Atuagagdliutit - 28.07.1960, Síða 28

I----------------------------------------------------------------
ABEL KRISTIANSEN:
Norgemut påsissagssarsiordlune angalautsiarneK
-- r r r ___________rrrrrrr —------------------------------------j
( nanoitaK)
isersimanivtine påsigavko utorKaK
itsåkunik katerssugauteKaKissoK ani-
gavta Kuisa ilane alutornartorpagssuit
katerssorsimassai issigingnårpavut. i-
mågdlåme ilainik tåmajuitsugssarsi-
gatdlarujunga. tåssagOK pugutanut
(niutsivingnut) atdleKutaK, Kissungmit
sanåK erKumilåvigsoK. tåssanéréravta
sanilisa ilåt åma pulårfigårput pigi-
ssailo issigingnårdlugit. timåmiorssu-
galuardlutik umassut inautåta sulia-
rinera kåkaveKaoK. nerssutautai åma-
lo savautai agsut pårivdluagaussut er-
sserKigsumik takuneKarsinåuput. nor-
skit inororsåtdlarKeKigamik tuaviora-
luardlunilunit igdlumingnut isertitsiv-
dlutik sutortitsiniartaramik någgårneK
ajornaussartarput; åmame avdlanertå-
nguamik takuvdlutik uvavtitut itarsi-
magamik — måssa avingarusimåssu-
sermik misigisimavatdlånginiaraluar-
dlutik. téukunane ama kågérartorpu-
gut, kavfisoruménginavta imiårKamik
igdlulerdlugo. nuåneraluaKissut inger-
dlarKingniésagavta inuvdluarKoriar-
dlugit Kimåpavut, bilerdlutalo takor-
narniagagssara avdla ornigdlugo.
ingerdlangåtsiaKaluta naussorigsai-
ssok Arnold Bj elland, Årgårdimio u-
nigfigårput, tåssalo tårsilivigsoK —
ingagdlune ujaraiaisimagaluarujoK.
savanut iniliå sule inerdluarsimångit-
sok issigingnårparput; 100-tdlo sivner-
dlugit savauteKarpoK — racet åssigi-
ngitsut. tåuna Kimékavtigo ingerdlar-
ssoKaluta Ganddalimut apupugut; tå-
ssanilo naussorigsaissoK matuma erirå-
ne — imaKa Norgeme tamarme — pit-
saunerpånik savauteKartoK Magnut
Åse unigfigårput. tåuna 150-nik sa-
vauteKarpoK — agsut kussanartunik.
ingangmik spelsauet pigissai (anguti-
kulutå sujornatigut oKautigissara
Fj ellime agdlagkerissup åm atorpå)
ingagdlutik kussanaramik! åsit sutor-
tiniarmatigut åma inuvdluatårfigigat-
dlarujarput. unukutdlo arfineK pinga-
sungortoK bussinut ilauvdluta Sand-
nesimut apukavta avigsårpugut alu-
torssarnermit uvdlukinårérsimaKalugo.
Sandnesimit Oslomut Kimugtuitsu-
nik. uvdlåkut arfineK sisamanut aut-
dlaravta \inukut arfineK pingasunut
Oslomut apupunga-gut. autdlarKårav-
ta Egersundip tungånut sigssaK tu-
ngåsioravtigo avKuterput nunap
ingmikortua Jærenimik atilik — alia-
naeKalunilo maneKissoK — avKutigår-
put. nuna tamåna savaKalunilo inug-
pagssuarnit najorneKarsimavoK. or-
pigpagssuaisaKaoK, orpiliagssat iku-
ssugkat angnermik orpigai. avKutivta
ilå imamut KaningneK merKuisagtuvoK
KaersoKaKalunilo. tamåne igdlut miki-
ssuinåuput nunavtine igdlunut encai-
nardlutik Egersundimut unitdlatsiar-
pugut Kulinut tangnera arKaningortoK.
tåuna igdloKarfingåtsiarssuvoK Kiter-
migut kulik. tatsime Kugssuit kisimik
issigerKuput. erKåne KåKårssuit mer-
KuisaKaut, atsigsordle naggorigsagau-
vok suliarivdluagaussunik. tåssanit-
siåinaK autdlarKigkavta timut sangu-
vugut, tamånilo nunap ingmikortua
Dalane avKutigilerparput. Kulit Kå-
ngerdlugit tangneK mardluk Helleland
avKusårparput, ereå KåKårssoKaKissoK
agsutdlo merKuisagdlune måna ica-
ngarssuardle nunagineKarsimassoK på-
sineKarsinauvoK Karmagkat pisoKar-
ssuit sarKumilåKissut najorKutaralu-
git. timivtine KåKårssuit såtumik api-
simåput — nunalo orpigpagssuaKarmi-
nane. månåkut Kororssuåkut kujåmut
ingerdlaorpugut Ualandip erKåne nau-
ssorigsaissut nunavtinit iliniariartunut
nunåt suliarisimassaitdlo nalerautivig-
kunartut. nuna merKuitsoK, agsut uja-
ralik kussanarsisivigdlugo naggorig-
sarsimassarpåt.
Heskestad ancanermut KiterKutOK
nagdlerparput. tatsip sinånipoK atsig-
sume, erKåne KåKat orpingnik (birk)
tamavingnik porsimassarput. tamatu-
ma erKåne nunaKarfit avKusårtugka-
vut mikissuinaugunarput. tåuna Kå-
ngeravtigo avKutivta ilåne tåunaKa
nunap iluatigorKårpugut, sunauvfame
kujåmut nuna putorKuavdlugo inger-
dlagalugtuaravta. Sira nagdlerparput
arKaningulivigsoK, nunap iluatigu-
ngåtsiarérdluta. tåussuma erKå KåKår-
ssugpagssuarnik ingagtavigpoK orpig-
pagssuarnik porsimassunik. statione
iterssap iluanipoK orpigpagssuit akor-
nåne. månalo nuna naggorigsoK tiker-
Kigparput. Gyland imit Storekvinap
tungånut minutit 5 atordlugit nunap
iluatigut ingerdlavugut. nunap iluati-
gortitdlune Kimugtuitsut Kutdlé aug-
palugtuinaussarput sordlulo ivsångu-
ssarnartardlune. anitdlarKigdlune se-
KinarigssuaK nåmagtoriardlugo ila,
nuånitdlåraoK. taimatut avKutivta ilå-
ne ilane sivisunerussartumik — sivi-
kinerussumigdlunit — nunap iluatigut
ingerdlassardluta.
igdloKarfigssuaK Norgep kujåmut
nuata avangnénguanitoK Kristians-
sand tikikavtigo nal. 12,36-ngortoK tå-
ssane uningavugut akunerup KerKa
migssiliordlugo. soruname pivfigssaK
iluatingnaKingmat autdlarnigssavta
tungånut anérpunga, unigtarfiuvdlo
sutorniartarfiane tamussernialugdlu-
nga tuaviuinaic. igdloKarfigssuaK
umiarssualiviussoK alutornartorpag-
ssuaKåsagaluartoK takussagssarsiorfi-
gingitsordlugo autdlarKigpunga nal. a-
tausingordluartoK — tamatumuna a-
vangnamut timerpasiartukut inger-
dlassugssauvdluta. åsit unigtarfit sa-
nileriginangajagtut avKusåtdlagtårér-
simavdlugit — ilait mikissut ilait angi-
sut — Kanga Kujanånguarsse unigtar-
figssuaK OSLO V unigfigigavtigo unu-
kut arfineK pingasut erKordluardlugo,
tåssalo Kimugtuitsornermit Kasutag-
dluinardlunga. ilame uvdloK nåvdlugo
taimatut ingerdlasimagåine Kasunar-
tarame ingangmik sungiussisimassu-
nane. åmame kiagtarnermit, igsiavigi-
ssardlo amerdlanertigut Kimagtaria-
Kartarnane. niugama generalsekretær
F. Lohyt-Johnsenip niuvfiorpånga, ila-
galugo bilimik akunitarfigssuarmut iv-
saK najorsimassavnut unuiartorpunga,
aKaguane nåpitugssauvdlugo — Oslo
takornarniaralugtuardlugo. uvdlumi-
kut Kimugtuitsunut ilaunivne 599 km
ingerdlavigåvut.
uvdlåkut makeriardlunga pigissåka
portorpåka tigussariåinångordlugit. ar-
fineK sisamat erKordlugit generalse-
kretær bilimik tikiupoK, tauvalo aku-
nitarfigssuarmut akilériardlunga Ki-
måpara iserfigerKigtugssaujungnaer-
dlugo, tåssame uvalimut nal. sisama-
nut umiarssuarmik kujåmut autdlar-
tugssaugama K’avdlunåt-nunånut. pe-
Katigit savautigdlit savaussautigdlit-
dlo agdlagfeKarfiånut (Norsk Sau og
Geitaislagimut) ingerdlavugut. tåssu-
nga iseravta angut nåpiparput, su-
nauvfa avisiliortoK; kinguninguatigut
åma avdlat sisamat åssilissutdlo pi-
ngasut iserput. sunauvfame avisinit a-
perssorneKarKUvdlunga KaerKUSserér-
simassoK. tåssane nunavtine savaute-
Karnikut pissutsinik aperKUteKartar-
nerat nåpertordlugo univkåupåka; ta-
marmigdlo kingorna avisinut iléngu-
tartik nagsiupåt. (åma nuénaralugo o-
Kautigisavara 1927-me norskeK avisi-
liortoK Igalikume aussisimassoK — a-
ngut angisorssuaK — avisiliortut ilåta
arnap ilisarisimangmago. månale to-
KorérsimavoK).
Kimangmatigut agdlagfeKarfingme
tåssane nalinginålungnik soKutiginar-
titavnik påsissagssarsiorpunga. agdli-
sitsiussuardlo merKUt pitsåussusiånik
misigssuinerme atortorissåt alutornar-
tut ilagåt. norskime-una savauteKar-
nertik pingårtitarivdluinartugåt. peKa-
tigigfik tåuna Norge tamåkerdlugo
17.000-nik ilaussortaKarporoK. ukiu-
mut atausiardlutik atautsimérssuar-
tarput, Kåumåmilo februarime pineru-
ssarsimavoK. atautsiminerme ilaussor-
tat piumassut najuisinautitåuput, au-
lajanginiarnernile kommuneKarfingme
ilaussortaussut sujulerssuissue kisimik
taissisinautitauvdlutik; tåssagOK ilau-
ssortat tamarmiuneruvdlutik soKutigi-
ssait taimailivdlutik nåmaginarneru-
ssumik inerneKartarmata. agdlagfing-
me atorfigdlit sisamåuput generalse-
kretær Kutdlersauvdlune. åmalo atua-
gagssiaKarput agsut suliarivdluagau-
ssumik.
tåssanérérama igdlorpagssuaKar-
fingme takussagssat pingårnerit ilait
orneKåtårpavut. Oslop rådhusia — nu-
tåliaunermigut iluatalo Kalipaivfigine-
Karsimaneragut tusåmassaoKissoK ta-
kuniagkavta ilagåt. åma igdloKångi-
nerssarssuaK erKumitsuliortut ilåta su-
liarisimasså — Vigelandsanlegget tu-
pigeKalugo issigingnårpara. åmåtaoK
sisorarfiuvdlunilo tingatdlagtårtarfig-
ssuaK Holmenkollbakken tikisavta ila-
gåt — ilame tupingnartoKaraluaKaoK!
uvalikut sisamat erKordluardlugo u-
miarssuaK ilaussartaut „PRINSESSE
MARGRETHE" Oslop sigssiugaisa ilå-
nit avalangmat ilaussut ilagånga; tai-
malo nuna OKalugtualiåinartutdlusoK
Kåumat atauseK najorsimassara tåssu-
nga kigdleKarpoK. nuna alutornartor-
pagssuarnik nåpitaKarfigisissara inui-
lo ilisarilersimassåka inugsiarnissusi-
sigutdlo Kuj amasugfigilersimassåka.
avalagtugutdlo tårsingmat, anilågi-
nariardlunga aterpunga isiniartariaKa-
lerama; uvdlorme takussagssarsiorner-
mit nerinigssamut pivfigssaKarfigisi-
månginavko. asume umiarssuaK atere-
KissoK — tåssa pitsaoK! ingangmigdlo
ilaussut 1. klassemitut najugåt — uva-
ngåtaoK najugara — pitsaugame. må-
kulo sulissorpagssuit, sordlume tåssa
nuname akunitarfigssuit ilåniginar-
nartoK! nerileravta nerissarfigssua
nerrivitdlo pinersarsimaniariaramik —
asume jutdliliartorpagssuarnik ilau-
ssulik — méraunikasiga entaivdlugo
uvavnukuluk ajukuvfiginaraluaKaut!
umiarssuaK bareKarmat unup ilåne i-
sersimavfigilåriardlugo — måkulo na-
jorsiniartorpagssuit åssuåsagaluarmi-
gamik, tåssame ilaussut tamarmik å-
ssuatåpilugtorssugamik — inigissavnut
inariartorpunga isumavkut nuånår-
dlunga, tåssame ilagissåka ungasigsor-
ssuarmitut utarKissut ornileravkit. a-
Kagulo avdlåkut arfineK pingasut Ker-
Ka erKordluardlugo Københavnimut
tikisaugut, nalunago Kåumat Kångiug-
pat nunavta KåKarssue aputitartut er-
ssertugssaulerdlugit. unuålo sinigdluå-
sangavigpunga.
Abel Kristiansen,
EKalungmioK.
taratsuf suldlunit P. Brøste-mit
,ra P.BRØSTE
taratsuf sutdlunit P. Brøste-mit
Cigarer . s i kat — Tobakker . tapat
Der er altid et af C. W. Obels gode mærker, der vil
passe Dem.
C. W. Obelip tamaisa pigai
29