Atuagagdliutit - 18.06.1960, Page 5

nugtertitsissarneK
ilisarisimassama ilåta „Atuagagdliu-
tit“ normut ardlagdlit måne ukiume
najugkavnut nagsiupai. novemberime
1959-ime sarKumersut ilane Knud
Abelsenip agdlagå „nugtertitsinerme
kukunerit angnerussut ilåt“ soKutige-
Kalugo atuarsimavara.
agdlagai tamarmik imaKa ilumor-
dluinartut uvavtinutdlo Uperniviup
erKånit nugtertitsiniartunut tamanut
alianaKalutik nauk pitsaunerpåmik
isumaKardluta taimailiorsimagaluar-
tugut. Ausiangne kommunalbestyrel-
simut nugtertunik suliapiloKartitsisi-
massumut åma taiméipoK. sule ajor-
nerpausimasaoK Kangale najugka-
mingnik Kimatsisimassunut Kimatara-
fuamingnutdlo uterKinartariaKarsima-
ssunut — Kanordlime atugaKarfigssa-
mingnut?
Kalåtdlit-nunåne ingerdlatsinermut
akuliuniarpatdlårtariaKångikaluartoK
sulissut amerdlaKingmata, sulissor-
pagssuarnitdlo nutånit nuna nutåmik
ingerdlåneKalerérsimåsagunaraluartoK
tåingitsorsinåungilara nugtertitsissar-
nerme kukunerit angnerssarigåt inuit
nugtertitsinermik suliagdlit pissutsinik
inungnigdlo nugtertugssanik sutdli-
ssagssamingnik påsisimassaKånginer-
ssuat.
Upernivingme najugalik atausinar-
dlQnit — mingnerpåmigdlo nugtugssat'
— kigsautigingilåt angisunik kussana-
Kissunigdlo igdluliorneKarnigssartik —
nåmerdluinaK. pissutsinik påsisima-
ssagdlit tamarmik nalungilåt nugtug-
ssat ine atauseK igavfilik kigsautigi-
ssatuarigåt. igdlo amerdlanerussunik
initaKåsagpat kigsautigineKénglnarane
ukiunerane init atorneKarnaviångit-
dlat imaKalunit peKusivigtut, aumar-
ssuausivigtut agdlåtdlunime Kingmi-
nut initut — Kingmertårsimagåine —
atorneKarsinauvdlutik.
taimatunga j agdlo pissoKartarsima-
ssok nangminérdlunga påsivara 1955-
ip kingorna aussane mardlugsungne
Akunåme tikerårtarnivne. nugtersi-
massut OKalugtupånga ukiunerane
Kiassarsimavdlutik kiagsautigssaming-
nik pisiagssamingnut akigssaKångi-
namik nauk init mikissut mardluk i-
gavfigdlo inigineK ajoraluardlugit ini-
milo atausinarme ineKaraluardlutik,
naugdlo igavfik inimut nugkaluardlu-
gulunit iluamik kiagsineK sapertarsi-
mavdlutik. amerdlaicissut inuneK ar-
tugartik Katsusimavåt nunagigalua-
mingnutdlo uterusugdlutik. uvangale
neriorssorsinåungilåka neriorssoruma-
nagitdlo najugarisimassåinut uternig-
ssånik, nugtermatame igdlue pisiari-
neKarérmata inguvterneKarérdlutik
Kissugssatutdlo tunineKarérdlutik, ili-
magissariaKaranilo Upernivingme
kommunalbestyrelsip nutånik igdlu-
tårtisinaugai ikiordlugit igdluliorniar-
tut taorsigagssarsiagssamingnik pini-
arsimassut amerdlaréKingmata.
ajunglnerarneKartariaKarpoK Nug-
ssup avangnånitut kujasingnerussu-
mut nugtertineKångingmata, Kuvdlor-
ssuarmutdle eKiterneKarsimavdlutik.
tåuname Uperniviup pigissåne niorKU-
tigssiornerpaungmat. Kuj anåssusialo
uterisersimagavta igdlut atausinarmik
initaKåsassut iluagtitsivdlutalo silatu-
ssuserput maligdlugo iliorsinautitau-
gavta ine sananeKartoK Nungme aula-
j anginiartut angissuseritiniagånit
mingnerutitdlugo. tamatumame ki-
ngorna Kangerssuatsiåme igdlut tai-
matungajak angitigissut tatdlimat-
arfinigdlit sananeKarsimåput amalume
angissusé tåssane najugalingnit nåma-
gineKardlutik. sordle K’eKertarssup
tunuane åma taima angitigissut nama-
gineKarsimångitdlat?
inuit aulisagalingmut nugtertitarnig-
sulivfigssuagssat aulisartutdlo
(Kup. 3-mit nangitaK)
PeKatausinaunerat anguniardlugo? tai-
maitumigdlo pissariaKanginerdlune
manåkumit iluarsaivfigisavdlugo ang-
bertorssungikaluamik kisiåne iluaKU-
taussumik. tamavtame nalungilarput
aulisartoK pitsaussumik angatdlatitår-
sinaussoK aitsåt aningaussarsivdluar-
simagune. aitsåtdlo aningaussarsiv-
dluarsinaussoK tunitsivigssaKardluar-
ftermigut tunissaKardluarsimagune.
måna pilerssårusiat maligdlugit nu-
naKarfingne ardlalingne sulivfigssua-
liorfigssatut piukuneKartune sule uki-
ut ardlalikasit utarKissariaKåsaugut
pilerssårutit piviussungortineKarnig-
ssanut. taimåitumik-una tåuko utariu-
narnagit tunganut KanoK iliuseKarnia-
lerértariaKartoK.
Nup sulivfigssualiorfiujumårnera u-
tarKiuardlugo aulisagkeriviata iluar-
sarneKarnigsså taimatut kinguarsar-
neKartuasagpat erKarsautigissarpara
KangeK taimatut iluarsaivigisavdlugo
PiukunauteKånginersoK. sila ajortina-
go uvdlut tugdleriårdlugit aulisarfiuv-
dluartitdlugo måna aulisagkerivigput
månimiuinarnutdlunit mikivatdlåru-
jugssuarérpoK. sulilo aussame nuna-
karfingnit avdlanit maunga aulisari-
aussartut amerdliartortitdlugit ima
mikitigilisavdlune nunaKarfingmiunut
avdlanutdlo aulisarianut nåmagtumik
pigssarsisitsisinaunanilunit. pissutsit
taimåitut, ilisimagaluardlugit sulivfig-
ssualiagssat utanduardlugit sule ki-
nguarsarneKartUåsagpata, tamåna su-
junigssamut aulisartut angatdlatigig-
siumavdlutik nangminérdlutik ilu-
ngersornerånut nangminérdlune aker-
dlilissuvoK.
Kangerup erKåtalo aussamit ukia-
mut aulisagaKartåssusia erKarsautiga-
lugo nalerKutumik pitsångorsaivigine-
Kardlune avatånit ornigarneKartaleru-
ne KularissariaKångilaK tunissagssior-
neK tåssane månåkornit angnertune-
rungålersinaussoK. sujulinilo taerig-
kavtut sujunigssame pingåruteKar-
dluaratdlåsavdlune sulivfigssuagssaK
Nungme atuleraluarpatdlunit angat-
dlatinut mingnerussunut nunerarfig-
ssatut; taimailiornikume aitsåt suliag-
ssaKartitsiniarnigssame aulisartut a-
merdlanerpåt peKatautineKarsinaung-
mata. månåkutume uninardluta piler-
ssårutit piviussungortitaunigssåt utar-
Klnåsaguvtigo taimanikut ima angu-
ssaKartigisimanaviéngilagut, aulisartut
amerdlanerssait nangminérdlutik pi-
ssamingnik sulivfigssuarnut tuniorai-
sinångorsimåsavdlutik.
TinaséraK.
☆
ssånik isuma iluavigpoK aulisagkat i~
nuit najugånut nugterumångigpata.
tamåna unigtlnartariaKångilaK, nauk
imaKa måna nugtertitsiniarneK sule a-
j ornarneruleraluartoK su j ugdlermér-
dlune oKétårinerup kukuvfiunera pi-
ssutauvdlune.
Knud Abelsenip sujunersuineratut
igdlume itussup nugtugssap nangmi-
nérdlune angnertunerussumik aulaja-
ngéKatauvfigissariaKaraluarpå igdlo
type KanoK itOK nugterfingmine igdlu-
tårisanerdlugo, igdlutåsagunilo suju-
mut ilisimarértariaKardlugo KanoK a-
ngitigissumik aningaussartuteKåsaner-
dlune. sysselkasseKaratdlarmat agdlåt
tamåna sujumut ilisimarérneK ajor-
nartarsimångilaK. lejetut sulivdlune
avdlatutdlunit nåmagtumik aningau-
ssarsiorfiusinaussumik åma nugtertut
isumagissariaKarput.
måna najugarissavnit ungasingitsu-
me Spaniap nålagauvfiata igdlume a-
tautsime ilaKutaringnut 134-nut inig-
ssat pisiniarfitdlo areaneK-mardluk
sanavait — tamarmik igdlume atautsi-
mitut. ilisimaneKarérpordle igdlumut
téssunga isertertiniagaussut ilait iser-
terumanaviångitsut nauk kåicane Kå-
rusungne ineKaraluartut. taimåitune
inigdlit ukiunerane inait kiagtarput
aussauneranilo kiagserugtutdlarångat
nigdlatårdlutik. taimåitune inigdlit
nangmingneK piumassamingnik aula-
jangissardlutik inunertik taimaitiku-
mångilåt, nalunginamiko cementinik
sanåme igdlerfiussaussarssuarme Ka-
ssertuinarme ineKalisagaluarunik u-
miarssualivingme sulissartutut uvdlor-
ssuaK nåvdlugo sulipilugtariaKåsav-
dlutik ineKarnertik akilersinaujumav-
dlugo.
åssersussingitsorsinåungilanga — u-
vangétaorme piumassara maligdlugo
inujumanerugama, avdlat aulajangi-
gåtut piumanerunanga.
Andr. Lund-Drosvad
p. t. Las Palmas
☆
augtitagssar-
siorneK
orssugiagsiortitseKatigit Øresund u-
jaragsiunik finlandimiunik pingasunik
diamantimigdlo Kivdlerissartunik
mardlungnik Nup kangerdluanut aut-
dlartitsiput augtitagssarsiortugssanik,
ujaragsiut pingasut tåuko Leijo Keto,
Tapio Koljonen åma Pekka Hånninen
angnerussumik aKerdlugssamik, zink-
imik molybdænimigdlo ujardlersug-
ssåuput. kingugdleK tåuna sisaup må-
ngersarnerane pingåruteKaKaoK silar-
ssuarmilo ikigtuinånguanik taimåito-
KarfeKardlune. sujorna tingmissartu-
mik augtitagssaKarnigssånik ilima-
nauteKartOKarneranik misigssuineKar-
simavoK peKarnigssålo ilimanardluar-
toK påsineKarsimavdlune. diamantinik
Kivdlerissartut nangmagtarissanik
Kivdlerissartugssåuput.
Jagt
på metaller
Kryolitselskabet Øresund har sendt
tre finske geologer, Leijo Keto, Tapio
Koljonen og Pekka Hånninen til Godt-
håb sammen med to diamantborere for
at finde metaller i Godthåbdistriktet.
De tre geologer skal især lede efter
bly, zink og molybdæn. Det sidste me-
tal spiller en stor rolle ved hærdning
af stål, og det forekommer kun i ringe
mængde andre steder på kloden. Det
er derfor i særlig grad molybdæn, man
er ude efter. I fjor foretog man en pro-
spektering fra luften, og resultatet af
den var lovende. De to diamantborere
skal arbejde med bor, der kan tran-
sporteres på ryggen gennem terrænet.
Danmarkime måkarma -
niorKUtigineKarnerpaussoK
'-n\n ##§ ||
OMA
MARGARINE
5