Atuagagdliutit - 20.05.1960, Blaðsíða 14

aj ornartorsiutit suleKatigingnikut
sule anigorniartariaKarput
Kalåtdlit-nunåta landshøvdingia nutaK junip 12-ane nunav
linukardlune autdlartugssau taima OKarpoK
Kalåtdlit-nunåta landshøvdingerKå-
va P. H. Lundsteen ukiut Kulit ator-
fingmine pingåruteKartume sulerér-
dlune tunualerpoK Lolland-Falsterimi-
lo stiftamtmandingusavdlune, Kalåt-
dlit-nunåta landshøvdingertårisavå
månåkut Kalåtdlit-nunånut ministe-
rieKarfingme afdelingslederiussoK Finn
Nielsen, tåssa tusagaK naitsoK ilumor-
tordlo Kangale tusarigarput.
landshøvding Lundsteen Kalåtdlit-
nunåne tamarme ilisimaneKarpoK, Ka-
låtdlit-nunåne sumilunit nunaKartut
tamarmik nalungilåt, landshøvdinger-
tårdle maunga tikerårtaréraluardlune
Kåumatitdlo ardlagdlit måne suleréra-
luardlune sule Kalåtdlit-nunåt tamå-
kerdlugo ilisimaneKalersimångilaK,
Kalåtdlit-nunåta ajornartorsiuterpag-
ssue ukiorpagssuarne ministereKar-
fingme sulisimanermigut nalungilai.
— måna tåssa ajornartorsiutit sang-
mivdlualertugssauvatit, Finn Nielsen,
soruname ajornartorsiutit sule nåmag-
sineKångitsut sangminerusavatit?
— Kalåtdlit-nunåne suliagssarpag-
ssuaKartuåsaoK, nauk ukiut tåuko ku-
lit ajornartorsiutit ikilisisimagaluarait.
suliagssat tamarmik angnertoKaut. nå-
magserigkat sapingisamik ingmingnut
nalerKutungordlugit namagsiniarne-
Karsimåput; taimåitariaKarporme, ki-
siåne ilånikut ajornakusortaKaoK.
— encarsåutigaigit atortorissatigut
Kåumarsagaunermilo sujumukariar-
tornerme pissusiussut erKartorneKa-
kulaKissut?
— nåmik, tåukuinåungitsut, kisiåni-
me ilumorpoK — nunarssuvme ilaine
avdlane tamåna takussarérparput —
atortorissatigut sujuarsainiarneK aner-
såkut sujuarsainermit amerdlasorpag-
ssuartigut OKinerussartOK. anersakut
sujuarsainiarneK pivfigssamik atuinar-
neruvoK, åmalume Kåumarsainikut su-
linerup angnertunersså sapingisamik
kalåtdlinit nangmingneK isumaginiar-
neKartariaKarpoK avatånit sunivfigiti-
patdlårnigssaK pingitsorniardlugo. ka-
låtdlit nangmingneK aulajangisavåt
kulturivtinit sut atorfigssaKartisaner-
dlugit.
— ajornartorsiutit malungnarneru-
ssut ajornarnerussutdlo ilagåt inuia-
Katigingnik tåukuninga mardlungnik
naligigsitsiniarneK!
— taimaitdluinarpoK! Kavdlunåtdle
Kalåtdlit-nunåne ingerdlatsinerming-
ne anguniarpåt kalåtdlit sapingisamik
amerdlasut iliniartiniardlugit pikorig-
sarniardlugitdlo Kalåtdlit-nunåne a-
torfeKalernigssåinut, åma atorfingne
angnerussune. Kujanavigsumik kalåt-
dlit atorfingne angnerussune atorfi-
nigtartut amerdliartorput, iluarina-
vigpordlo kalåtdlit inusugtut Kalåt-
dlit-nunåne atuartitauneK iluaKUtiga-
lugo tunuleKUtaKardluardlutik ukiut
tamaisa amerdliartuinardlutik Dan-
markimut iliniariartortarnerat,
— amerdlanerit naligigsitauneK er-
Kartorångamiko akigssautitigut nali-
gigsitauneK erKarsautiginerussånguat-
siarpåt?
— akigssausersuiniarneK ajornartor-
siutit ajornarnerpåt ilagåt. neriutigini-
artigo Grønlandsudvalgip 1960-ime su-
lilersup tamåna nåmagsisinaujumårå.
— Kalåtdlit-nunåt KanoK ilisimati-
gaiuk?
— ministeriame 1950-ime sulilerpu-
nga taimanernitdlo Kalåtdlit-nunånut
tungassuinait suliarisimavdlugit. ta-
matuma saniatigut ukiut ingerdlane-
råne Kalåtdlit-nunåne angalangåtsiar-
tarsimavunga, kisiåne miserratigine-
KarsinåungilaK måne agdlagfingme ig-
siåinarneK Kalåtdlit-nunåne nunaKar-
nermit avdlaussoK. tagpavane ajornar-
torsiutit malingnauvdluarfiginerulisa-
våka inuitdlo atåssuteKarfigineruler-
dlugit mångånit angalassarnerne pig-
ssarsiausinaussumit pitsaunerussumik,
tamånalume pitsaunerusaKaoK. taimåi-
nera påsivara 1959-ime Kåumatine ar-
dlalingne landshøvding Lundsteen-
imut sivnissunivne. isumaKarpunga
tagpavaninivne sivikikaluartume Ka-
låtdlit-nunåne uvdluinarne pissartut
påsisimalersimavdlugit. oKautigeru-
sugpara nuliaralo Kåumatit tåukua
nuånarisimaKalugit. inugparujugssuit
nuånarilersimaKissavut ilisarisimaler-
simavavut.
— landshøvding Lundsteenitut sine-
rissame nunaKarfit tamaisa tikerårtar-
niarpigit?
— taimailiorusoKaunga. autdlarKau-
tigalugo udvalgip nutåp København
junip 12-åne Kitåne angalajartordlu-
tik Kimagpåssuk ilaginiarpåka. påsiv-
dluinarsimavara landshøvding Lund-
steen kingorårniåsavdlugo suliagssaK
OKitsuinåungitsoK, neriugpungale su-
leKataussut pikorigsut Nungmitut si-
nerissavdlo sivneranitut suleKatigiv-
dluarnerisigut ajornartorsiutit tåku-
tartut Kångertarsinåusavdlugit.
— ukiune Kångiutune Kalåtdlit-nu-
nåne suleKatigigdluarsimanermut é-
ssersutausinaussut ilagåt landsrådip
sulisimanera.
— tamåna ilumorpoK, suliagssamalo
Kilanårinerussama ilagåt landsrådime
ilaussortat atåssuteKarfiginerulernig-
ssåt landshøvdingeKarfiup landsråd-
ivdlo suleKatigigdluarnerat nanginiå-
savdlugo.
suliagssat amerdlangårmata ajorna-
kusungårmatalo pisinaussut tamarmik
suleKatigigtariaKarput anguniagkat a-
nguneKåsagpata. pingårneruput ajor-
nartorsiutit inutigssarsiornermut, ani-
ngaussarsiornermut iliniarnermutdlo
tungassut, kisalo erKaimassariaKarpoK
ajornartorsiutit ilait uvdluvtine pina-
tik sujunigssame aitsåt anigorneKarsi-
naungmata.
sic.
Det kommende flagskib til den grøn-
landske kystflåde, motorskibet „åvok“
har nu været på prøvesejlads fra År-
hus Flydedok og Maskinkompagni, som
har bygget fartøjet og derefter afleve-
ret det til Den kgl. grønlandske Han-
del. „Åvok“ er på 225 tons. Det er godt
36 meter langt og 7,5 meter bredt og
er udstyret med alle moderne appara-
ter som ekkolod, radar, elektrisk log.
m. m., og hastigheden er ni knob. Ski-
bet kommer snart til Godthåb, hvor
det får hjemsted. Dets fører bliver
kaptajn I. Juul Andersen.
Billedet er taget under en prøvetur.
☆
sinerssortautitåK
sinerssortautitåK „Åv6k“ sananeKar-
■fingminit Aarhus Flydedok og Mas-
skinkompagnimit oKåtårneKarsima-
vok, tamatumalo kingorna handeli-
mut sanatitsissumut tuniuneKarsi-
mavdlune. „Åvok“ 225 tonseKarpon,
36 m. sivnerdlugit takissusenardlune,
7,5 m-inik silissuseKardlune nutåliau-
nerpånigdlo atortoKardlune, sårdlo
ekkolod, radar, il. il. 9 knobinik sukå-
ssuseKarpoK. umiarssuaK erninaK
Nungmut pissugssauvoK. nålagarisavå
I. Juul Andersen, umiarssup oKdtår-
nerane una åssilissauvoK.
14