Atuagagdliutit - 28.07.1960, Síða 2

atuartartut agdlagait
X tamanitdlo
tigulågkat
imiortarneK
inerterKutausava?
imiortarneK inerterKutausava'!
tigusimavarput: „tamarmik iluari-
ssåinik iliomeK ajomaitaoK.11. OKausi-
toruat tåuko atorfigssaerutisångitdlat.
tamånalo pivdlugo sut åssigingitsut
pivdlugit isumat åssigingituåsåput,
tamånale inuiaKatigit ingerdlatitau-
neråne iluaKutauginarpoK.
nunavtine nutarterinerujugssup ilå,
imigagssat kigdlérutitaunerat, piår-
patdlårtumik pisimassutut issigiuéi-
narpara. månale taimailerérpoK av-
dléngortitariaKarsorinagulo nauk na-
lungikaluardlugo KanoK ajoKutautigi-
lersimassoK inuiaKatigissutsivtinilo
navianartorsiorfiutautigissoK. imior-
tamerdle KanoK?
AjG-me agdlautigissaussartut tama-
tumunga tungassut ardlaKaleKaut. su-
jorna landsrådip atautsiminerane o-
KatdlisausimaKaoK Kulamångitsumig-
dlo nangerKitagssaujumårdlune. su-
jorna apernutip landsrådime oKaluse-
rinc-Karnerano isumat åssigingitdlat
taimatutdlo landsrådip avatåne isu-
mat itdlutik. aperKut nalivtine pi-
ngårtorujugssuångorsimavoK Kanor-
dlo iliuseKarfiginiartariaKalersimav-
dlune, apencutdlume asulinåunge-
Kingmat isumaliutigivdluartariaKar-
POK.
tupigusutigincKåsagunarpoK palasi-
uvdlunga OKåsaguma: imiortarneK i-
nerterKutaussariaKångilaK. nalungila-
ra taima oKarnivkut imiartorumatfit
nuånårtisavdlugit nuånårtitsiniamer-
dle sujunertaringivigpara åmalo imi-
artorumatunik igdlersuissungivigdlu-
nga. suname pivdlugo imiartomeK i-
nerterKutaussariaKarttngiliuk? aperi-
umassoKarsinauvoK. imiortarneK i-
nerterKutigisagåne tamatumunga a-
perKutit tungassut Kavsiuput Kånger-
neKaxsinåungeKissut.
imiortarnerup inerterKutaulemig-
ssånik kigsauteKartut pissutigissait
påsivdluarpåka agssortorumanagitdlo
uvangataoK palasitut sulinivne ajor-
nartorsiorfigissaKigavkit isumaliutigi-
ssardlugulo tamatumane KanoK ilior-
dlune ikiorsiniartariaKamersoK. tauva
aperKutit avdlat imiortarnerup iner-
terKutaulersinaunigssånut tungassut
taissåka tikisavéka, imåiputdlo: 1. i-
miortarneK inerterKutåusagpat iner-
terKut tåuna imiortartunit tamanit
maleruameKarsinåusanerdlune? 2. i-
miortameK inerterKutingusagpat må-
na ajomartorsiutivut mingnerulisa-
nerdlutik? 3. pinerdlungnikujuit imi-
artortarnermit tungaveKartitaussartut
ikilisanerdlutik? apencutit tåuko pi-
ngasut oKautsimik atautsimik akiu-
mavåka: Kularivdluinarpåka.
imiortarneK inertencutigisagåine pi-
siniarfingme pisiagssat ilait piartari-
aKalisåput sordlo måko: Kapuk, sukut
paornårKat avdlatdlo tamåkule uv-
dluiname inuniamivtine pingitsorsi-
nåungilavut. imåitoK agssortussutigi-
neKarane isumaKatigissutiginagag-
ssauvoK, tåssa inoKarmat isumaliut-
dlancigsunik navssårsiutdlarKigsunig-
dlo, taimåitumik KularutigissariaKå-
ngivigpoK imiortarnerup imerterKuti-
gineKalerumåmersup taortigssånik
misilmiartoKångitsomaviångilaK (ili-
simaneKarérunarpordlunime) tamå-
nalo imiortarnerup inerterKutaunig-
ssånik kigsauteKartunut pakatsinar-
torujugssuarnik kinguneKartugssau-
jumårpoK pencingnigssamut ajoKU-
taussoru j ugssuarmik.
imiortarnemp ajoKutåussusia lands-
rådip påserérsimavå ajoKutaussordlo
KanoK iliuseKarfigissariaKarsoriguni-
uk sujunigssame iluaKutaunerussug-
ssamik navssåmiartariaKarpoK. imi-
ortarneK soraersingikatdlartitdlugo
kalåtdlit imiortaganut åssingussumik
imiorfiliomigssaK landsrådimisaoK
erKaineKarérsimassoK anguniagag-
ssaussariaKarpoK sujunigssamilume
tamåna pingitsomeKarsinaugunångi-
laK. taimailiomigssaK aningaussar-
pagssuarnik naleKartugssauvoK. silar-
ssuarmiutdle ingerdlausiata takutitu-
agå imåitoK nalungilarput: inuiaKati-
gissutsime ajoKutaulersut nåkariar-
tutaulersutdlo aningaussat atomagit
anigorneK ajomartartut. uvagutdlo
kalåtdlit nunavtine tamatumane ani-
ngaussartuteKardlune sulinialemig-
ssaK kinguartinartariaerutoK nåmag-
siniarneKartariaKalerpoK.
sujunigssaK tårtuinartut issigiumå-
ngilara. nalivtinile ajomartorsiuter-
pagssuångortut naliingeKissavut nu-
tarterinerup avdlatut ajornartumik
ilagssarai Kimagtersinåungisavut. i-
nertermameK iluaKutåungivigpoK. su-
nale atortorérsoK ajoKutingorsimag-
pat navianartorsiorfiulerdlune iner-
terivfiginarnago avdlamik iluaKutau-
nerusasorissåmik taorserniartariaKar-
dlune. imiortarnerdlo taimåisorivig-
para.
imigagssap suvdlunit nunavtine sor-
ssugtue pingåmerit tåssa peKatigit
„Det Blå Kors“. nersomartumik ku-
janaKissumigdlo måna tikitdlugo su-
liput ilaussortamikut amerdlartuinar-
dlutik. ilaussortat amerdlanerssåt inu-
sugtuput perorsamermikut ilaussor-
taunertik åtatinåsaguniko sujunigssa-
me iluaKutaulerumåKissut. suliput i-
lungersoKalutik nangmingnmaK pina-
tik inuiaKatimingnile ajoKutauleKi-
ssok sorssungniardlugo. nalunångilaK
suliniamermingne ajomartorsiuteKar-
taKissut åmåtaoK aningaussat tungai-
sigut. tamånarpiardlo pissutigalugo
sujorna landsrådimut sågfigingnissu-
teKarput itigardlutigdle! landsråde
itigartitsineratigut kukusorivdluinar-
para. itigartitsinermut pissutigå peKa-
tigit nangminerssortungmata. åp,
nangminerssortuput inuiaKatiming-
nigdle imigagssamik navianartorsior-
titunik ikiuiniartuvdlutik, inuit imi-
gagssamik nåkartitausimassorpagssuit
KaKiniarpait ikiugaKarérsimaKalutig-
dlo, taimailiomermikutdle auna suju-
nertåt: inuiaKatitik sujunigssame ta-
tigissagssångortiniardlugit imigagssa-
mitdlo aserugauvdluinarKunagit.
landsrådip tamåna arajutsisimå-
ngitdluinarpå. taimåitoK tupigusutigi-
ngårsimavara aperKume tamatuma-
ne nunavtine peKatigit suliniartutu-
aussut ikiorumångingmagit. landsrå-
dip taimailiornermigut imemiarner-
ssup migdlisiniartariaKameranik so-
KutigissaKamine ajoraluaKissumik a-
kerdlilerpå. OKarxigdlanga: agdlaga-
rissavkt imortartut nuånårtiniångilå-
ka igdlersorniamagitdlunit taimåitor-
dle OKarumavunga: imiortarneK iner-
terKutigeKinasiuk! oKautsitdlo isuma-
toKissut OKauserineKarsimassut nag-
gasiutdlåka: isurna aulajangiussaK a-
jorssarfiussutut misigivfigigaluaråini-
lunit kångusutigssåimgiløK isumatu-
såmikut isumagissamik tunuartitsisi-
magåine, kisiåne kingunigssaKångit-
sumik nåmagsissaKameK kångusutig-
ssauvdlime! Rink Kleist
»inersimavatdlålerpugut«
tigusimavarput:
oKauseK KuleKutsiussara AjG-me
1960 nr. 9-me agdlautigissame „asi-
mioKarfit tamaisa atatinarsinaujung-
naerpavut“-mit tigussauvoK. agdlau-
tigissame suna agdlautigineKartoK
KuleKutap ersserserérmago agdlauti-
gingnigtup nunaKarfencat akigssaiau-
tauginalersimas'sut inue kajumigsår-
pai piårtumik nungnigssartik erKar-
sautigerKuvdlugo oKardlunilo: „pitsé-
ngorsaivigineKamigssaK ikiugaunig-
ssåinardlo erKarsautigisavdlugit iner-
9imavatdlålersimavugut.“ påsing-
ningnera maligdlugo OKauseK „inersi-
mavatdlålersimavugut“ ima isuma-
Kartipara: sujugdlermik perorsima-
vatdlålerpugut, iliniarsimavatdlåler-
pugut, Kåumarsagauvatdlålerpugut il.
il. åipagssånik timikut agdlivatdlåler-
simavugut. nalunångilardlo agdlagtup
OKauseK tåuna atoramiuk kalåtdlit i-
nuinut tamanut tungatikå asimioKar-
fit agdlauserissamine tungavigingma-
git.
KujanaKissumik måna nalivtine ili-
niartitauvdluarsimassunik perorsar-
dluarsimassunik taimalo Kåumarsa-
gauvdluarsimalersunik ilaKalersima-
vugut, tåukulo tugdlusimårutigalugit
silarssuarmioKativtinut nagdlersusi-
nångorsimassutut Kiviartarpavut. kig-
sautiglnarnago sujunigssame neriug-
dluarpugut akornavtine inerdluarsi-
massortavut amerdliartuinåsassut ta-
månalume Kularutigingivigdlugo. ki-
siånile månåkorpiaK nunavta inuinut
tamanut taima siåmarsimatigissunut
avigsårsimatigissunutdlo OKauseK l-
nersimavatdlålerpugut atusavdlugo
imalunit tungatisavdlugo piårpatdlår-
poK. kukusagunangilanga måna iner-
dluarsimassortamininguavut silarssu-
armioKativtinut nagdlersusinångorsi-
massutut Kiviarsinaussavut tåuko sa-
niåne nunavta inusa amerdlanerpår-
tait erKarsartautsikut perorsarsimå-
ssutsikut iliniartitaunikutdlo ukiunik
ikingnerpånik 50-inik kinguarsimane-
rungmata.
silarssuarme inoKångilaK imalunit
inuiaKångilaK inersimavatdlålersima-
ssunik isumalo taimåitoK uvagut ka-
låtdlit sujunigssame anguniaruma-
ssavtinut akerdliuvdluinartuvoK.
asimioKarfingnik piaineK igdloKar-
fingnigdlo inugtusisaineK åma oKau-
seKarfigilåsavara. sujugdlermik asi-
moKarfit piarneKamigssånut igdlo-
Karfitdlo inugtusisamigssånut inersi-
mavatdlålerneK pissutaussariaKångi-
laK kisiåne-una pingortitåussutsimi-
gut pissusé KanoK itut tamatumane a-
perKutaussut.
nunaKarfingnik piaineK igdloKar-
fingnigdlo inugtusisaineK suliarine-
Kalermatdle isumaKatigingitsuvara
piårpatdlårtutut nåmagsniarneKarso-
rigavko. tåssamiuna tamånarpiaK pi-
ssutauvdlune måna igdloKarfingne i-
nugtusisarniagaussune ajornartorsiu-
tit amerdlavatdlålersimassut. asimio-
Karfigpagssuit ilait piagåusagpata i-
sumaKatauvdluinarpunga. kisiåne nu-
naKarfingne imalunit igdloKarfingne
inugtusisagaussune auna kukuneK,
sut inutigssarsiorfiusinaussut isu-
mangnaitsumik årKigssorsiméngikat-
dlartitdlugit nugterfiutitaugamik. tå-
ssalo taménauvoK måna igdloKarfing-
ne tamane ajornartorsiorfiulersoK i-
måinaK Kångilertugagssaujungnaer-
dlune åmalo tamåna kinguneKarpoK
inugpagssuame ilerKorigsårnigssap
(moralen) nåkarujugssuameranik, pi-
nerdlungniamerit amerdliartuiname-
rånik, imigagssamut uerisimanermik
avdlarpagssuarnigdlo.
måna igdloKarfit inugtusisagaussut
tusartalerpavut inoKarpatdlålersut i-
nuit tamarmik isumangnaitsumik inu-
tigssarsiorfigssaKångitsut. suliardle
autdlarterérpoK unigtineKarsinau-
jimgnaerdlune avdlångortitaussaria-
Karanilo, kisiåne ajomartorsiuterpag-
ssuit, aningaussarpagssuit, pakatsine-
rit avdlarpagssuitdlo atorKårtariaKå-
savavut. KångemeKarumårputdle ait-
såt ukiorpålugssuit Kångiuterémerå-
ne. —
asimioKarfit ilarpagssue sujunigssa-
me piartariaKarput téukuningale i-
nuiéingikatdlartitdlune igdloKarfingne
nunaKarfingnilunit nugterfiussugssa-
ne inutigssarsiorfiusinaussut åssigi-
ngitsut, atuarfit, oKalugfit avdlatdlo
Kåumarsainermut atorsinaussut nå-
måutut sulissugssatdlo pikorigsut a-
j ungitsutd lo pineKarKårsimassaria-
Karput, taimailiungikåinime ajomar-
torsiutit måna atugkavut amerdlasi-
galugtuinåséput.
Rink Kleist
KaKugumitauva
angusavåtigut ?
Atuagagdliutine nr. 2-me G. Rosen-
dalhip agdlagå, pujortulérKat ukiu-
mut atausiardlutik misigssomeKarta-
lemigssånik landsrådip 1958-ime au-
lajangersagå, atuardlugo erKortuso-
rivdluinarpara, kigsautigåralo tama-
tuma atortulemerata OmånavtaoK
suvdlua angujumårå.
sunamiuna pissuvdlune tlmånap
suvdlua kingusigpatdlårtoK? — tåssa
uvagut Kutdlersarissavutdlo suleKati-
gingipatdlårnerput pissutauvdlune. i-
måingikaluarpoK påsisimassaligssuga-
ma issoringnigtunga. ilame Kujatå
tusåmavdlugo tarKavanimiut måne
tJmånap suvdluamiuvdlune usomar-
tåssusé. ilame tJmånap suvdluamiu-
ssugut sulissut ildne nåmaginartipat-
dlårtångilavut.
åssersutigalugo tåisavara:
1959-ime ukiåkut pujortulérKamik
sarpiartoravta sikungmat februårime
niuvertoruseK avKutigalugo sarpisa
kingorårtigssånik KinuteKarpugut,
månalo tikitdlugo akissutisinata. —
ajoraluåssusia!
Fiskenetfabriken
»DANMARKcc
J. C. Tvede A/s
Helsingør
Fiskenet og garn
Kalut Kagssutitdlo
nåungOK tamåko pujortulérKat ma-
skinaisa kingorårtigssait niuvertoru-
seKarfingnut tikitalerniartut?
Otto Ottosen, Igdlorssuit
Årets nyhed!
Fodboldstøvlen med gummisål
og gummiknopper
»PUMA«-støvlen
— den internationalt berømte —
kr. 66,50
Læderstræde 5 - København K.
Telegramadr.: Boldspilkøb.
2