Atuagagdliutit - 30.07.1959, Blaðsíða 7
puissinik piniarneK
åridgssuniagaimeralo
Ph. Rosendahl
New Foundlandip erKåne erniorfik St. Lawrencevdlo kangerdliumarna
V
åtåK Kalåtdlit-nunåne kitånut tikiii-
tartoK New Foundlandip erKåne erni-
ortarfingminit aggersarpoK.
taimåitumik New Foundlandip erKå-
ne ukiut ingerdlaneråne uvdluvut ti-
kitdlugit åtåmiartarneK misigssulåsa-
gåine soKutiginésaKaoK.
1763-ip migssåne newfounlænderit
umiatsianik angatdlaserdlutik auv-
fangniartarput puissitdlo Kagssuser-
dlugit Korortomiardlugitdlunit piniar-
tardlugit. kisiåne ukiumut 5000-it siv-
nerdlugit pissarissångilait. 1800-mit-
dle tauva tingerdlautåinaligssuit ator-
dlugit sikune piniartalerput aningau-
ssarsiutigivdlualerdlugulo — sårug-
dlingniamermigtut angnertutiginga-
jagtumik iluanårutigissalerdlugo 1831-
me pissaKarnerpaugamik 700,000-inik
puissisimåput. 1857-ime puissiniutait
400-t tikitdlugit amerdlåssuseKarput
80—200 tonsiuvdlutik avguaKatigigsit-
dlugo tamarmik ingmikut 35-nik inug-
dlit, tåssa katitdlugit 13,000. taimani-
kut 500,000-it migssinge pissarisima-
vait, kingomale puissitarissartagait i-
kiliartuinarsimåput. Skotlandimiut
1888-ime New Foundlandip erKåne
puissiniartalerput. tamåne puisseKar-
fik Vesterisenimingarnit peKameru-
vok, ukiunile tugdliutune 50-ine pi-
ssat ikiliartungåtsiarsimåput.
1913-ime pujortugdlit savimerngit
200—2000 tonsit, tamarmik ingmikut
100—200-nik inoKartartut, ilåtigut a-
torneKalerput, puissiniarneK Kångiu-
kångat agssartutigineKartardlutik. ilåt
atauseK canadamiut nålagkersuissuisa
aussåkut nåkutigdlissorissarpåt Kav-
sinigdlo K’eKertarssuaK Nugdlo tike-
rårtardlugit. taimåitumik umiarssuit
tamåkua KanoK issikoKamerat kalå-
lerpagssuit nalungilåt.
1938-mit norgemiut puissiniutitik a-
nginerpåt New Foundlandimut aut-
dlartitalerpait. kisiåne februar-marts-
ime Atlantikukut ikårtarneK imåinåu-
ngitsorssussarpoK sermernigssaK år-
dlerinartaKalune. taimanernit norskit
New Foundlandime puissiniarfik sag-
dliutitarilerpåt.
puissinik piniarneK Kangale ma-
ligtarissagssalersugausimavoK. New
Foundlandip Labradorivdlo avatåine
piniarneK aitsåt 10. marts autdlarner-
KussaussalerpoK, St. Lawrencevdlo
kangerdliumamane martsip 5-åne. u-
kiunerane piniarnigssaK inerterKutau-
VOK.
puissiniutit mardloriarajugtarput,
tåssa sujugdlermik martsip agfåne
sujugdlerme piararniartarput, piniar-
nerdlo téuna sap. ak. 3—4 sivisussuse-
KartarpoK, pissatigdlo angerdlauter-
Kåriardlugit autdlarKigtarput tamatu-
munalo utorKåussutsit tamaisa pinia-
lersardlugit piarKat måna nangminér-
sinaulersimassut ilångutdlugit. piniar-
neK Vesterisenime piniamertungajak
ingerdlåneKartarpoK, taimågdlåt umi-
arssuit anginerssussarput inugtunero-
Kalutigdlo. taima inugtunerussartigi-
nerånut sikut ajunginerujugssuat pi-
ssutauvoK, åma tamåne puissit Vester-
isenimingamit atautsimomerussarput
taimåitumigdlo piuminarneruvdlutik.
puissiniutit taméko Kavsinik ukiumut
30,000-it migss. pissarissarpait. umiat-
sialissarneK ajorput, umiarssuit taima
akisutigissut atortoralugit tamåna a-
kilerneK sapermat.
natserssuit åtåningarnit avasingne-
ruvdlutik sikune anginerussune emi-
gajugtarput, natserssuitdle åtåtut a-
merdlatigisséngitdlat. taimåitumik i-
ISnikut natserssuaKarfit nanineKå-
ngitsortarput. mana tingmissartut å-
tånik natserssuamigdlo ujardliutigi-
neKartalerput saniatigutdlo åssilinikut
kisitsissutigineKartardlutik angnertu-
mik piniarneK ikiliartutauvdlune ajo-
KutéusanersoK tamatumunåkut misig-
ssorsinaujumavdlugo.
natserssuit taineKarérsutut katag-
kiardlutik New Foundlandiminganit
Danmarksstrædeliaussarput, mékule
åtåt ernerémermikut katarérnermi-
kutdlo Kalåtdlit-nunåta kimut sine-
riånukaussardlutik.
norskit isumaKarput Hudson Bayp
pulagiå åma puissiniarfiliukåine pui-
ssiniarneK angnertusineKarsinåusagu-
umiarssuarmik
umiartorneK
Kalåtdlit-nunåta imaine kilisangneK
erKartorumaréravko naitsumik erKar-
tusavara. åmame Kåumat inordlugo
kilisagkavta sule erKortumik nalunae-
rutigssaKarfigivatdlånginavko.
aussaK 1958 julip 15-iata erKåne
handelskontorimit nalunaerfigineKara-
ma handelip åtartugåne kilisåumérKU-
ssauvdlunga Nungmut kangimukar-
punga. uvdlutdlo mardluk uningaga-
ma Holbøllimut ilauvdlunga Kanger-
dluarssorutsimukarpunga.
sujugdlermik aulisautåinarmik au-
lisarpugut nyloninik aulisauserdluta.
aussauvatdlålersimavdlune sårugdlit
kiniarpiarungnaersimassut aulisarfi-
gåvut ilåne pissaKarnerussaraluardlu-
ta, ilånikut pisagsiortaKaluta. pissa-
Karfigineruvarput Itivdlip sujorå. tå-
vanikatdlarama påsivdluartarsimångi-
lara umiarssuarpagssuit Itivdlimut
nunalerartartut, sunauvfame sårug-
dligdluartaKigamik. tåssa ikånerssuar-
me Itivdlip sujoråne, Inugsugtussup
sujorarpiåne.
tåssunga pivugut 15. august sujor-
icutdlugo, umiarssuit 40 sivneKardlu-
ta. nuåneKaoK, nalunångitsumik ta-
mavta taima peKartikavtigo — ilame
Karsorsat tamardluinaisa kissarami-
kik. kisiåne uvagut tåssunga pivugut
tarajuerutilerdluta umiarssuaK uliv-
kåriåinångoraluardlugo. uvdlut mar-
dluk aulisaravta sårugdligpagssuit pi-
ssarerérdlugit Sisimiunut usingiariar-
tuinarpugut imérutdlutalo tarajugssae-
rukavta. sap. akunera atauseK mig-
ssiliordlugo Sisimiunéréravta avalar-
Kigkavta tikerKigtaraluarparput, åma
sårugdlé kiniarpiarungnaersimassut.
kilisangneK autdlartinialeravtigo,
piarérérsimavdlutik tiguinariaungmata
ernlnaK piarérpugut, tåssalo autdlar-
titdluta. kilisautit pitsaunerartarait,
uvagut erKornerdlioKåvut, asulo pissa-
vut mikissutiterdlutik. imale pitsau-
tigigaluarput, kaligtariaKarame l'/a—2
timer, pissat kingugdlit suliarinere
utarKinaussardlugit. taimåikamik pi-
lingme sårugdlingniutigisavdlugit pit-
saunørpågunarput. soruname avigpu-
gut, tissassut mardluk, ilait tarajorte-
rissut, ilait niaKUiaissut. taimaingmat
ikigissorunaraluarpugut pissaKardlu-
artaruvta. åmame averiaravta tatdli-
måinaussaleravta. nalunångilardle ta-
marmik aussaK kingugdleK pisagtisi-
magåt. peKardluartumile atusagåine
sulissugssaK kisimiussarunarpoK. tai-
måitordle åma pitséussusé nautsorssu-
tigalugit pigdlersarnarput, tåssa ka-
lingnerit ardlåne inardliutortaramik
ilånepiniutigalugit isumaKatiginarung-
naivigdlutik. soruname ilårtuinar-
poK. uvagutdle pingasuit atoravtigik,
ajorsigångata avdlat tiguinartarpavut.
åmame pissaKardluartinane kalingner-
me ilårtuineK ajornånginame. Kuiagi-
ssamale ilagåt Kalusseriarnerit ar-
dlåne kapisilik angisorssuaK ilångusi-
magavtigo. aulisagkåme tamalåvaluit
nartoK, åmalo New Foundlandime su-
le ima puisseKartigissoK piniarneK ag-
dlerKingneKarsinauvdlune puissaisa i-
kiliartulissutigingisånik. Canadale av-
dlatut isumaKardlune nalunaerpoK pi-
niagaunerat angnertunermit puissae-
rukiartulersimassoK. taimåitumik ca-
nadamiut sujugdlermik Nordvestat-
lantisk Fiskerikommissionime ukiu-
månalo imame inatsisit maleruartinia-
gaunerånut kommissionime kigsauti-
gineKarsimavoK New Foundlandime
puissiniarneK atautsimissutigineKar-
Kuvdlugo nunat tamane piniartartut
peKatigalugit årKigssussivigineKarnig-
sså sujunertaralugo.
åssersutigalugo taineKarsinauvoK
norgemiuinait New Foundlandime
1952-imit 57-imut åtåt 160.000-it
230.000-itdlo akornåne ukiumut pissa-
risimangmatigik natserssuitdlo 33.000-
iningånit 87.000-erårtarisimavdlugit.
migssingersutigalugo taineKarsinauvoK
Kalåtdlit-nunåne 1956-ime åtåt 11.000-
it natserssuitdlo 900-t pissarineKarsi-
mangmata. puissitdlo pissaussut tama-
visa atautsimut katitdlugit Kalåtdlit-
nunåne 58.000-inåuput.
imame inatsisit pivdlugit atautsimi-
tut sujunersutigisimagaluarpåt imåi-
kilisautéfKamik
ilångutarpavut. tamarmigdle iluatigi-
neKartångitdlat, sårugdlinavit pinia-
ravtigik.
tamanitdle pissariaKarnerugunarpoK
narna pitsaussoK kaligfigisavdlugo.
uvanga aulisarnerit éssigingitsut mi-
silerérnikugaluardlugit, sule rejerni-
arneK misilinginavko kilisangnerme
aitsåt misiligpara. tamåkunatut pini-
arneK soruna naterdlugtume kaligfi-
galugo piniutilungnaKaoK. ilånime ka-
leréraluardluta nagsipatdlagkångata
ernlnaK amorneKartarput. nalunångi-
narme umassut nungutsailiomiardlu-
git tamanut atortumik maleruagag-
ssaliortoKåsassoK. åma sujunersutigi-
galuarpåt nunat sineriangmiut sineri-
ssat avatåine aulisagkanik umassunig-
dlo avdlanik nungutsailiuiniamerit tu-
ngaisigut avdlanit angnertunerussu-
mik suniuteKarsinautitåusassut.
tamanut atortumik maleruagagssa-
liomiarneK sule akuerssissutigineKå-
ngilaK, atautsimérKingneKartugssau-
vordle. akuerssissutigineKarpat New
Foundlandimilo puissiniarneK Cana-
dap kigsautigissåtut angnikitdlineKå-
sagpat tamåna Kalåtdlit-nunånut pui-
ssit amerdliartornerisigut iluaKutau-
lersinaujumårpoK, tåssame taineKa-
rérsutut åtåt upemåkut tåssångånit
tikitartungmata.
taima atautsimlnigssame Danmark-
ip peKataunigsså agsut pingåsaoK.
najorKutarineKartut: Drivis og sel-
fangst, Fiskeridirektoratet i Bergen
1958. — Fiskeridirektoratets Beret-
ninger om Selfangsten, Håkjerring-
f isket og overvintringsekspeditioner-
ne 1957.
vigtaramik nagsinermingne våjarit ka-
ligutivut serKorpatdlagtaramik, åma-
me sårdlissårtue angeKigamik, tåuku-
nånga nagsitdlutik såkortugunaKiga-
mik.
sila, sårugdlisangneralo pissutigalu-
git 1. oktober avalagfigssarigavtigo,
nalunaerfigiteriarmata Kangerdluar-
ssorutsimut ingerdlauginarpugut. åma-
me pissaKavingneK ajoramik nåmagi-
naleramiko. aussardle tugdleK KanoK
ikumårnersoK påsinarumårpoK.
taima piniutinik nersorneKartartu-
nik misilineK erKartulårpara. pitsau-
gunaKautdlo nauk suliagssarpagssua-
Kartingikaluaråtigut.
Jørgen Bech.
Danmarkime
makarina
morKutigi
neKarnerpau
SSOK...
ima ateicarpoK:
7