Atuagagdliutit - 20.05.1960, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
-X tamanitdlo
ti gul ågkat
ilåtigut isumaKataunångilaK
aussaK radiokut tusaravta nuånår-
pugut isumanatiglssutip nutarterniar-
neKarnerata oKaluserineKarnigsså tu-
saravtigo, Kilanårdlutalo utarKisima-
vugut. ilame isumaKatiglssutip aulaja-
ngersarsimanera 1956-imile atulersi-
mavoK nauk ilå Kaningnerussukut av-
dlångortineKarsimagaluartoK pitså-
nguatdlautitut issigisinausimavarput.
atautsimitut Kalåtdlit-nunånut apung-
mata tusarpugut sulissartut sivisune-
russumik sulisimassut akigssarsiami-
kut pitsångorsaivigineKarsimassut. si-
visunerussumingme sulisimassut nalu-
ngilarput akigssarsiåt angnerussartoK
— pissariaKaramilo. tamåname erKor-
tuliorneruvoK. Kujanartumigdlo angu-
neKarpoK.
isumaKatiglssutip ilagå nutåmik år-
KigssussisimaneK nåparsimanerme a-
kigssarsiaKalerneK. kisiånile-åsit ta-
matigut isumaKataunarnane, nauk su-
lissartumut iluaKutaussutut issigissa-
riaKaraluartoK; aitsåtdlo nåparsimatit-
dluta akigssarsiagssarput neriutigisi-
nångorparput. kisiåne — aitsåt suli-
ssartunut peKatigingnut ilaussortau-
gåine pineKarsinauvdlune. ilaussor-
tåungitsunut ajornarpoK. taimåitumik
sulissartussutit kinaugaluaruvit ilau-
ssortaussariaKarputit nåparsimaningne
aningaussarsiagssatit asulinaK ånaiu-
mångikugkit. sujunigssarme nalunar-
toK sitdlimavfigerértariaKaragko, ikiu-
gaKaruvitdlo pilersugkatit encarsauti-
gissariaKardlugit inussutigssaKartaria-
Karmata; aningaussarme atorfigssalig-
ssuvok uvdlune aggersune.
ajoraluartumik sulissartoK uvdlune
arfineK mardlungne nåparsimagune
aitsåt akigssarsiagssaitarsinauvoK. ta-
matumunga isumaKataunångilaK, su-
lissartorpagssuvdluta uvdlut tåuko
piumassat nagdlerdlugit nåparsimaneK
ajoravta, nuånerstingilaK uvdlune tat-
dlimane imalunit sisamane sivikineru-
ssumigdlunit nåparsimagåine akig-
ssarsinane tassuna aningaussatsiå-
nguit atorfigssaKartitavut ånaigavti-
gik, avdlanilo soKUtåungikaluit uvav-
ne sule pitsoKissume atorfigssaKaKing-
mata. Kanorme aningaussaK mikitigi-
ssok eKiterneKarångame agdlilertorta-
Kingmat.
isumaKatiglssutip ilåne 18-inik ukio-
KalersimångitsoK KångiutorKUSsau-
jungnaerpoK. tamåna — uvanga påsi-
ssara pivdlugo — isumaKatåungissuse-
ra påsitikusugpara.
nalungilarput inusugtuarKat 18 inor-
dlugit ukiugdlit måna atorfigssaKarte-
Kigivut. tåssame piumassarineKarpoic
Kalåtdlit-nunavtine sujuarsarneK ang-
nertumik atutitdlugo tunissagssiorner-
dlo angnertusiartortitdlugo sulissut a-
merdliartortitagssaussut. Kanorme 1-
liusaugut sulissugssaileKinerssuaK atu-
tilisagpat? ila, ajusaKaoK! 18 inordlu-
git ukiugdlit tåssåuput sulinermik su-
ngiusåsavdlugit piukunartut iliniarti-
kuminartutdlo, åmalo inersimassutut
aningaussamik atorfigssaKartitsissut.
agdlåme angajorKait ilaisa — pingår-
tumik angajorKait nåpauteicartut, ima-
lunit sulisinaujungnaersimassut isu-
mavdlutait akigssarsiortuilo. Kularnå-
visitatsprovstit
KanoK tåisavavut
Kalåtdlit-nunavtine ilagingne ator-
filigtavut ima ingmikortitertarpavut
mingnemit: ajoKéraK, ajoKe, ajoiciu-
neK palasilo. nalungilarputaoK nunav-
tine ilagit KutdlersaKarmata Kavdlu-
nåtut taigutå atuinardlugo provstimik
taissartagkavtinik. Kanga Avangnåne
viceprovsteKaratdlarmat åma taigut
tåuna atorneKarpoK Mathias Storch
Mathiarse „provste“-mik "taineKartar-
dlune. månale sineriak tamåkerdlugo
palasivut „palase“-mik taigoravtigik
tugdluånginerdlune visitatsprovstit,
provstivta atdlenutad, palasivta anga-
jue, „Kujatåta palasiunera“-nik åma
„Avangrtåta palasiunera“-nik tarlsså-
saguvtigik? ajoKimingme tiaiguissar-
nerput maligdlugo palasivut taima
taigusaguvtigik tugdluarKajaKaoK; isu-
maKarpungalo kalåtdlit OKåinut „prov-
ste Gérte“, åma „provste Rink“-imik
taiguinermit eKarnånginerusassoK.
paitsugagssaunaviångilarme kina pi-
neKartoK uvdlut ilane tusaruvtigo pa-
lasiuneroK tikisassoK.
åssersut: uvdlut ilåne telegrammi-
nik autdlakåtitsissut tusamårdlugit
telegramme K’utdligssanit SarKamu-
kartoK nagsiuneKarpoK ima OKauser-
talik: ajoitimut, SarKaK. sapåtiugpat
Sancamisaunga. inuvdluarit. atsdortoK
palasiuneK 34.
taigut tugdluåsånginerdlune?
William Andreassen,
Struer.
GlædDBm
over
kiksit aKitsut mamartut åmalo
Bisca biscuits mamardluartut su-
milunit pineKarsinåuput.
Overalt kan De få de lækre, sprø-
de kiks og de velsmagende Bisca
biscuits.
ENGELSK-DANSK BISCUITSFABRIK ^
Leverandør til det ikgl. danske hof
danskit kungikuinik pilersuissoK
ngilardlo angajorKait ardlaligssuit nar-
rujumissutaisa ilåt tåssaussoK inusug-
tut sulisinaussut Kångiutornigssanut
pinavérsårtisavdlugit. sordlo OKarér-
sunga sulissugssat amigautaujartui-
nartut pingårtumik aulisagkerivingne;
atorfigssaKaKautdlo OKitsunut sulisi-
savdlugit. 18 inordlugit ukiugdlit Ka-
ngiutorKussåunginerat malungnarne-
rujumårtoK ilimagåra asimioKarfingne
inukinerussune, tåukume isumavdlu-
tigineKartarmata.
taimatut inusugtuarKat 18 inordlugit
ukiugdlit KångiutorKussåunginerat
piårpatdlårtumik isumaKatigissutigi-
neKarsimasoråra. nalungikaluarpara
perKingnigssaK pivdlugo taimatut isu-
maKatigissuteKartoKarsimasinaussoK,
OKitsunigdle sulisisavdlugit ajornångi-
kaluarput perKingnigssamut akerdliu-
ngitsumik.
isumaKarpunga piårpatdlårtOK Ka-
låtdlit-nunavtine inusugtuarKanut a-
tuarfiusinaussut iliniarfiusinaussutdlo
pilersineKartinagit taima årKigssussi-
savdlune. tupingnångilardle sordlo
Danmarkime taimatut isumaKatigissu-
teKarmat tåssane inusugtuarKat unu-
kut iliniarfeKartarmata, teknikimut
avdlanutdlo atuarfiusinaussunik, tai-
matutdlo sågfigssaKarsinaunerat piv-
dlugo taima isumaKatigissuteKartar-
dlune. Kalåtdlit-nunavtine sule taima
atortutigut amigauteKartigissume åssi-
gititsissariaKarane — nauk ilåtigut a-
tortorigsiartorneK malungniukiartora-
luartoK sule nålagauvfingnut atorto-
rigsunut nagdlersusinåunginavta. ator-
tutdle pitsångorpata taimatut isuma-
KatigissuteKarsinaulerumårpugut.
naggatåtigut OKarsinauvunga inu-
sugtuarKat tåssaussut uvdlune måku-
nane sordlo fabrikip ilai. nalungilar-
putdlo fabrike atortumigut amigaute-
Kalerångame tunissagssiamigut ilua-
mik ingerdlasinaujungnaertartoK; nå-
lagauvfigdlo iluanårutiminik ånaissa-
Kalersardlune. taimåitumik tunissag-
ssiornerme iluaKUtivut suleKatigitit-
dlugit tamåna malungniutinginiarat-
narKiut
„Atuagagdliutit“ nr. 6-ime „Andå-
raK“ agdlagaKarpoK ateKartumik „tu-
nissagssiornerme sulissartut årKigssu-
neKarnerussariaKarput". Kupernerme
20-me titarnerit Kutdlersåne agdlagsi-
mavoK „pinguartarfdngne nunaKarfi-
up aulisartuisa...“ imåiniåsagaluarpoic
„pinguartarfingne nunanarfiup suli-
ssartuisa. .“
atuagagssiap suliarinerane peridg-
såraluardlune ilåne kukorKajånartar-
mat, ama måne taima pissoKarsima-
nera utorKatsissutigårput.
årK.
dlardle. fabrikitdlo nunavtine amer-
dlanerussut ingerdlåneKalerpata inu-
sugtuarKatdlo iliniarfigisinaussait su-
livfiup kingornatigut suliarineKarpata
taimatut pineKalerumårput. uvdlune
måkunane aningaussaK atorfigssaKa-
KissoK inusugtuarKat åma atorfigssa-
KarteKingmåssuk, angajorKaitdlo Kav-
sit isumavdluteKarmata pingårtumik
sulissartuarKanik Kitornagdlit ani-
ngaussatigut ikiordluarneKarKUvdlu-
git. ingmikut årKigssussivigineKaKina-
tik! månåkume akiligagssat tåinarine-
KartaKissut inusugtuarKanit ikorfar-
torneKarsinaungmata, angajorKånutdlo
neriugdluarnarnerusinauvdlutik.
Kalåtdlit-nunåne sulissartut kåtuv-
fiata sujulerssuissuisa erKaimassar-
niardlissuk Kalåtdlit-nunåne sulissar-
tut sivnerdlugit aulajangersainerne
peKataussaramik. nalungikaluarpai-a
tamavta isumarput atorneKarnaviå-
ngitsoK, kisiåne „kåtuvfingmut“ ilau-
ssortarpagssuit encaimavdlugit amer-
dlanerit isumåt atortariaKarpoK.
■ Arnaluk, Møller,
Nanortalik.
Kap Farvelip encåmiut
atugait pissutsitdlo
A/G-me nr. 20-me 1959 agdlagkamik
sarKumersoKarpoK Jairus Lyberthip
agdlagarissånik, KuleKutøKartoK:
„Kap Farvelip emaimiut atugait Ka-
noK pitsångorsagausinåupat?“ agdla-
gaK tåuna ilåtigut erKortortaKar-
tarsinaugaluardlune ilarpagssuile
erKungipatdlårmata ugguna agdlag-
kåkut erKortungordlugit sarKumemi-
araluåsavåka. tusagarme erKungitsoic
nålagkersuissut suliniameråne najor-
KutarineKarsinåungilaK, taimåitumik
tamatigut erKortoK sarKumersiniarta-
riaKartarpoK agdlagaKamiaråine, ag-
dlagarissardlo nålagkersuissut sulini-
amermingne najorKutarisinaussåtut
erKarsaiuteKarfigisimagéine.
Lyberthip agdlagkamine ingmikor-
tume sujugdlerme. encartorpå anori-
tunera, umassoKånginga j angneralo.
tamåna ilumomerarsinauvarput åma-
lo ilumunginerarsinauvdlugo. tåssame
erKortumik OKåsagåine ima ingmat:
nunaKarfingme sumilunit anordleru-
jugssuarsinaussardlune. taimatutøOK
nunaKarfik AugpilagtOK pissuseKar-
poK. tåssame ilåne anordlerujugssu-
arsinaussaraluardlune åma ilåne uv-
dlorpagssuit katsungavfiussarpok, tå-
ssa ukiume aussamilo åssiginginanga-
jagtumik. tamavtame miserratigisi-
nåungilarput sordlo åma agdlagtup
taigå ukiut åssigingitaKissut. agdlag-
kaminime sarKumiupå sujorna janua-
rime uvdlut KanoK amerdlatigissut
niggersimassugut. ukiordle måna a-
puteKaranilo anoreKångitdluinanga-
jagpoK. tåssame januarimit måna fe-
bruar 20-afca tungånut ardlaKångdtsu-
inarnik anordlerpugut. kisiatdle Aug-
pilagtume nunaKardlune pujortuléra-
Kåsagåine anorit årdlerigissagssåu-
ngitdlat, tåssiame pitsauvdluinartumik
umiarssualiveKarmat, KåKaKåssutsi-
nilo patsisigalugo anorit mardluinait
anorigissardlugit — tåssa nigeK a-
vangnardlo kanangnarpasigsoK. tåssa
'imåipoK: anorit avdlat akornutåu-
ngitdluinartutut OKautigissariaKame-
ruvdlutik.
nunatå umassoKångingajagtutut o-
Kautigisinauvarput, tamavtame nalu-
gunångmavtigo Kujatå tugloKarfiii-
ngitsoK, taimågdlfitdle teriangniat ki-
singaj aisa umassoralugit.
nunartå nangmineK Kissugssailatsi-
nartutut oKautigiineKarsinauvoK. kisi-
atdle umiaussamik ardlånut autdlalå-
råine nunaKarfingne avdlanisutdle
kissugssarpagssuaKarpoK. inuilume å-
ma umiaussatigut Kissugssartardluar-
tarput.
taiméitoK Lyberthip agdlagkamine
ilångupå Kanga Kap Farvelip ernå
nunaKarfigtorssusimagaluartoK. tå-
ssanilo erssersiniarpaii piniagagssat
pissutitdlugit inuiagausimanerinut, i-
malunit inuisa avdlamut nugtariaKar-
simanerinut. navsudaut tamåna ilu-
mortungilaK. tåssame nunøKarfit tåu-
ko erKartorneKartut: Pamiagdluk,
SangmissoK Itivdlerdlo piniagagssat
tungaisigut akungnagsiveKartartusi-
mångitdlat, erKartingme piniagagssa-
Kardluartungmat. uggomaraluartu-
mik nunaKarfit tåuko inuerusimåput,
nauk ukiune måkunane sineriavtine
nunaKarfit pitsaunerpåt ilagisinausi-
måsagaluarait. tåssame inuiait avdlat
aulisartuisa nålångisårfigpiarait, tå-
ssagOK sineriangme avdlamik taima
sårugdleKartigissumik aulisarfigssa-
Kånginamik. nunaKarflme tåuko uv-
dlumikut inoKarsdmagaluarpata Kula-
rutigssaKångitsumik nunavtine tuni-
ssagssiornerup tungågut mikingitsu-
mik iluaKutausimåsagaluarmata. tåu-
ko inuerunerinut patsisaussoK tåssa:
sikorssuit pencutigalugit nunaKarfit
agssartuinikut tdkikuminaitsunere —
tåssa aussame sikorssuaKarnerata na-
låne; åmalume taimanikut månalut a-
tortorigsåruteKångingmata tamåna
tupigissagssåungilaK.
Lyberthip agdlagkame ilåne pissa-
KarnerpåK, tåssa puissinik, 23-rårne-
rarpå Kåumatip åipå avigdlugo. tup:-
gåra taimatut agdlagaK'armat — nauk
erKortoK sarKumiukaluarå. tåssame
kujatåmiussugut tamavta auss'aK ki-
ngugdleK KaKutigoKissumik sikorssu-
(Kup. 18-me nangisaoK).
2