut tiguguvtigik akisa avdlå-
ngornerat procentingordlune åssigi-
visaoK. tauva KinerneKartarput sor-
dlo sukut — OKariarta sukuinait (hug-
get sukker), — tunineKamerpausima-
ssut erKarsardlutalo aningaussat, ila-
Kutaringne misigssu'ineK najorKutara-
lugo, sukunut tåukunungåinaK atome-
Karsimassut, taimailivdlune sukut ig-
sorKårigsut niorKutigssanut erKardle-
rissamingnut taortaulerput (repræsen-
tantvare) aningaussat tåukunungar-
piåinaK atorneKartut nautsorssutigi-
neKåinaratik åmale sioraussanut sio-
raussanutdlo kajortunut atorneKarsi-
massut nautsorssutigineKardlutik
pristalimik nautsorssuinerme ilångu-
neKésavdlutik. éssersusioriarta:
ilaKutarit aningaussat a-
tugait avguaKatigigsit-
dlugit
sioraussat .............. 40 kr.
sukut ................... 70 kr.
sioraussat kajortut....... 2 kr.
112 kr.
(Kup. 17-ime nangisaoK).
7