Atuagagdliutit - 31.01.1963, Side 16

imigagssamik atornerdluineK
pivdlugo ingassaussissarnata
påsissutigssat kisitsisingortxneKartut takutipåt imigagssamik
atornerdluissut agfait Kalatdlit-nunane inoKutigit 20 pct-init
pissussut, tåukulo angnerussumik ikiorserniartariaKartut
indKatigingneK inoKatigissutsimilo
ikiortarlaKalersartut OKalUserineKar-
nerdne pingitsårneKarsinåungitsumik
imigagssamik atornerdluineK imi-
ngersungortarnerdlo ama emartorta-
riaKarput. tamdna agdlauserisavdlugo
kajumigivatdlångikaluarpara, tåssa
Kalåtdlit-nunanut tungatitdlugo imi-
gagssaK OKatdlisigineKarérsimaKing-
mat, dmalo uvanga kigsautigingika-
luanigavko nangmineK pissutauvdlu-
nga apemcut tamdna kingumut atua-
gagssiatigut OKatdlisigineKarKileru-
mårtoK. imigagssan pivdlugo apernu-
tit erxartorneKalersitdlugit encumi-
kaluartumik misigissutsit åssigingit-
sut KagfakåtineKalersarput tungav e-
Kartumik ilumårtumigdlo påsisimassa-
nardlune OKaluserineKarnigssaralud-
nut akomutaussartut.
Kalåtdlit-nunanut tungatitdlugo i-
migagssap OKatdlisigineicartarneranut
åssersutigalugo taineKarsinauvoK o-
KauseKartugssatut ilaussariaKavigsoK
nakorsaunerusimassoK Preben Smith
A/G-me agdlagkamigut 1958-ime nr.
21-me ima KuleKutserdlugo agdlåt
agdlagsinausimassoK: „KanoK nåkar-
tigisagavta?" — agdlagkanilo tåuna
ima naggasersimavå: „måna pissa-
riaKalmginerdlune nålagkersuissu-
niartut demokratiunerartartut kiv-
fåungissutsimigdlo nuånarissaKaKissut
påsisagåt kukusimanertik (tåssa imi-
gagssat kigdlilersugaujungnaertisima-
gamikik). tåssame måna pissusiuler-
sut taimaiginarsinaujungnaerput. må-
name plssusiussut avdlåungitdlat nå-
lagauvfingmit akuerissat, inatsisinik
ajomartitåungitsut åmalo akileråruti-
talingmik silångajårutit".
kisitsisit ersseruigsut
Kalåtdlit-nunåne inoKatigissutsime
pissutsinik misigssuisitaussut 1961-ime
nalunaerutigissdine taineuarsimavoK
ajornartorsiutitut OKautigineuartartut
taima angnertutigingitsut. pencigsår-
tumik påsiniaerérsimavdlutik misig-
ssuisitaussut påsisimavåt Kalåtdlit-
nunåta kitåne inuit 14-init tåukulo
uångerdlugit ukiugdlit imigagssartu-
garissartagåt agdliartorsimassoK, tå-
ssa 1949/50-ime 7,2 literiusimagaluar-
dlune 1955-ime 9,7 literingorsimang-
mat. ukiune tugdleme kingumut åpa-
riartorkilersimavoK 1959-ime 7,3 lite-
ringordlune, tåssa 1949/50-ime ator-
neuartartOK angeKatiginalersimavdlu-
go.
misigssuineruvtaoK kingunerisa ila-
gåt påsineKarsimangmat ukiut ki-
ngugdlit Kulit ingerdlaneråne imigag-
ssartortarneK avdlångorsimassoK, tå-
ssa ImiartornerinaK pivatdlårung-
naerdlugo imiåravingnik atuineKar-
nerulersimangmat, tåssa ukiut tåu-
ko ingerdlaneråne ImiaK atomexar-
tartoK agfåinångorsimassoK fabriki-
nile sanånik atortagkat pingasoriau-
timingnik Kagfarsimavdlutik. ukiut
pineKartut autdlartineråne ImiaK a-
torneKartartoK imerneKartartumit ta-
manit 80 procentiussaraluartoK ukiut
tåuko Kångiuneråne 37 procentinå-
ngorsimavdlune.
misigssuinerme ipåsineKartut pi-
ngårtut ilagåt takuneKarsimang-
mat inuit ilåinait amerdlanerssåu-
ngitsut kisimik imigagssamik atui-
nerussussut. inoKutigit 20 procen-
tisa imigagssap atorneKartartup ag-
få anguvdlugo atortarpåt, tåssalo
imigagssap atorneKartartup agfå i-
noKutigit ilaisa 80 procentiussut a-
tOrtardlugo.
akitsuissarneic atuinerdlo
misigssuinerme tamatumane soku-
tigineKartut avdlat ardlaKaKissut sar-
KumersineKarsimåput. sordlo misig-
ssuineK tamåna maligdlugo påsinå-
nguatsiarpoK imigagssamik atuissar-
neK akit avdlångorarneratigut åma
avdlångorartarsimassoK. ukioK 1958-
ime imigagssap akisa 20 procentimik
KagfarneKarnerata kingomanik pisia-
rineKartartut 10 procent migssilior-
dlugo migdleriarsimåput. tamatuma
kinguneranik ussernartorsiutausima-
vok imigagssarsiaussartut sule åpar-
terKingniardlugit akit Kagfagteraing-
neKamigssåt. ålpåtigutdle isumaKar-
narpoK imigagssamut akilerårutau-
ssartut KagfariartortinartariaKångit-
sut taimalo inuit ilaisa imigagssamik
atuivdluartut pissariaKagait akomu-
agdl.
socialinspektør
Kaj V. Petersen
serdlugo. aperisinauvugume sok i-
nuit tamåko imigagssamik pissaria-
Kagkatik migdlisisagait pisiagssat a-
kitsomeKarnerat pissutigalugo, tåssa
inoKatimik ilaisa amerdlångikaluar-
tut ingmingnut kivdlilivfigisinåungi-
nerat pissutigalugo. ilame imåisinau-
vordlunit inuit imigagssamik ator-
dluaissut kisimik imigagssat akitsor-
nerånik malugissaKartartut atortag-
katigdlo migdlisitardlugit avdlatdle i-
migagssamik atornerdluissut imigag-
ssartomertik avdlångortisanago tai-
malo aningaussat nioncutigssanut av-
dlanut atugagssaraluatik nungulugsi-
nartardlugit.
pissutsit najoncutaralugit Kalåt-
dlit-nunane imigagssap ajomartor-
siutaunera kalåtdlinut ikingnernut
taimågdlåt tungangmat inuit tåu-
ko angnerussumik issiginiartaria-
Karput ikiorsemiardlugitdlo imi-
ngersungorsimanerat akiorniardlu-
go sulisavdlune.
imigagssamik atornerdluineK imi-
gagssamik pmgitsGismaujungnaerner-
mik kinguneKarsinaussoK inoKatigi-
ssutsime nåpautauvoK inuit atausiå-
kåtut issigalugit ikiorserniartariaKar-
toK. imigagssamik atornerdluissut ta-
maisa atausiåkårdlugit sulivfiginiar-
tariaKarput autdlarnersautigalugo ,p>å-
siniardlugo suna pivdlugo imigagssa-
mik atormerdluineKalersimanersoK,
tauva pissariaKartumik sulissutigalu-
go ikiorsemiameKåsaoK tamatumane
periausigssatut danskit inatsisaine
nutåne agdlagsimassut naj or ku tar a-
lugit, tåssa inuit imigagssamik ajomi-
serneKarsimassut najoncutaralugit,
tåssa inuit imigagssamik ajoicuseme-
Karsimassut ikiorserniameKartamig-
ssåt pivdlugo inatsisit (inatsit nr. 118
uvdloKartoK 31. marts 1960 nåparsi-
mavit pivdlugit inatsisip avdlångutig-
ssåtut inatsisiliaK) åmalo §§ 41, 42 å-
ukiune kingugdlerne imingernavér-
sårtut amerdliartumarsimåput, måna
nunarput iamåkerdlugo 3400 ericåi-
nilersimavdlutik, tåukunånga inersi-
massut 2000 sivneicartuf mérKafdlo
1400 migssåinTtut. tåssa Blå Korsimut
ilaussortat atautsimérssuaKafaussut i-
lait Ausiangne 1962.
ma 43 ikiuissarnigssamik inatsisine
31. majimérsune 1961-ime. inatsisit
tåuko pineKartut KanoK imaKarnersut
Atuagagdliutine nr. 21-me 1962 Kup.
4—5-ime erKartorneKarérput.
ikiuissarnikut udvalge
akuliutariaKarpoK
aulajangersagkat tåuko Kalåtdlit-
nunåne åma atorneKartariaKarput
landsrådivdlume 1962-ime katerssor-
simanermine autdlamersautitut ma-
ligtarissagssamik akuerissaKarsima-
vok, Kalåtdlit-nunåne ikiuissarnerme
landsrådip ilencorericussatut migssi-
ngersersusiånik §§ 17 åma 18 ima o-
KausertaKartumik.
„inuk kinalunit imigagssamik
atornerdluissungorsimagpat ilagi-
ssaussutdlo avdlatdlunit kanitau-
ssut polititdluntt pissortatdlunit
avdlat tungåmt inoKatigissutsime
ikiuissartutut udvalgimut sågfi-
gingnissutigisimagpåssuk iminger-
sungorsimanine pivdlugo suliari-
neKarKuvdlugo, nakorsæp akuer-
sslssuteKarémeratigut udvalgip
piumassarisinauvå, inuk tåuna —
ilagissaminut Kanigissaminutdlunit
naner tutaulersimagpat — imema-
vérsårsinaulersiniardlugo suliari-
neKarKUvdlugo, nåparsimavingmu-
taoK unigtineKamigsså ilångutdlu-
go, tåssa tamåna nakorsat tungånit
iluamitåusangatineKardlunilo pi-
ssariaKarsorineKarpat. taimatut i-
UorfiginiameKarnine in/Lp ikiorni-
agaussup itigartigpago nakorsamit-
dlunit suliariniameKardlune piu-
mavfigineKarnine nålag sinåungig-
pagit nakorsap isumå maligdlugo
pendssusia ajoKutigssarsissugssåu-
ngigpat, inoKatigingnerme ikiui-
ssugssatut udvalgiussunit pingit-
sailivdlugo sulisitagssångortineKar-
sinauvoK — ukiuvdle agfå kånger-
nago.
maligtarissat taimåitut maligdlu-
git iliuseKartoKarumårpoK inuk i-
lagissailunit ikiomeKarsimagpata
ikiortariaKalersimanerdlo angner-
tunerussutigut pissuteuarsimagpat
imerajungnermik, imalunit ménca-
nik isumagingnigtut udvalgiussut
tungånit ikiuissarnerme udvalgiu-
ssunut sågfigingnissuteKartoKarsi-
magpat inuk pineuartoK imisaer-
Nogle af deltagerne fra Blå Kors,
landsmøde i Egedesminde 1962. Der
er i dag ca. 3400 afholdsfolk i hele
Grønland, hvoraf de 1400 er børn.
tiniarniardlugo sulis sutigineuar-
Kuvdlugo tamatumuna pingitsoru-
mavdlugo méruat inusugtuarKatdlo
ikiorneKamigssånik landsrådip i-
lerKorerKussaliå maligdlugit mér-
Kap angerdlarsimavfingminit pér-
tariaKalemigsså".
maligtarissagssat tåuko atortugsså-
ngortitaunerata kinguneriumårpå so-
ciale udvalgit (forsorgsudvalginik tai-
neKartaraluartut nuitåmik taigutått)
pissugssautitaulermata peridngnigssa-
mik isumagingnigtut suleKatigalugit
imigagssamik atornerdluissut tamaisa
sulissutigissagssarilisangmatigik, inuit
taimåitut ilagissaisa polititdlunit tu-
ngånit sågfigineKarsimagångamik,
sordlume åma imingersungorsimassoK
udvalgit sulissutigiumåråt atomer-
dluinera pfssutauvdlune nangmineK
ilagissailunit pissortat itungånit ikior-
neKarsimagpata. kisalo sociale ud-
valgit imingersungorsimassumik suli-
ssussiniartugssauliséput malungnar-
sigpat mérKåt igdiumit angerdlarsi-
mavfingmingnit pérsitariaKalisassut
angajorKaussut ilåta tamarmigdlunit
imigagssamik atornerdluinerat pissu-
tauvdlune.
taimåikaluartordle isumaKartoKåså-
ngilaK aulajangersagkat erKartorne-
Kartut angisumik iluaicutausinaussut
ikiuinerup tungåtigut nutåmik årKig-
ssussamik Kalåtdlit-nunånilo sulinig-
ssamingnut pissariaKartumik iliniar-
simassunik sulissugssalingmik piler-
sitsisimatinane. imigagssamik ator-
nerdluilersimassunik suliaKåsavdlutik
nakorsat nåmagsisinaussait kigdlile-
rujugssuput ikiuinerme sulissunik
pitsaussunik ikiorneKångikunik. tai-
matordluinartaoK ipoK Kalåtdlit-nu-
nåne gonorhoep akiorneKarniarnera-
ne periautsit erKarsautigalugit. su-
liagssamut tamatumunga nakorsat
KanoK ilioriusigssaKarpatdlångitdlat,
Kalåtdlit-nunåne ikiuinerup tungåti-
gut najorKutagssaKångingmat tamatu-
malo tungåtigut pissariaKartoK nå-
magtitdlugo iliniarsimassunik suli-
ssugssaKarane. nåpautipalåK imigag-
ssamik atornerdluinertutdle inuit i-
kigtunguit akornåne taimågdlåt ajor-
nartorsiutauvoK inoKatigingneruvdlo
tungånit issigalugo imigagssamik a-
tornerdluinertutdle nåpautauvoic i-
kiorserniarneKarsinaussoK perKing-
nigssamik isumagingnigtut ikiuine-
ruvdlo tungåtigut suliaKartut ajungit-
sumik suleKatigingneratigut aitsåt.
imaKa ersserKingnerussumik o-
KautigineKarsinauvoK OKaråine nå-
pautipalåK tåssaussoK inoKatigi-
ssutsip tungåtigut ajoKuteKarnerup
ilisarnautå. nåpautipalåmik nå-
pauteKartuåinartut tamatuminga
pérsitdlugit inoKataussunut amer-
dlanernut ikutitiniarneKartinagit
OKartoKarsinauvoK nåpautipalåK
nangmineK pinago ilisarnautau-
ssutdle kisisa nakorsat kapuming-
nik ikiorsersinaugait. nåpautip ta-
matuma autdlåvia — inoKatiging-
nerme pissutsit ajortut — KanoK
iliuseKarfigineKartinagit Kanor-
ssuardlunit nakorsat kapuitigiga-
luarunik iluaKutåungilaK — nå-
pautipalårtutdlume amerdlåssusiat
KagfariartuårsinartuarpoK.
inusugtut imertarnerat
isumaKartoKåsångilaK imigagssa-
mik atornerdluineK inåKatigissutsi-
milo ajoKutaussut avdlat ikiliartoru-
mårtut Kalåtdlit-inunåne inutigssar-
siutit Kagfariartornerat ilutigalugo.
tamåna encortungilaK. inoKatigissut-
simut tungassumik nunane åssigingit-
sune misigssuissarnerit najorKutara-
lugit takuneKarsimavoK sulivfigssuit
atugaunerulernerat inuitdlo igdloKar-
fingnut eKiternerulernerat imigagssap
atorneKarneranut agsut malungniu-
tartoK, inuit iléinut.
sulivfigssuit atugaunerulerneratigut
imigagssamik atornerdluineK Kagfa-
Trawlspillet
med brudsikre ståltromler
Vore spil har bestået sin prøve
gennem årtier 1 mange hundrede
anlæg med de bedste resultater.
Køb det originale
A.J.S. TRAWLSPIL
kilisautinut amorutit
napissugssåungitsunlk
kåvlgtugdllt
uvagut amdrutautlvut uklorpå-
lugssuame tamalårpagssuartlgut
atorneicardlutlk mislllgarneKarsl-
måput ajdngltdlutnartumlk taku-
tltaKarslmavdlutlk.
A.J.S.-ip kilisautinut amdrutai
pislariniarslglk
ANDR. JENSEN & SØNNER . Specialfabrik for trawl- og vådspil
Telf. 42977 — Skagen — Danmark — Tel.adr. „Skagenspil"
16