Atuagagdliutit - 12.01.1961, Blaðsíða 3

ukiume Kangiutume Kalåtdlit-nunåne pisimassut
Thulep Tunuvdlo Kitånut ilaunigssdt piarersarfiginekarpoK
ukiune tugdlerne
Nungme aulisartut atuarfigssåt?
-)C akigssarsiat åssigit
-)( imana nålagauvfingmut akilerårutit
akit åssigingisineKarnigssåt
landshøvding Finn Nielsenimit
______________________________’
ukiortåK — 1961 — måna autdlar-
nerpoK, ukioK uvagut Kalåtdlit-nunå-
ne Kularnångitsumigdlo silarssuarme
inugdlit amerdlanersséinisut tamanit
su j ugdliutdlugo ner iuteitarf igiuma-
ssarput silarssuarme pissutsit ltasu-
kariartornigssånik inuiaKatigitdlo a-
kornåne erKigsisimassumik suleKati-
gingnerup nakussagsarneKarnigssånik
nagsataKarumårtoK.
uvdlumikutdle åma ukioK KångiutoK
kingumut Kiviarniaratdlartigo.
ukiup autdlartlnerane statsminister
H. C. Hansenip toKuneranik nalunae-
rut danskit nålagauvfiåne tamarme a-
liasutaungårsimavoK. H. C. Hansen u-
kiune amerdlångitsuinarne nålagker-
suissunut sujulerssortausimagaluar-
dlune partit åssigingissutait tamaisa a-
kimordlugit inuiangne danskine atar-
KissaulersimavoK.
silarssuarme avativtine pisimassut
pileriartortut pissutigalugit Kalåtdlit-
nunåta avangnardlerpårtå kisiat H. C.
Hansenip tikerårsimavå taimalo kalåt-
dlit Kitånitut Tunumitutdlo nangmi-
nérdlune atéssuteKarfiginigssånik kig-
sautigissane nåmagsingitsordlugo. tai-
måitordle nålagauvfiup avgorneranut
tåssunga soKutigingningneru j ugssua
nalungilarput, arKalo atarKingningner-
mik Kujaniarnermigdlo måne åma er-
KaineKartarumårpoK.
»Hanne S"
ukiaK måna åma Kalåtdlit-nunånut
umiartorneK angnertumik ånaissaKar-
fiuvoK. Nunap-isuata erKåne „Hanne
S“ip umiarnerata tamavta énernartu-
mik ernorpåtigut. umiarssuaK tåuna
ukiorpagssuarne Kalåtdlit-nunåliar-
tarsimavoK piorsainermilo nangmineK
suliniarnerminik tuniussaKardlune. a-
liasugdluta ilaussue inugtailo umiar-
ssup ajunårneratigut inunermingnik å-
naissaKartut erKainiarpavut.
kungikut fikerSrnerat
ukiortåp uvdluane sujugdlerme nuå-
nårdluta Kujaniardlutalo atarsinartor-
ssuit kungip dronningivdlo kungig-
ssavdlo aussaK tikerårnerat erKarsau-
tigårput.
sumilunit kungikut kungigssardlo
tåkukångamik inugsiarnisårnermik a-
sangningnermigdlo ersserKigdluinartu-
mik misigissaKartarput, nalungilarput-
dlo måne tikerårneK tamåna kungimut
ilaKutainutdlo puiugagssåungitsumik
misigissaKautaussoK.
sule atausiardluta ugpernarsauser-
Parput kungikut kungigssavdlo asang-
bigtumik umåssuseKartumigdlo kalåt-
dlinut Kalåtdlit-nunånilo ingerdlautsi-
biut soKutigingningnerat isumaging-
aingneratdlo.
P- H. Lundsteen
1960-ime landshøvding P. H. Lund-
steen inuvdluarKuvarput. ukiune Kuli-
be Lundsteen Kalåtdlit-nunåne suli-
nermine suliumatuvdluinåssutsimigut
kalåtdlitdlo ineriartornigssanut soKuti-
gingningnerujugssuarmigut måne i-
nungnit tamanit iluarineKartungor-
dlunilo nuånarissaulersimavoK.
ukiumut nutåmut pinivtine stiftamt-
tnande NykøbingimitoK tåuna erKar-
sautinik inugsiarnersunik Kujaniartu-
nigdlo nagsikumavarput. Lundsteen
måna suliagssanik avdlanik namagsi-
niagagssaitaleraluartoK nalungilara
Kalåtdlit-nunåne ingerdlauseK soKuti-
gingneKalune maligtariuåsagå.
Thule avdlatdlo
1960-ime augustip 19-åne Thule u-
kiut 50-ngordlugit nagdi iutorsiorpoK.
uvdloK tåuna inugpagssuit avaner-
ssuarmiut piniartut takuminartut ka-
låtdlit ilerKuinik ajunginerpånik pi-
bgårtitsisinau j uartut inuvdluancuvait.
KularnångilaK nålagkersuinikut pi-
ssortaKarnikutdlo ingerdlautsime nu-
tåme måna pileriartortume ilerKut ta-
biåko avanerssuarmiut åma pigmarsi-
baujumårait. Thulep inuisa Kitånut
Kaningnerussumik atåssuteKalernig-
ssaK kigsautigåt, ilåtigut landsrådimut
ilaussortagssamik KinigaKarnikut
bangminerdlo kommunalbestyrelseKa-
lernigssåkut avdlatigutdlo. kigsautigi-
ssaK tamåna landsrådip åma isumaKa-
tigå, åmalo „1960-p grønlandsudvalgia"
be tamåna isumåtigut isumaKatigine-
KarérpoK. nalungilarput tamåna åma
biinisteriame akuerssårneKartoK tai-
bialo aperKuterpagssuit piviussut pi-
ssortaKarnermut inatsiseKarnermutdlo
tungåssuteicartut Kitåne inatsisit Ki-
t&nilo pissortaKarnerup Thuleme Tu-
humilo atulersitaunigssånut agtumå-
ssuteKartut sulissutigineKarnerat mi-
bisteriame ingerdlåneKalerivigsoK. su-
liaK tåuna pivfigssartornartuviK ajor-
bakusortuvdlunilo, kisiåne suliarine-
KdsaoK, suliarineKartariaKarpordlo nu-
tarterinerup atulinginerane, taimailiu-
ngikéine uvdluinarne sulinerme ajor-
naKutigssarpagssuaKalersinaungmat
uggutigssaKalersinauvdlunilo pingit-
sorneKarsinaugaluartunik.
nalungilarput Scoresbysundime åma
Kitånut taimatut atéssuteKalernigssaK
ilungersutigineKartoK Angmagssaling-
mile tamatumunga tunuarsimaneruv-
dlutik. neriugpunga uvdlune aggersune
Angmagssalingme isumaK ersserKig-
siumårtoK Kanordlo pissoKåsagaluar-
patdlunit 1963-ime landsrådimut pi-
ssarnertut KinersineKarpat ilaussortat
åssigingmik pisinautitaussut Kalåtdlit-
nunånit tamarmit pissut landsrådime
takujumårdlugit.
Kingmit luloriaisa kivdlugaussarnerat
nåpautinut åtsornartunut perKarnit-
sunut 1960-me assagtuneKarsimavugut.
akerdlianigdle måna sujugdlermik ku-
larnaerdlugo påsinenarpoK nåpaut ajo-
KissoK: Kingmit perdlerornerat uma-
ssumit inungmut tunitdlåuneKartoK.
sordlo tamavta naluséngikigput nåpaut
tamåna ima ajortigaoK inungnit ikig-
toralånguåinarnit anigorneKarsinau-
ssarumårdlune.
tamatumunga atatitdlugo åmåtaoK
erssersiniartariaKarput Kingmit u-
pangnigtarnere amerdligalugtuinartut
tamatumuna pingårtumik mérKat ajo-
KuserneKartardlutik. AusiangninaK u-
kiume Kångiutume Kingmit upang-
ningnere 20-nit ikingnerungitsut pisi-
måput. Kingmit upangnigtarnerine ta-
måkunane ersserKigsumik påsineKar-
sinausimavoK Kingmit tuloriait kivdlu-
gausimagångata upataussut ajoKutig-
ssarsinginerussarsimaKissut Kingmit
kivdlugåungitsunik tuloriagdlit upa-
tåiningarnit. ikit icanoK angnertutigi-
nerinånut tamåna tungångilaK, kisiå-
ne åma Kingmit tuloriaisa kivdlugau-
nerisigut Kingmit perdlerornerata
Kingmimit Kingminut avdlanut imalu-
nit Kingmimit inungmut tunitdlåusi-
naunigssånut migdlisautauvoK.
Kularingilara inuit ilaisa imaKa aut-
dlarKautåne Kingmit tuloriåinik kiv-
dluinermut akerdliusimassut måna på-
silisagåt aussaK atautsiminerme lands-
rådip tamåkerdlune isumaKatigissuti-
gissånut ilungersunartumik tunuleKu-
taussoK åmalo landsrådip ilerKorer-
Kussångortitåne aulajangersagkat
piårnerpåmik nålangneKarnigssånut
pingårutaussoK.
folketingimut KinersineK
novemberip 15-iåne 1960 Kalåtdlit-
nunåta junip tatdlimåne 1953-ime dan-
skit nålagauvfiånut naligitineKardlune
ilånguneKarnerata kingornagut danskit
folketingiånut ilaussortagssanik Kiner-
sineK pingajugssånik peKatauvfigine-
KarpoK. ukioK måna Kinersinerme ma-
lungnautaunerussoK tåssa avaner-
ssuarmiut tunumiutdlo sujugdlermér-
dlutik folketingimut Kinersinerme pe-
Kataunerat.
KinersineK kingusinåraluaKissoK nå-
magsineKarpoK, Kinersineruvdlo iner-
nerisa pivfigssaK erKordlugo énguniar-
tarnerine ajornaKutaussartut angner-
tugajugtut erKarsautigigåine pissutig-
ssaKardluarpoK Kinersinerme sujuler-
ssuissut pissortaussutdlo Kalåtdlit-nu-
nåne sumilunit itut KinersineK nåmag-
sineKartiniardlugo suleKataunerånut
Kutsavigisavdlugit.
Kinersinerup tamatuma kingunera-
nik Kalåtdlit-nunåt nangminerissami-
nik ministereKalerpoK Avangnånut
folketingime ilaussortångorKåK,, skole-
direktør Mikael Garn statsminister
Kampmannimit kajumigsårneKarmat
Kalåtdlit-nunånut ministeritut atorfik
tigorKuvdlugo. Mikael Gamip Kalåt-
dlit-nunånik ajornartorsiutainigdlo ili-
simassaKarnerujugssuane misigissar-
pagssuanilo Kalåtdlit-nunånut mini-
steritut sulinigssamine iluaKutigivdlui-
nartugssauvai, sulinigssånutdlo tama-
tumdnga tamatigut iluanårdluarKuv-
dlugo maungånit kigsåuparput — ta-
manit sujugdliutdlugo inuiaKatigit ka-
låtdlit nangmingneK iluaKutigssånik.
tamatumunåtaoK minister Kai
Lindberg Kutsavigårput ukiunut 1957-
imit 1960-imut Kalåtdlit-nunånut mi-
nisteritut suliaKarneranut. ukiut tamå-
ko ajornaKutigssarpagssuaKarsimåput
kisiåne åma måne ingerdlautsimut au-
la j angiutauvdluinarsimavdlutik. tama-
nit pingårutaunerpausimavoK ukiune
tamåkunanerpiaK angumik minister
Kai Lindbergitut itumik ministeria-
Karfik sujulerssorneKarmat politikip
tungåtigut påsingningnine misigissani-
lo tamaisa atordlugit suliagssarpag-
ssuit pingåKissut Kalåtdlit-nunåne nå-
magsineKarnigssånut taima agtigissu-
mik suleKatausimassumik.
lunissagssiorneK
ukiaK måna KaKutigortumik issai-
sårnerssua Tunume Kitånilo sårug-
dlingniarnermut agsorssuaK iluaKU-
tauvoK. ukialernera tikitdlugo sårug-
dlingnik tunissaKarneK 1959-mut na-
lerKiutdlugo ernumanarsikulugsimaga-
luarpoK, Kåumatinile kingugdlerne a-
ngussat Kagfangåtsiarsimåput taimalo
ukiup nånerane sujuåtdlauteKalårsi-
mavdlune. sujuåtdlangneK tamåna tå-
ssautitariaKarneruvoK Angmagssagdlip
erKåne angussaKardluarneK Kitåne i-
ssikortunautigingmåssuk Nup erKåne
kinguariarnerujugssuaK tamåne uper-
nåkut aulisarneK ajutuvigsimangmat.
kisiåne tunissat tamékerdlutik amer-
dlåssusé Kiviaråine rejenigdlo tuni-
ssagssiornerup sujuariarnerujugssua-
nut Narssavdlo fabrikiane savanik to-
Korainerme rekordernermut katiguti-
sagåine ukiumut tunissagssiatigut a-
ngussat nåmagisimårtariaKarsorinar-
put.
Umåname ajorssisårneK
tamarmiungitdlatdle ukiap issaisår-
neranik nuånåruteKarsimassut. ukiup
Kåumataine kingugdlerne sikuniarne-
rata kingusinårpatdlårnerata Avang-
nåne piniartorpagssuit ajornartorsior-
titdluinarsimavai mingnerungitsumig-
dlo tJmånap igdloKarfiata inue. neriu-
tiginarsinauvarput mérKat ukiup Ker-
Kanit 14-nik ukiulingnut nerisineKar-
talernerat ajornartorsiornermilo su-
liagssaKarnigssamut aningaussat a-
kuerssissutaussut uvdlunut ajornartor-
siorfiussunut Kångissutauj umårtut.
umiartortut atuarnerat
ukiune måkunane Kalåtdlit-nunåne
isumaliutaunerussut ilåt tåssa inusug-
tut suliagssatigut iliniartitaunigssånik
aperKut sorunalume mingnerungitsu-
mik inusugtut imåne sujunigssaKartut
iliniartitaunigssåt. sordlo naluneKå-
ngitsoK udvalge suliamik påsisimang-
nigtunik ilaussortalik aperKutinik ta-
måkuninga suliaKarpoK, kisiåne aper-
Kutip tamatuma nukingingnåssusia ili-
simavdlugo misiligutitut nagivationi-
mik iliniartitsineK Nungme ukiunera-
ne 1959/60-ime ingerdlåneKarpoK, ili-
niartut Kulailuat umiarssuårKat nåla-
gagssåitut soraerumérnermik KaKissi-
put, misigissatdlo tungavigalugit misi-
lineK tamåna nanginiarumaneKarpoK.
taimåitumik iliniartitsineK måna ukiu-
nerane autdlarterKingneKarpoK, Kåu-
matitdlo sujugdlit nautsorssutigalugit
angussagssat sujornarnit nikanarneru-
sangatingnångitdluinarput.
OKautigineKarérsutut Nungme u-
miartortunik iliniartitsineK misilineri-
nauvoK aulisarnermut tungassumik a-
tuarfingmik atajuarnerussugssamik
kinguneKartugssauniåsagaluartoK. su-
liatigut atuarfik taimatut itoK åma i-
ssigissariaKarunarpoK Kalåtdlit-nunå-
ne aulisagkanik sulivfigssualiornigssa-
mik pilerssårutit kalåtdlitdlo aulisa-
riutaisa angatdlatinik amerdlanerussu-
nik angnerussunigdlo amerdlisineKar-
nigssaisa pissariaKardluinartut pissu-
sigssamigtut kingunerissagssåtut.
grønlandskommissione
ukioK KångiutoK tåssarpiauvoK Ka-
låtdlit-nunåt pivdlugo kommissioner-
ssup isumaliutigssissutip angnertoKi-
ssup suliarineratigut inatsisigssanigdlo
ardlalingnik Kalåtdlit-nunåne inger-
dlautsimut avdlångutaussunik suju-
nersuteKarnikut suliaminik inineranit
ukiut Kulingornerat.
najorKutagssat kommissionip sarKii-
migai angnertunervigut malingneKar-
put. uvdlumikutdle takusinaugaluar-
parput suliaKarfingne atausiékåne —
mingnerungitsumigdlo tunissagssior-
nerup nangminerssornikutdlo inutig-
ssarsiornerup aningaussalersugaunig-
ssåta tamatumanilo peKataunigssap tu-
ngåtigut — kigsautigineKartutut angu-
ssaKartigisimångitsugut.
akerdlianigdle avdlatigut takusinau-
varput kommissionip nautsorssutigi-
ssånit ingerdlanerungåtsiarsimaKissu-
gut. tåssuna sordlo erKarsautigåra nå-
lagkersuinerup tungå, Kalåtdlit-nunåt
måna mardlungnik folketingime ilau-
ssortaKalermat — åipålo agdlåt Ka-
låtdlit-nunånut ministeriuvdlune — å-
ma landsrådip kommunalbestyrelsitdlo
suniuteKaralugtuinarnerat nangming-
neK sulissutigissagssamik nunamutdlo
ingmikut tungåssuteKartut nålagker-
sutigineKarnerine.
åmåtaoK perKingnigssamut tunga-
ssut teknikikutdlo iluaKutigssat ang-
nertumik issigalugit oKautigissariaKa-
runarput ukiune amerdlangitsune tåu-
kunane takordlorutigineKarKårner-
mingnit sujuarnerusimassut.
uvagut månitugut angisumik Kujå-
ssutigssaKarpugut kommissionip ilau-
ssortainut Kalåtdlit-nunånit nålagauv-
fingmitdlo tamarmit pissunut 1949/50-
ime pingåruteKartumik suliaKarsima-
ssunut. tåssuna sujugdliutdlugit erKar-
sautigåka kommissionip sujuligtaissua
departementschef H. H. Koch, sujulig-
taissup tugdlia departementschef Eske
Brun åmalo kalåtdlit autdlartitat su-
julerssuissue, OKalugte Peter Nielsen
sulinerup ilåtigut kingorårneKartoK
palasimit Gerhardt Egedemit oKalugti-
mitdlo måna toKusimassumit Jørgen
Chemnitzimit.
„1960-ip grønlandsudvalgia"
kisiåne uvdlut ingerdlauserdlo su-
kasumik sujumut ingerdléput. mingne-
rungitsumik Kalåtdlit-nunåne. aussa-
me 1959-me aperKutit åssigingitsut nå-
lagkersuinermut, aningaussarsiorner-
mut pissortaKarnermutdlo tungassut
landsrådip OKaluserai. OKaluserissaK
tamåna autdlarnerfigalugo oKauseri-
ssagssat isumaKatigissutigineKarput
tåukununa pingårnertaussutut lands-
rådip kajumigsårutigalugo Kalåtdlit-
nunåne piorsainermut ungasigsoK issi-
galugo anguniagagssaKarnigssaK aula-
j angiuniarneKåsassoK.
landsrådip OKauserissai tåuko tunga-
vigalugit sujorna februarime Kalåt-
dlit-nunåta ministerianit udvalge —
„1960ip grønlandsudvalgia" — iverti-
neKarpoK folketingimut ilaussortaK
Victor Gram sujuligtaissuliutdlugo.
sordlo naluneKéngitsoK kalåtdlit ud-
valgime tåssane autdlartitaKartineKar-
put kalåtdlinik folketingimut ilaussor-
tanik mardlungnik landsrådivdlo Ki-
nigainik tatdlimanik.
udvalgime tåssane maj Kéumat 1960
autdlarKautaussunik OKaloKatigingne-
KarpoK, aussarKårneranilo 1960-ime
udvalge minister Kai Lindberg ilaga-
lugo påsiniaivdlune Kalåtdlit-nunåne
angalaorpoK. angalaneK tåuna ud-
valgip pivfigssaKarfigisimavå pissortat
nunaKarfikutårtut autdlartitaisa åma-
lo Kalåtdlit-nunåne inutigssarsiortut
sulissartutdlo autdlartitaisa OKaloKati-
gineKarnerinut.
ajoraluartumik sila pissutigalugo ud-
valgip Kalåtdli-nunåt tamékerdlugo
angalaorfigisinausimångilå, nalungila-
ralo isumaliutigineKarumårtoK aussaro
amerdlångitsukutånik angalatitaKar-
tarnikut distriktit aussame 1960-ime
tikineKarsimångitsut atåssuteKarfigi-
niarnigssåt.
ukiarme 1960-ime udvalgip oKaloKa-
tigingnere Københavnime nangerKing-
neKarput, kisiåne folketingimut Kiner-
sinigssaK pissutigalugo udvalgime OKa-
loKatigingnerit tamåko sivikitsuinausi-
måput, udvalgimilo OKaloKatigérKing-
nigssaK 1961-ime upernagssamut ki-
nguartineKarput.
„1960-ip grønlandsudvalgia“nut su-
liagssångortineKartut ajornakusortu-
put pingårtorujugssuvdlutigdle Kalåt-
dlit-nunane sujunigssame ingerdlau-
sigssamut.
isumaga unauvoK aperKutit pingår-
tumik aningaussarsiornermut, inutig-
ssarsiornermut akigssautinutdlo tu-
ngassut OKaluserinigssåne ajornartor-
siutit angnerpåt udvalgip anigorumå-
rai. akigssautit tungaisigut procentip
migdlisautaussup aula j angigaunigsså-
nik ukiunigdlo Kulinik maleruarKussa-
Karnermik aperKutit tåssuna sagdler-
såuput. kisiåne åma udsendtit ud-
sendtiungitsutdlo akigssautit ilaisigut
åssigigsineKarnigssånik, udsendtitdle
tungaisigut grønlandstillæggeKartitsi-
nigssamik, aperKut OKaluserissaria-
KarpoK. procentivdle migdlisautip pér-
sineKarumårnigssåtigut nålagauvfing-
mut akileråruteKalernigssamik (nåla-
gauvfiup ilaine avdlane tamanisut itu-
mik) aperKut erninaK sarKumerumår-
Pok, sujugdlermigdle Kularnångitsu-
mik akigssauteKartitaussuinarnut.
niorKutigssat ukiumut tapissuteKarfi-
gineKartamerat åma atorungnaertug-
ssatut erKarsautigineKarsinaujumår-
Pok, taimalo niorKutigssat pissusigssa-
migtut akeKartugssångusavdlutik, tå-
ssa niorKutigssanik pisiortornerme, i-
ngerdlatitsinerme, agssartornerme
niorKutiginerinilo aningaussartutau-
ssut matuvdlugit (tåssa ilångutdlugit
akilerdlugit) akeKalisavdlutik. aker-
dlianigdle ersserKigsumik påsineKar-
tariaKarpoK — atoratdlartugssånauga-
luartumik — tunissagssiomeK taplssu-
teKarfigineKartariaKartoK — imaKa
rejenik tunissagssiomeK kisiat pinago.
taimatut avdlångortitsinigssaK ku-
lamångitsumik Kavsinik ajoKutigssar-
taKarumårpoK, imaKa pingårtumik
KGH-mut, kisiåne åma iluaKutigssar-
tarpagssuaKarumårpoK, ilåtigut akig-
ssarsiaKartitsinerup iluane ilåtigutdlo
inuiaKatigit inunerånik tamarmiussu-
mik pissusigssaussumik aningaussar-
siornikut påsingningnigssaK kalåtdli-
nut OKinerulerumårmat. månåkut er-
sserKigsunik ersserKigpiångitsunigdlo
måna måne tapissuterpagssuaKarmat
agssuarnångilaK inuit ikigtuinait kisi-
mik aningaussarsiornikut pissutsip Ka-
noK-inera ersserKikulugtumik takusi-
naussarmåssuk.
åmåtaoK Kularnångitsumik påsine-
KarumårpoK tunissatigut niorKutigssa-
tigutdlo akinik åssigingisitsinerup uv-
dlume nalungisavtinit angnertuneru-
ssumik nåmagsineKarnigssåta KanoK
pingårtigissusia. mingnerungitsumik
igdloKarfingmiut — pingårtumigdlo
igdloKarfingne måna aulisagkanik su-
livfigssualersorfiussugssångortune
påsivigdlugo påsiumårpåt niorKutig-
ssat nangmingneK tungimingnut KanoK
akitsorsagautigissartut nunaKarfingne
atausiåkåne agssartornerme suliaKau-
tiginermilo aningaussartutit åssingi-
ngeKissut erKarsautiginagit Kalåtdlit-
nunåne sumilunit uvdluvtine nalerKU-
tingitsumik akinik åssigigsitsinerup
aula j angiuneKarner atigut.
aperKutit tamåkunatut itut åmalo
kalåtdlit amerdliartupilornerssuat ka-
låtdlitdlo atuartitaunikut, iliniartitau-
nikut igdloKarnikutdlo ajornartorsiu-
tait Kularnångitsumik grønlandsud-
valgime OKatdlisaussorujugssujumår-
put.
puiorniaKinatigule udvalgip angu-
ssarissagssaisa naggatåtigut uvdlui-
narne suliniarneK tungavigssarisang-
måssuk tamatumane inuk kinauga-
luartordlunit pisinaunine nåpertordlu-
go suliamine nåmagsiniagaKartugsså-
ngusavdlune. kisiåne uvdluvtine kina-
lunit ingminut nåmagisinéungilaK. tai-
måitumik angisumik neriutigåra måne
inuit kikut tamarmik — institutioniu-
gunik, akigssarsiaKartugunik imalunit
piniartugunik aulisartugunigdlo — su-
milunit ingmingnut nakussagsarniar-
dlutik suleKatigingniåsassut tamar-
miussutsimut iluaKutaussugssamik, å-
måtaordle pingårtumik inungnut a-
tausiåkånut iluaKutaussugssamik.
ukiume pisorKame inugsiamersumik
ilagsineKarsimanera nuånårutigssar-
pagssuitdlo Kujåssutigalugit naggatåti-
gut Kalåtdlit-nunåne kikut tamaisa
irinuvigiumagaluarpåka ukiumut nutå-
mut ajunginerpånik kigsåussinera i-
lagserKuvdlugo.
Finn Nielsen.
Musik skaber glæde
Vi leverer hurtigt alle tlags
Musikintrumenter
og Grammofonplader
Stort udvalg i harmonikaer,
mundharper, alle strenge-
instrumenter.
Skriv efter katalog — tilsendet
gråtit
nipilerssorneK nuånåler-
sitsissarpoK
sCt tamaisa pilertortumik
nagsiusinauvavut
nipilerssdtit OKalugtartuvdlo ntitai
nutsugiarpagssuit åssigingitsut, Ka-
nerssorissat, nlpilerssfltitdlo no-
xartigdlit tamaisa pigåvut
kataloge piniamiaruk
akeKångitsumik nagsiuneKåsaoK
MUSIKHUSET
Algade 23, Vordingborg
3