Atuagagdliutit - 25.02.1960, Blaðsíða 3
kalåtdlit arnat
Kimatuvatdlårput!
ningiut peKatigit sujunertarissait suliniarnermingnilo ajornartorsiutaif.
arnat KimatuvatdlåleKaugut, nutartertariaKalerpugut. 1948-me ningiut peKa-
tigit Nungme autdlarnerput, månalo ukiut 11 Kångiuterérput, taimanikutdlo pi-
lerssårutit ardlagdlit månamut sule timitalerneKarsimangitdlat.
ajornartorsiutinit pingårnerussutut
OKautigisinausorisséka tåssa aningau-
ssat, miserratigisinåungilarpume oKå-
saguvta kalåtdlit uvagut aningaussati-
gut pitsuvugut, aningaussanigdlo ami-
gauteKarnerput pissutauvdlune KanoK
ilioriarsinaunata pilerssårutivut aju-
ngitsugaluarpatalunit.
ningiut igdlQfigssåf
ningiut peKatigit autdlarnerniale-
rugtordlugit, tåssa 1948-me fru Lis-
beth Hindsgaul måne Nungme tike-
rårtigårput, taimanikut arnat sulivfi-
giniardlugit angalaortou. avangnåné-
rérdlune Nungmut tikingmat pulår-
sarparput. kavfisortitdluta nuånersu-
mik angalanerminik oKalugtupåtigut,
taimanilo tusarpå ukiamut ningiut pe-
Katigit autdlarnerniarneKartut. nuå-
nåjatdlaKalune ajungitsunigdlo kig-
såussivdlune autdlarniutigssavtinik 50
kronenik tunivåtigut, — taimainilo å-
ma Simony 10 kronenik tunissivoK.
tåuko taimanikut aningaussarpåloru-
jugssuput, autdlarteriaravtalo ilau-
ssortat akiliutåinik ilaortoriaramik er-
ninaK aningaussarpålorujugssuångo-
rérput, nuånårutaoKalutik. aningau-
ssautivume ernisiniåsaguvtigik peKa-
rértariaKarpugut. aningaussanik ka-
terssuiniartarpugut merssoKatigigtar-
dluta, pingårtumigdlo åmit, inersima-
ssut méncatdlo kamigssåt alutor-
ssautigineKartaKalutigdlo pisiariuma-
neKartaKingmata aningaussarsivdlu-
autigissarpavut. ukiut ingerdlaneråne
Simonyp nuliata sujunersuineratigut
merssoKatigigtarneK angnertuningor-
poK ilaussortarpåluitdlo avguatårdlu-
tik kalåtdlinut Kavdlunånutdlo mer-
ssoriartukåssarput nåmagsissaKarta-
Kalutigdlo. taimailiortalemivtigut ba-
zareKartamerne tuniniagagssat amer-
dlingmata aningaussarsingåtsiartaler-
pugut. KujarutaKauvut avdlamutdlu-
me tungatisanagit, kisiéniuna ningiut
inuiaKatiqigtut erdligissavut
pdriniartigik
nunane avdlane ningiut peKatigit sulissutigissaisa ilait
(tuluit arnat atuagayssiånit The countrywomanimit nav dl.
nugt: Birte Christiansen
Irlandinvit.
Irlandime ningiut peKatigigfisa suli-
ssutiginiagaisa ilagåt irlandimiut o-
R/G agdlerxtilårdlugo?
Jeremias Poulsen taimatut sujunersuteKartoK OKardlune atuaru-
matut Kavdlunåtut pisinåungitsut tamatumunåkut ikiorserne*
Karsinaugaluartut
Kavdlunåtut atuarsinaussortavut uv-
dlume usororfigiuarpavut. pingårtu-
mik asimioKarfingne niuvertoruseKar-
fingnilo atuartitausimassugut. måname
miserratigssaungilaK ukiup 1920-p i-
ngerdlanerane niuvertoruseKarfingme
iliniarférKame iliniarsimassumik ajo-
Kilingme KanoK amigartigissumik Kav-
dlunåtut iliniartitausimaneK. uvdlumi-
kumume taimane ukiut nalerKiuniarsi-
nåungilavut. agdlåt taimane niuverto-
Karfiugatdlartune måna igdloKarfing-
nik taineKartalersune Kavdlunåtut
atuartitauneK uvdlumikornit angniki-
neralångusimavoK. uvdlumile atuarfi-
naK piungnaerdlugo radio agdlåt ator-
neKalerpOK. ila, å, Kavdlunåtut iliniå-
savdlune soKutigissaKartoK usomå-
ssusia, pisoKalinginermine.
Kavdlunåtut atuartitauneK OKaluse-
rigavko suna sujunertarigiga påsinia-
ruk. tåssa atuagkat Kavdlunåtorpag-
ssuit uvdlume pisiagssaulermata Kav-
dlunåtut atuarsinaussumut atuagag-
ssaileKinarungnaerdlune. pingårtu-
niigdlo igdloKarfingne najugaKaler-
suvdlune avisit åssigingitsut kioskine
nungujuitsungordlutik piumassunut
PisiarineKarsinauvdlutik atuarneKar-
sinauvdlutigdlo.
kalåtdlisut atuagagssaileKineK
uvagutdle, kalåtdlit kalålivigtarssue
kalåtdlisuinaK atuariauseKartugut
Kavdlunåtut atuarsinaussortavtinit i-
la, atuagagssaileKineroKaugut. såruna
atuagkat kalåtdlisut naKiterneKardlu-
tik inerdlutik nioi'Kutaulerångata pi-
siaripatdlangnartaKilit. måname atu-
Kgkat kalåtdlisut ilalålinguit pigeréra-
tdarpavut. tåukule pingårtumik ukiup
anuine sivisune atuagautigisavdlugit
amigaruj ugssuaKaut. pitoKångua vut_
dlo uteKåtårpatdlålerångavtigik åsser-
sflneKarsinaussariaKalersarpugut sor-
dlo imaKa iliniartOK soraerumisavdlu-
atuagagssaminik iliniaKåtårtor-
ssuaK, ilisimassaKarf igeréraluardlugo
sUle pupautilårsinaussaminik påsini-
aivdluarKigtartoK, tåssa atuarumatu-
baut atuagagssaileKissumut uvdlume
■taimåipoK.
nalungilara atuagkanik naKitigssa-
biartoKartoK ukiune tugdlerne. tåukua
i'ait, „arfersilerpugut." ama „ivngeru-
bt-“ mamaraluartinarérpavut. månime
t'hingme najugaKardlune naKitigkat
niorKutaulerångata erninaK nutårtu-
garisinaussaraluarivut, Nungme unga-
sigsunik nunagdlit uvaguvtinit atua-
gagssaKarniarnerup tungåtigut ajor-
nartorsiuteKarnerussåsaKaut.
A/G-me annoncerpagssuit
unale A/G ukiumut 26-riardlune
(Kup. 24-me nangisaoK).
KausitoKaisa puiutsailineKarnigssåt i-
nuiagtut nuånårutigssariumavdlugit.
ukiut tamaisa nersornautisiagssanik
tunississarput oKalugtualianut, issi-
gingnårtitsissutilianut atuagagssianut"
dlo irlandimiutut agdlagaussunut. ni-
ngiut peKatigit atautsiminerine pi-
ngåmerussune OKalugiarnerit, suju-
nersutigssat KinoKatigingneritdlo sa-
ngisamik irlandimiutungordlugit su-
liariniarneKartarput. ilaussortat kaju-
migsårneKartarput nalunaerutigssatik
oKausigssatigdlo irlandimiutorniartar-
Kuvdlugit, åipåtigutdle sianigerKigsår"
neKartardlune pissariaKartitdlugo
nugterissoKarnigssaK ilaussortat ir-
landimiutut påsineK ajortut maling-
naujuarsinaorKuvdlugit. irlandimiut
erinarssutåinik erinarssortarput ir-
landimiutdlo OKausitoKaisa atuler-
Kingnigssåt OKatdlisigissardlugo (ir-
landimiune tuluit oKausé uvdluinarne
atugaulersimangmata). nålagkersui-
ssut tungånit taima sujunertaKarneK
igdlutigssånut. — taimanikut Kavdlu-
nånik ilaussortaKardluaravta ikiorti-
givdluartarpavut nuånårutigssarsivfi-
givdluartardlugitdlo.
ingerdlåniagardle sunalunit inger-
dlavdluaréraluardlune unikåtdlavfig-
ssaKalersarpoK, taimatutdlo ningiut
peKatigit ukiut tatdlimångoramikik
tamåna misigisimavåt. imaKa nuånår-
nermik isumavdluarnermigdlo inga-
ssagtajålersimagaluarneravta ajornar-
torsiuleraluarpugut. taimale misigi-
ssaKarneK nikatdlutiginartariaKarneK
ajorpoK, misiligaunertutdle tiguniar-
tariaKartardlune, perKigsåmerussumik
misigssornerussumigdlo ingerdlatsini-
arnigssamut iliniutaorKuvdlugo.
inusugtut ikiorserneKarnigssåt
anguniagkavta ilagåt inusugtut ili-
niarfigssuarmut atuarfingnutdlunit
avdlanut pisinåungitsut ilångue ikior-
sinaujumagaluardlugit. peKatigigfiu-
me autdlarterKåramile sujunertari-
ssaisa ilagåt inusugtut igdlume suliag-
ssanut inuiaKatigigtutdlo inunermut
tungassunik iliniartiniarumavdlugit,
isumalo tamåna sule KimangneKångi-
laK, neriutigårput nangmineK igdlute-
Kaleruvta tamåna angusinaujumår-
dlugo.
aningausserissuvut pikorigsuput iki-
(Kup. 24-me nangisaoK).
sujornatigut issornartorsiomeKartarsi-
magaluaKissoK mana tapersersorne-
KarpoK. ilaussortat ilungersutigissoru-
jugssuvåt irlandimiut kulturitoKåt su-
tigut tamatigut tåmatsailiorniardlugo
sordlo imåitutigut: Kitasitigut, nipiler-
ssornikut erinarssornikutdlo, irlandi-
miutut oKalugtuartarnertigut irlandi-
miutdlo oKalugtuautitoKaisigut ussati-
tigutdlo. tamåko tamarmik irlandi-
miut ningiugssatut iliniarfiåne „An
Grianan“ime pingårtineKarput. ilau-
ssortatdlo ilåt sujunertamik erKuiv-
dluartumik ima oKarsimavoK: „Ir-
landimik asangningneK tåssauvoK ki-
ngornussavtine autdlutagssavta pi-
ngårnerssåt."
Australiamit.
Australia nunasiartorfigineKaler-
Kårmatdle Australiap kujatåne inuit
nangmingneK KivssineK ikårtiteriner-
dlo ingerdlatariuarsimavait. aitsåtdle
1940-me KivssineK årKigssussamik pi-
lersimavoK. sorssungnerup nalåne ar-
nap sujunigssamik erKarsauteKartup
(Kup. 24-me nangisaoK).
— derfor er der
bedre træk i Cecil . .1
— taimåitumik Cecil’it
mitdluaruminartussar-
så
kan
og
man smage den
gode tobak i Cecil ..!
tdssalo ama Cecil’it tu-
pasungnigdluartuv -
• . dlutik
s ....................., f
Cecil er altid
•' ensartet rullet ..!
Cecil’it dssigidrdluartu-
mik imussaussarput!
Hver eneste Cecil-cigaret kontrolleres Cecil’it tamardluinarKigsåmik nåkuti-
elektronisk med brøkdele af milli- gissåuput, taimåikamigdlo imorig-
grams nøjagtighed — derfor er Cecil dluartåvdlutik. Cecil’it takisut pisiari-
altid ensartet rullet. Den lange Cecil neKartaleriartuinarput — aitsåt tåssa
bliver mere og mere populær — det er tupagulerdlunilo ikitagssaK ..
den, man glæder sig til, når dagens
pauser nærmer sig ..
- så ercfer tid ff/en Cec/7.. /
3