Atuagagdliutit - 01.06.1961, Blaðsíða 22

MERARTAVTINUT
januarime eKatdliarneK
taimanernit ukiut 14 Kångiukaluar-
tut puiunaitsungmat univkautilåsa-
vavse nukagpiarKat piniarumatortai-
sa nuånarisagunarmåssuk.
Kåumåme j ulime 1946 K’aKortumit
umiarssuit mardluk Gustav Holm
Godthåbilo Tunumukardlutik aut-
dlarmata Angmagssalingmut ajoKi-
ngoriartordlunga Gustav Holmimut i-
lauvugut Kap Farvel uiardlugo Ang-
magssagdlup tungånut uvdlut Kulit
ingerdlaordluta. taimatut ingerdlaor-
nivta sivisussusianut plssutåuput si-
korssuit Angmagssagdlip påvane ima-
tut Kångeruminåitigalutik, umiarssu-
arniaussårdluta tamåne unlngassugut
Godthåbip nålagå sikutigut pulårdlune
agdlåt. ilåtigutdlume tamåne avasi-
narme sikorssuarnut ancaraluartarni-
ardluta. taménalo pilerinarsinaugalu-
artOK januarime eKatdliartarsimana-
ne pernåumik ukiorigssuarme eKat-
dliaKataunera OKalugtuarilåginåsava-
ra.
kujatåmiuvigssugama méraunivnit
Kimugsernermut tungassut naluvig-
dlugit Tunuliaravta pitsiåinaK King-
mersårnialerpunga. taimanilo måna
aulisarfigssuångornermigut tusåma-
ligkavtinut Kungmiunut pivugut ajo-
Ke Hendrik Abeisen sule måna Kung-
miunitoK Danmarkime ukissugssaK
sivnersimagatdlåsavdlugo.
inuit tikitavut nuånersorssuput ilå-
kuminartorssuvdlutigdlo. tåssalo se-
Kernup åmukarnera sivikinåKalugo
tauvauna jutdlersorssuångorérsoK.
nagdliutorssuit Kångersimatsiartut pi-
niartut ardlagdlit eKatdliarniarmata
kajaisitsagdlunga ilaginialerpåka na-
nortalingmiusimagaluartoK Kungmiu-
ne nunagssinikoK Johannes Boassen
KamuteKatigissugssauvdlugo.
Angmagssagdlup kangerdlua pinga-
sunik KingoKarpoK. kujatdliuvoK Ike-
rassaussaK, Kiterdliuvdlune K’inger-
duaK (K’lngorssuaK) avangnardliuv-
dlunilo TasilaK (Tasiussaic), tåssalo
Tasiussap Kinguane kungmut eicalu-
lingmut måna eKatdliarniarpugut (tu-
numiutordlugo: kaporniagkiarniarpu-
gut).
taimane Kungmiunit kangerdluk i-
lungmut avKutigssaraluarput tamauna
ilorpasinåkut sinåKarmat Kungmiut
avangnarKutdlugit nunakut Kimugser-
tugssauvugut Ikagtip tingmissartunut
mltarfiusimagaluartup taimane ame-
rikamiunik sule inoKalårtup avKutå
atuatdlariardlugo kujåmut Tasiussap
itivneratigut Kåitarssuit akornatigut
naKinerugaluardlune Katsigsukut ser-
meKartukut ituitugssauvdluta.
pilerinaKaoK. uvdlåkut sule Kåu-
mardluångitsoK Kimugsit arfineK
mardlugunardluta autdlarpugut. nuna
Kimugserfigput méngertumik ingmå-
nguaK aputeKarpoK pujangnavigsor-
ssuvdlune. KilaK nuiagaluarpoK silale
iluamik isseKarane. atorssaunersioKa-
luta ånuatångivigdluta autdlararpu-
gut nuånissarnermit KasunartoKarsi-
naunera kåpajartoKarsinauneralo er-
Karsautigivatdlårnago. autdlarneK tai-
mak nuånerdluinartigissoK tamåku-
kasit nagdliusinaunerat issit såvåni-
tinångingmat.
aitsåt pilersoK TasiussaK Kulånit a-
låkaravtigo kajungernardluinarpoK.
sermikut sisugavta narKåneriatdlartu-
gut tagpavunga ilungmut sikua Kanga-
me Kivdling.! siko sialugtaK aputenå-
nginame tatsip sikuatut Kivdlerti-
gaoK. Kingmine nuånerunardluinar-
mat ingerdlarssoKaluta Kingikiartor-
parput. kina ånusava! pavnalume su-
junerfigput kangerdlup Kingua ma-
lungnångingajagtumik timut Kagfari-
artuålårtoK manik! ukiorssfingmat
kuk sikusimavoK tasingortarasåK i-
ngerdlavik naleKéngissartumik nuå-
nersoK alianaitsordlo.
tivfangåtsiardluta tasingortat ilat
unigfigårput tåssane eicalugsiornia-
ravtagåK. takornarniarnermit ilåka
malerarinardlugit imailiorpugut:
tumik agdlussioriardluta piniutig-
ssavut årKigssorpavut kakujait ilåti-
gut ardlalingnik tukartagdlit ilåtigut
atausinarnik tukartagdlit kaporniu-
tag
En G&J flødekaramel er den herligste opmuntring
og forfriskning, De kan give Dem selv — og andre!
kukarnåt G&J’ip sanåve tåssåuput Kimagsautigssat tu-
månguersautigssatdlo pisfnaussatit avdlanutdlo tuniu-
sinaussatit pitsaunerpåt!
en opmuntring
Kimagsautlgssangnlk
kaussarfingmiuleritl
pinenarsinduput sukulåti-
sungnialårtut imugsung-
nialårtutdlo pårtat
60-inik imagdlit.
kukarnåt G&J’ip sa-
nåve pingitsårsindu-
ngitdluinarpatit —
kaussarfingmio-
riudinåkit!

O-
GALLE
&
Fås
med
chokolade-
smag eller
med smag af
lækker, fed fløde i
60-stk. kartoner. —
G&J flødekarameller kan De
slet ikke undvære —
hav altid lommen fuld!
— alt godt fra
tåssa uvånga pistut
A/s
JESSEN
tigssavut. agdlussiara torérdlugo ila-
réravko itsuariatdlarama sikup atå
KåumårigdluinarpoK. nauk ukiå Kå-
ngiutoK umiatsiåmik eKatdliarfigigav-
tigo isortorssugaluartoK måna Kåu-
mardluinarsimavoK. pitsiåinaK ilåka
kapisissalerérsut uvanga pimåungi-
nermit atårKutilersut pileraråka. Ka-
ngarssungmatdle sumilersut kaperia-
raluatdlåråka. pilussålitdlardlunga å-
rime pinasuarnerussaleriarama ila-
ngitdlagtålerpåka. sordlo tåssa inule-
ramale aitsåt eKatdlerilersunga ukiui-
narssuarme eKaluit kussantaggarit
Kivdlarivigsut angisut Kagdlulerat-
dlardlugit. ila KungujulårnaKaoK!
ilåka pimaugamingme pitdloreKaut.
uvdlordlo Kaumavdluartitdlugo aKa-
jarKUvtinik isumassoKångilagut uv-
dloK takingeKissoK atordluarniarner-
mit tarrutsilerpat itseriumåravta. Ki-
lagsiorpiarunarata pungarssortuarpu-
gut. kapisseriarnerpagssuama procen-
tisa ilamininångue iluagtitsivigigalu-
ardlugit ativne angatdlarigsutivut a-
tangiutileriartut kapisseriarnigssaK e-
KianarsiartungitdluinarpoK.
uvdlOK sujungnaerérsoK ativtinitut
angalaortuartitavut unigtiniaussåler-
pavut. Kamutivut katiteriardlugit Kå-
nut tuperiardluta ikumassartumik
kukutsivugut pissaKardluarérnerup
kingorna nåmagtivigdluta mamarKig-
figssanångitsunik eKaluliordluta. ena-
lugtoritdlarsinardluta kissartortoriar-
dluta siningniåsavdluta inåginaKau-
gut aKago angerdlarnigssarput uvanga
Kilanårilerérdlugo pissavnik piukussi-
nermik. tåssalo ativtine natdlavivta
atåne eKaluit imaKa angatdlarigsåka-
tagdlutik uvagugunik erKigsisimåsa-
gunartut erKaitdlagtånguaK.
uvdlåkut anitdlariatdlaravta niv-
taitdlat nåkålersimassut anoreKarani-
le. silale årdlerinarsikulugsimavoK
n iggerKaj åssutut issikoKalersimavdlu-
ne. åma tåssa ilåka kaporniarKinaler-
miut uvanga årdlerikulugkama ilua-
mik pingitsunga. najumagsimaussar-
narseriatdlartoK årime tamåne aut-
dlarnialeKaut tåssalo apinerata 15—20
centimeterit migssiliulerunarai. isinig-
ssamik erKarsartoKaratik tåssa aut-
dlåinaKaut sunauvfa iserusungnig-
ssarssup sujunigssavtine Kamårigåti-
gut.
uvalivdluinarérsoK majoratdlagfig-
ssarput sermip atå anguvarput apiler-
toKingmat ingerdlarKalerérdluta. tår-
siartorneranut majuåssårpugut Kumut
autdlatsiåinaK inungmik sujulerssor-
toKartinago ingerdlaneK ajornarserér-
SOK.
unuap KerKata migssiliulerunarå a-
noråsuartartorssuångortoK avdlamik
éipaKardlunga KaKiniagarput KaKine-
rigput misiligkaluarparput, KaKisima-
gunarnagule ilavut uterfigititdlugit i-
ngerdlalussårniardlunga singnagtule-
raluarpunga.
avdlatut ajornaKingmat Kasuner-
mitdlo aputip nisuvut KulausimaleKi-
gai imaliliortartorssuångortoK uni-
narpugut tupipalårdluta singussarnia-
lusavdluta. siningnerdle ajornaussa-
KaoK kiagungnångitsorssuvdlunilo a-
mernik atissaKaraluartugut paner-
narpatdlångeKigame Kårsilångivig-
kavtalo.
sule KåumångitsoK autdlar-nialerpu-
gut sule perdlugtukasik. pitsauneruli-
ngilardlo ilavta ilåtigut Kingmisa pi-
tutartorsimavdlutik pitutat ilångar-
torsimangmatigik. pilussårdluta aut-
STJERNEN*
uvdlorissat milliarderpagssuit
uisorilassuinait
nugt. katerss: E. Villadsen, Realskolen, Nuk.
i
(nangitaic)
Mælkeveje tamarme kåvigpoK. kau-
jatdlangnermine atautsime ukiut 200
millionet atortarpai. måna Mælkeveje
arritsorssuarmik kauj atdlagkiartuår-
poK, inunerputdlo KanoK sivitsigissoK
påsisinauvarput kaujatdlagkiartorne-
rata ilaminingua angnerpåmik ukiut
100-t sivnilårdlugit inup inuvfigisi-
naussai Kångiuterérsimassarmata,
mingnerpåmigdlo Mælkeveje milliar-
deriardlune kaujatdlarérsimåsaoK Ka-
Kugorssuarmutdlo kåvigtuaratdlåsav-
dlune. kåvingnerata kigéissuserssua
miserratigissagssåungilaK; angissuser-
ssuanutdle nalerKiukåine sukasupi-
lugssuarmik kåvigpoK.
tåssa isumaKarsinaugaluarpugut i-
nertugut — kisiåne någga. Mælke vej-
ip uvdloriarpagssuane 100 milliardiu-
ssut ilagalugit universip „mælkeveji-
nut“, imalt. stjernesysteminut, avdla-
nut kisigssåungitsunut ilauvoK. stjer-
nesystemit ilåinut nalerKiutdlugo ang-
nikitsuararssuvoK. universivme stjer-
nesystemisa ilait uvagut Mælke vej iv-
tinit tusintileriåumik, imalunit sule
angnerussumik, angneruput. mælke-
vejssystemivtinut KaningnerssauvoK
andromedatågen. 2 millioner lysårinik
— 10 billioner km-it 2 millioneriar-
dlugit — uvavtinit ungasissuseKarpoic.
tagpavunga telegrame månåkut aut-
dlartftuguvtigo ukiut lVa millionit Kå-
ngiugpata nalunaeruput tagpavunga
aputisagaluarpoK (radiop male Kau-
marnup sukåssusiatut sukåssuseKar-
put — sekundimut 300.000 km-it). tag-
pavane inoKarsimagpat telegrameru-
tivtinik tigusissumik, tauvalo telegra-
dlartukavsauvugut aputip Kagdlernga
imaliliorfiusimagame unuarnit suka-
nerulersingivigkåtigut.
taimaitdlutame tårsiartulitdlartor-
dlo narKånigpugut ilåtigut pissarssu-
jungnaersimalersugut. pitsaujatdla-
Kaordle atsigsoK tikitarput apinginga-
jagsimassoK avKutigileravtigo. ilu-
ngersuasimanermit ilungorujungner-
mitdlo ilåtigut ajussalivigsugut Kung-
miunut tikipugut unukut arfiningor-
tussoK nalunaeKUtaK arfineK-pinga-
sut KerKa migssiliulerå.
ajoKip igdluata silatånut pigavta
nagsatavut Kingmivutdlo ilagsitdlå-
nguarnagit isipajugkavta naterme ni-
uterussåratdlarujugut iserfivut tu-
påtortivigdlugit. sule taimåitugut
nuliama kivfarissavtalo Kamutit åni-
vigalugit suliarait. aitsåtdlo arngaju-
ersimaleravta timik ivsingigagssanig-
dlo isivugut kisiåne angnikitsumik.
kingusingnerussukut aitsåt iluamik
nerivugut atuipilorsimaKigavta. tai-
manilo KamuteKatigissara Ujuånse pi-
ssaunikinerussugpat sule tikinia-
pilornerusasimagaluarpugut. ila pi-
nertoKaoK.
Kaungmago sapåt silagigsisimaKi-
ssok iterpugut eKalutigigsåKaluta.
ila kisiånime januarime kaporniar-
dlune nuåneKaoK.
Thorvald Simonsen.
upernarpoK, aputdlo aulermat naussut
orpitdlo naujartulerdlutik. nunavtini-
saoK kangerdlungne kujasingnerussu-
ne patdlit pilutait siåriartuårdlutik
Korsungoriartuårdlutik. nuna avata-
ginardlugo tipigerssuaK!
meruput tiguniutå akigaluarpatigut å-
ma ukiut IV2 millionit Kångiugpata a-
kissutå maunga aputisagaluarpoK.
Andromedatågemut tugdliuvoK Pro-
xima. Mælkevejimit mardloriautinga-
jangmik angneruvoK sukasupilugssu-
armigdlo kåvigdlune. lysårit 5 millio-
nit migss. uvavtinit ungasissuseKar-
poK. tauva téssångånit stjernesyste-
mit kisigssåungitsut autdlartiput. ta-
marmik ingmingnut aulajangersima-
kånersumik ungasissuseKarput — ta-
marmik ingmingnut 2—20 millioner
lysårinik ungasissuseKartardlutik.
aKajångumissutut misigissuseKanga-
jangnåsaoK universip angissuserssua
erKarsautigisagåine, tauva ingminut
aperissortariaKarpoK: universimita
KanoK angitigå? universe autdlarKau-
teKarsimanerpoK? universe tåssauju-
arnerdlune? universime pissutsit Ka-
normita ingerdlåpat? universe isoKar-
nerdlune?
aperKutit akissutait auko:
1. universe någssåungitsutut isu-
maKarfiginarsinauvoK; någsséu-
ngitsordle någssåungingilaK.
2. sut tamarmik autdlanrauteKar-
put.
3. universe agdliartortuåinartuvoK.
4. stoffit tamarmik silåinaKångitsu-
kut sukangårdlutik avåmut inger-
dlåput universimilo „puto“ piler-
sisimavdlugo.
5. universe pingitsorane kigdleKar-
POK.
såruname universip kigdleKarfiata
avatå soKarnersoK naluvarput. imaKa
åma sule avdlanik universeKarpoK. —
soKarnersordle naluvarput; imaKale
aKago, KaKugorssuardlunit tamåna
påsiumårparput imalunit imaKa påsi-
ngisåinåsavdlugo. atausinaK pingiler-
parput: kia tamåko tamaisa pingorti-
pai? soruname isuméinarmingnik pi-
ngorarnaviångitdlat, aulajangersima-
ssumitdle pingortineKarsimåsavdlutik.
OKartarput sut tamarmik Kårnerujug-
ssuarmit pingortussut; kiavdle téuko
Kårtugssat pingortipai? aperKut nang-
mineK akisinauvarput; pingortitsi-
ssordle tåuna sumit pissuva? itineru-
ssumik tamåkua erKartuinaleralua-
ruvtigit navianauteKalersinauvoK tai-
måitumik avdlanut nuinaruvta aju-
ngineruvoK.
silarssuit avdlat nålaorpavut
uvdlorissat inoKarsinaunere måna
OKaluserinialisavavut. Kangarssuardle
apencutitoKaK uvdlorissane umåssu-
seKartoKarpa? månåkumut agdlåt tu-
sarssaujuarpoK; iluamigdle erxuvig-
sumik akineKarsinaunane. akfssut u-
nausfnauvoK: imaKa. tåssa isumagine-
KarpoK imaKa uvdlorissat umåssusi-
lingnit najorneKartut; imalunit imaKa
umåssuseKartoKångitsut. ukiune ki-
ngugdlerne uvdlorissane umåssuse-
KartOKarsinaunermik ilimasungnerit
angnertusiartuinarsimåput, månalo
uvdloriarsiortut tusintiligpagssuit isu-
maKarput ilumut silarssuarne avdla-
me umåssusilingnik sujumugagssaKa-
runardluinartoK agdlåt uvavtinit sule
silagssoringnerussunik. Kanordle iliv-
dlutik tamåna påsisimavåt? åp, nav-
suiaut atauseK taisinauvarput, tåssa
radiokut kalerrisårutit silarssuarnit
avdlanit pissut akugtungitsumik tigu-
ssaramikik. kikutdle radiokut kalerri-
sårutit tunuine KeKarpat nunarssuar-
putdlo atåssuteKarfiginiartaraluardlu-
go? soruname tamåko kalerrisårutit
erssersipåt umåssusilingnit autdlarti-
neKaramik, tåukulo autdlartitsissut u-
vavtinit silatunerujugssusimangmata
sujuarsimaneroKalutigdlo.
(nangitagssaK)
URE - BRILLER
Briller leveres omg. efter recept
Nye ure — schweitzer-værk.
Stort udvalg i urlænker og -remme
Sendes overalt på Grønland
Kalåtdlit-nunåt tam&kerdlugo nag-
sitsissarpugut.
Holger Dik Jensen
Nørregade 30 — KØGE
Reparation af ure omgående
nalimaeKlitanik pilertortumik
iluarsaissarpugut
Stort udvalg
FOTO - KINO
Skriv efter brochurer om
kamera og tilbehør
is silissutinut atortugssiinutdlo
agdlagtitsivigssaK piniaruk
HILDING FOTO
Vesterbrogade 6 E København V
Tlgr.- adrs.: Hilding Foto
FERD’NAND
Inkasso
akisorsina-
kaseKaoK
(©
22