Atuagagdliutit - 18.06.1960, Síða 14

\
misigssuivoK — KanoK sulugpåganarti-
ginera påsiniardlugo. misigssuinerane
ilisimatut fjernsynikutdlo autdlakåti-
tagssiortartut ardlciKUKissut ilåuput a-
ngalanermingnik autdlakåtitagssiuti-
galutik misigssuissunik. “Anton
Dohrn“ tatdlimanik nutåliaoKissunik
initanarpoK aulisagkanik imånigdlo
misigssuissarfiussunik. init taimditut i-
lane „imap ausiå" angemsson nåmag-
torparput.
åssilissat Hane ilisimatut Nup umiar-
ssualiviane gummimik putdlagtagka-
mik angatdlaserdlutik umiarssuar-
mingnut avalagtut fjernsynikut aut-
dlakåtitagssiortartut ilagalugit. angat-
dlatåt pukingårame maliarssukaluar-
pat imersitartugssaugaluarpoK. sulug-
pågkat pivdlugit aperssuinerme ilisi-
matut ilåt pikutsarugtortoK dssiline-
karmat Kanon ilungersortiginera ta-
kuneKarsinauvoK.
aftenskolerne atuartitsinerme
nutångorsainigssamik
sujunersut
Skoleinspektør Hans Ebbesen, Sisi-
miut, sujunersuivoK aftenskolerne a-
tuartitsinerme inutigssarsiornermut
tunganerussut ilénguneKartalisassut,
aftenskole månåkutut atutoK inusug-
tunit omiginérungmat.
aftenskolerne atuartitsineK ukioK
måna åma ineratdlarpoK, ukiuvdlo i-
ngerdlasimanera kingumut Kiviardlu-
go erKarsautigingitsugagssaunane. ili-
niartitsissut ilarpagssuisa ukioK måna
unugpagssuame ulapitameK Kångiu-
simavoK erKaivdlugo endgsiatdlagu-
narput. tamåname suliap saniatigut
sulineruvoK KasunaKalunilo; nåmagi-
nångineralo nipangiusimåinartariae-
rupoK. naluneKångikaluarpoK aften-
skolerne atuartitsineK ukiune kingug-
dleme unigkiartuinardlunilo kigait-
dlagkiartuinarsimassoK. ardlåne unig-
tuvigsiméngikångame avdlane tama-
viårutivigdlugo ingerdlatiniarssuåme-
KartarpoK, aftenskole pivdlugo nalu-
naerssutinut ukiut tamaisa sarKumer-
sartunut pitsavingnut nagdlersunia-
raluåsavdlune. taimatutdle nalunaer-
ssuteKartameK tungavigssåungitdlui-
narpoK.
1950-ip autdlarterKåmerane soKuti-
gingningneK angnertusimavoK angu-
ssatdlo iliniartitsissunit iliniartunitdlo
amerdlanertigut namagineKartarsi-
mavdlutik. soKutigingningnerdle uki-
une kingugdlerne migdlivdluinarsi-
mavoK, agdlåt måne ukiune kingug-
dleme mardlungne kalåtdlisomermik
Kavdlunåtomermik kisitsinermigdlo
atuartitsisinausimanata atuartitagssa-
KångineK pissutigalugo. åmame aju-
sagaluaKaoK atuartitagssaKaraluar-
dlune iliniartitsissoK atuartitserKuv-
dlugo akuerssitineK ajuleråine suliag-
ssaK tamåna nuånersuinåungitsoK su-
liarerKuvdlugo. iliniartitsissut nutåt
suliagssap KanoK itussusia naluvdlu-
go akuerssissarput. ukiordle atauseK
sulerérångamik amerdlanertigut Ka-
noK ajornartorsiornartigissoK påsi-
ssarpåt, taiméitumigdlo åipåguane a-
tuartitsinginigssartik kigsautigineru-
ssardlugo. iliniartitsissutdle suliagssaK
tåuna saniatigut pissugsséussuseKar-
figåt! pissugssåussuseKarneK tamåna
ilumorpoK, mingnerungitsumik Ka-
låtdlit-nunane, akissugssåussusermig-
dlo angnerussumik mingnerussumig-
dlunit ilånikut ilaKartineKartardlune.
isumaKarpunga pissugssåussuseK ta-
måna ukiut ingerdlaneréne iliniartit-
sissunit kalåtdlinit Kavdlunånitdlo
nersortariaKartumik ingerdlåneKarsi-
massoK.
sunaliuna pissutaussoK aftenskole-
rne atuartartut atuagagssanut tamé-
kununga nalunåingitsortarnerånut —
imalunit atuaKataujumavdlutik nalu-
naeriardlutik tåmartamerånut, KaKU-
tigutdlo tamauna piumatdlerfinarmi-
kut atuariartortarnerånut? pissutsit
igdloKarfinarne taimatut ingerdlå-
ngitdlat nauk tåukunane ingerdlanex
a j ornerssaugaluartoK; asimioKarf ing-
nile ajoraluartumik taimatut pisso-
KartarpoK.
sunalo pissutauva iliniartitsissut af-
tenskolerne taimatut ingerdlåneKartu-
me sulerusugdluånginerånut? ukioK
kingugdleK nalunaeKutap akuneranut
akigssarsiaussartOK agsut oKatdlisigi-
neKarpoK. imaKa issigineKarsinauga-
luarpoK iliniartitsissut akigssarsiaisa
agdlinigssåt migdlinigssåtdlunit af-
tenskolerne sulerusungnerånut aula-
jangissusassoK. kisiåne taimåingilaK.
taimanikut namaginartumik pineKar-
nigssaK piumassarineKarpoK pissuti-
gissardlume tamåna erKumiginartutut
issigissariaKarane.
tauvame atuartut atuagagssanut a-
merdlavatdlartunut avguatårtamerat
ukiup ingerdlanerane akunerit amer-
dlångitsunguit atordlugit sulivdlune
namaginartumik angussaKarnigssamut
ajornartorsiortitsissunerdlune? åp, pi-
ssutaussut ilåt tåssanipoK. kigsautigi-
nåsagaluarpordlo atuartitat atuarter-
Kigtarnigssåt, kisiåne tamåna KaKuti-
gOKaOK.
atuartunut inersimassunut atuagka.
nik iliniutigssanik nalerKiitunik ami-
gauteKarpa? åp, åma tamåna pissu-
taussut ilåtut taissarianarpoK. atua-
gaK „Min egen bog“ avdlalunit ilini-
artunut inersimassunut atusavdlugo
nalencutingilaK ajornåssusia atuartut
ilisimassåinut nalerKukaluarpatdlunit.
taimåitumik ajornartumik iliniartitsi.
ssok nangmineK iliniartitaminut ilini—
■ artitsissutigssaminik sanassariaKar-
tarpoK. taimailiortarsinaugaluarpor-
me, kisiåne iliniartitsissup unungme
tåukunane atuartitsinigssaK kisiat su-
liagssarineK ajorpåt. åmalo piuma-
avisiliortup arnap OKautigå angutit
arnanut ikiukumatussusiat sule tåma-
vigsimångitsoK. ungasingitsukut Kø-
benhavnime busit maleriardlugit ar-
pariaraluardlune Kuaitdlune ordlusi-
mavoK. sule tamåssa tusiapitdlauvoK,
nuånårpaluvigdlunile OKarpoK: „angu-
tit mianerssutorujugssuvånga — tuti-
nanga Kulautdlunga pigsinartarput
erKartussutilerissutoKaK nakorsar-
dlo utornaK ingmingnut umisåru-
kungnaerneK ajortuput. unuit-åsit i-
låne erKartussutilerissup sulissussame
ilait pitsauvatdlångitsumik OKautige-
riarmagit nakorsaK KatimalugpoK:
— oKautigisavdlugo ajoraluaKaoK
ilivse erKartussutilerissut inungnik i-
ngilingortitsissarnerse.
— tåssame, erKartussutilerissoK
sagdlaitsumik akivoK, tamåname uva-
gut ilivsinut nakorsanut suliarissag-
ssångortitarparput.
☆
inuit iluamik pingåruteKardluartut
inoKatitik pingåruteKånginerussut Kå-
nginéngisåinarpait.
Robert Frost.
☆
inuk pivdluartutut issikoKartoK si-
ngagissåsångilat, aliasutaime issertor-
tut naluvatit.
Indiamiut ussatåt.
kiamitauva misigisimångilå inung-
mik avdlamik påseKatigingnigsimaneK
inungmik avdlamik akeraKaKatiging-
nikut pilersineKarsimassoK.
Disraeli
ssaK angnertuvatdlåsaKaoK „iliniar-
titsissut tamarmik nangmingneK sa-
nåmingnik“ atuartitsissuteKåsagalu-
arpata. atuartitsinikut misiligainerit
sujumukarniamermut avxutaussar-
put, kisiånile pingitsailinikut angu-
ssaKautausinaunatik. ardlaKéngitsu-
nguane misilissoKarsimavoK tamanit-
dle atorneKarsinaussunik pilersitsi-
ssoKarsimanane.
najorKutagssat anguniagagssatdlo
amigautåupat? taimåitunik pigssaKa-
råine amerdlanertigut iluaKutausi-
naugaluarput kisiåne iliniartitsissutit
tamaisa ingmikut taimatut najorKU-
tagssalersusavdlugit ajornarpoK.
atuartut handelsskolemit teknisk
skolemitdlo tigumineKarpatdlårpat ?
åp, ilait tiguminekarput, kisiåne ta-
måkerKajaratik.
tauvame inusugtut ukiune kingug-
dlerne allkutagssaKarnerulersimane-
rat tungavigssaKarpiarungnaersima-
neratdlo pissunerdlune? imalunit u-
kiune sujugdlerne atuagagssaKartitsi-
vatdlåmeK kigaitdlagtornermut ilini-
artitsissutdlo akoméne amerdlanerti-
gut pivfigssamik asiutitsinarsoriner-
mut pissutauva?
pissutaussut amerdlanerugunarput
påsissatdlo imaKa tamane taima ajor-
tigingikaluardlutik. kisiåne aftensko-
le ingerdlavdluarungnaersutut OKau-
tigissariaKarpoK.
unigtinartariaKalerpa? någga, umg-
tinartariaKångilaK! isumaKarpungale
månåkut ingerdlåneratut ingerdlater-
KingneKarsinaujungnaertoK nauk u-
kiune sujugdlerne taimatut ingerdlat-
sinikut ajungitsumik angussaKarto-
KartarsimagaluartoK. nutångorsarnig-
sså pissariaKardluinarpoK.
KanoK ingerdlanigssaK niuvemerme
agdlagfingnilo iliniartut kursuseKar-
tineKamerisigut takutineKarérpoK. u-
kiumånalo tåussuma atuartue sujug-
dlit ukiut pingasut atuarérdlutik ig-
dloKarfingne ardlalingne inerput. af-
tenskolerne „pisorKame" atuartitsissu-
tit inuniarnermut tunganerussut, sor-
dlo: merssomeK, igdlume sulineK,
maskinalerineK, umiartortunut ilini-
artitsineK åssigissaitdlo ingerdlanerat
sule ajuvingilaK, kisiåne Kavdlunåtor-
neK, kisitsineK kalåtdlisutdlo atuar-
titsineK niuvemerme agdlagfingnilo
iliniartut atuartineKameråne inutig-
ssarsiornermut tungåssuteKartunut a-
tatitdlugit atuartitsissutigineKartarput,
■ issertorneKåsångilardlo kingugdlit
tåukua pilerisårutaussarmata. tåuku-
put iliniartunik tiguaisimassartut. pi-
årinaitsornerinausinåungilaK iliniartut
tåukua 90—96 procenté (tåssa tama-
ngajagdluinarmik) ukiut pingasut i-
ngerdlaneråne aggertuåinartarsi-
mangmata. pissutaussoK angussau-
ssutdlo tåssuna takusinauvavut. uv-
dlumikut Danmarkime handelsmed-
hjælpereksamenimut piumassarine-
Kartut sule angusinåungikaluarpavut
kisiåne tamåna atuartitsinerup tamå-
kissumik pitsångoriartomeratigut
Kavdlunåtdlo oKausisa ajomartorsi-
ortitsissunut ilaussut ilisimaneKame-
rulernerisigut anguneKarsinauvoK. i-
nusugtutdle soKutigingningnermikut
ilikagaKartarput! inusugtorpåluit u-
kiut pingasut ingerdlaneréne ukiumut
Kåumatine arfinilingne sapåtip aku-
neranut sisamariardlutik^ atuartarne-
rat sujuåtdlangnerujugssuvoK pingår-
tumik sulerémerup kingornagut atu-
artarneK erKarsautigisagåine. sulerér-
nerup kingornagut atuartarneK imaKa
ukiut ingerdlaneréne avdlångortine-
KarsinåusaoK uvaleK tamåt uvaliv-
dlunit ilåinå atuarfiussartugssångor-
dlugo inusugtunut taimatut atuarti-
neKarnigssamut piumåssuseKardluar-
tunut oKilisautaussugssamik pitsau-
nerussumigdlo angussaKarnigssamut
iluaKutaussugssamik.
taimatut atuartitsineK sujunerta-
Kartumik ingerdlavoK. atuartitsiner-
me najoncutagssauvdluarpoK piuma-
ssarineKartut najorKutaralugit avdlé-
ngortineKartarsinaussoK. tungavig-
ssauvordle ingerdlåssiniamerme pit-
sångoriartortineKarsmaussoK.
soruname puiortariaKångilaK suliv-
feKarfingne sujulerssuissut sulisitsi-
ukioK måna Kalåtdlit-nunåta imåne
aulisagkanik imånigdlo misigssuineic
angnertorujugssuaK ingerdldnenartug-
ssauvoK. aulisagkanik imånigdlo mi-
sigssutit nutåliaunerpåt ilåt tyskit kit-
dlit pigissåt „Anton Dohrn“ dssilissa-
me angnerme takuneuarsinaussoK Ka-
låtdlit-nunåta imartåne sulugpågkanik
Der er en vældig fiskeriundersøgel-
ses-aktivitet i grønlandske farvande i
år. Det nye tyske undersøgelsesskib
„Anton Dorn“, der ses.på det store bil-
lede, har foretaget en række undersø-
gelser af rødfiskebestanden ved Grøn-
land, og ombord var talrige viden-
skabsmænd og fjernsynsfolk, der
skulle lave reportage til Tyskland om
om turen. „Anton Dorn“ var udstyret
med fem laboratorier. I et af dem
fandt vi det mærkelige dyr, der ses på
det ene billede. Det er en stor hav-
edderkop.
Og så blev videnskabsmændene, der
morede sig med at sejle rundt i Godt-
håb havn i en overfyldt gummibåd,
selvfølgelig interviewet om rødfiskene.
Det fremgår af det ene billede, at en af
videnskabsmændene var helt i ekstase,
da han udtalte sig.
dio angussaKardluarnigssamut pingå-
ruteKaKingmat, pingårtumik atuartu-
nut inusungnerussunut atuartitaune-
rup nangitaKétårtup sumik angunia-
gaKameranik påsingniårsiméngitsu-
nut.
taimailiordluta ingerdlarKigsinåu-
nginerdluta? suna akornutigssauva
taimailivdluta inusugtunut imalunit
aulisartungornianut umiartortungor-
nianutdlunit atuartitsiniaruvta atuar-
titsissutit pingårnerussut saniatigut
maskinalerineK, såkunik atuinigssa-
mut sungiusameK, KagssusiomeK, au-
lisagkanik amernigdlo påssussineK il.
il. iliniartitsissutigalugit?
niviarsiat åma taimatut atuamig-
ssamut soKutigingnilersineKarsinau-
galuarput atuartitsissutit pingåmerit
saniatigut angerdlarsimavfiup åncig-
ssunigssånik pårinigssånigdlo, énorå-
minemik amernigdlo merssomermik,
nerissagssiomermik, mérKerinermik
éssigissåinigdlo atuartitsissutigssanik
tapertalerdlugit.
måne avdlanilo atorfigssaKartine-
Karfiéne teknisk skoleKarérpugut, å-
malo tåuna periautsit erKartomeKa-
rérsut atordlugit ingerdlatineKarpoK.
isumaKarpunga måna aftenskole
taimatut årKigssuneKarsinaussugalu-
arune iluatingnauteKardluartoK. suli-
lo iluatingnauteKarnerulisagaluarpoK
mérKat atuarfiåne — ukiut atuarfiu-
ssut arfineK pingajuåne atulerumår-
tugssame — atuartut iliniagagssat ta-
måko åssigingitsut misililårérsima-
ssalerpatigik.
Sisimiut, aprilip 20-at 1960.
Hans Ebbesen.
☆
Den fine danske ^
É chokolade med verdensry
§m
vægt
værd
danskit chokolå-
vat silarssuaK
tamåkerdlugo
tusåmassaK
De lækreste
posebolcher
i fuldvægtige
lOO gr. poser
sukuarKat pugssiarna-
nut portugkat 100 g
pitsagssuit
En virkelig
lækkerbid-
fås
med
og |p5!|1
uden ||
nødder

14
15