Atuagagdliutit - 20.06.1963, Blaðsíða 22

OFFICIELLE MEDDELELSER
NALUNAERUTIT
arfangniarfarnermik perxussut
UVAGUT FREDERIK K’ULAILUAT, GQ-
tip såimåuneranit Danmarklp, Venderit
Goteritdlo, Kunglat, Slesvigip, Holstenip,
Stormarnip, Ditmarskenip, Lauenborgip
Oldenborgivdlo Hertugiat, nalunaerpugut:
arfangniartarnermik 15. marts 1939-me i-
natsisine nr. 109-me § 14 nåpertordlugo ama
arfangniartarnerup kigdlilersugauneranik
2. december 1946-me silarssuarmiut isuma-
Katiglssutåt kingusingnerussdkutdlo av-
dlångutaussut nåpertordlugit matumOna
aula j angersamenarput:
§ 1. pernussume maleruarKussat arfernut
måkununga atdsåput:
1. tdnugdlit (Balaenoptera imalunit Sib-
baldus Musculus).
2. tikågugdliussåt (Balaenoptera physalus).
3. arferit kassiåt (Gråhvaler) (Rhachiane-
stes glaucus).
4. KiporKait (megaptera nodosa imalflnit
novasangliae).
5. tikågugdlit (Balaenoptera acutorostrata.
B. Davidsoni imalflnit B. huttoni).
6. arferit (Balaena Mysticetus).
7. arfivit nunarssflp-avangnflmiut, nunar-
ssdp-kujatåmiut maneragssuarmlutdlo
(Eubalaena glacialis, E. australis åma
E. sieboldii).
8. arfiarårKat (Dværghvaler) (Neobalaena
marginata).
9. tlkågugdlerujugssuit (Balaenoptera bo-
:realls ama Balaenoptera bryde!).
10. kigutiligssuit (Pyseter catodon).
Småtaojc pernussut tåuna atorneKåsaOK
arfernut silunut, tåssa arferit toKunga-
ssut suj uline taineicartut ilait, tivsukåti-
nartut pigineKångitsutdlo.
§ 2. perKdssutip piniarnermlk aulajanger-
sagartai KanoK-iliordlunilflnit arfernik pi-
niarnermut tOKusainermutdlQnlt åmalo ta-
matumunga misilinemut atdsåput, tama-
tumdnga ilångutdlugo piniamerdngitsu-
mik avdlamik sujunertaKardlune arfernik
erKåussinermut.
§ 3. nuname stationejcarnigssaic plvdlugo
perKdssutip maleruagagssartaisigut fabri-
klt nunamltut arferit tamåkerdlugit ilåi-
nakordlugitdlflnit suliarineKartarfe arfer-
nlgdlo dterlvlt pugtassut unigtlvigdlugit
sigssame ikardlisitat pineKarput.
ingm. 2. arfangniutit plvdlugit pencussu-
tip maleruagagssartaisigut tlngmissartut
umiarssuitdlo arfernik malerssornermut,
piniarnermut, toKusainermut, kalingner-
mut, åtatsinermutdlunit imalunit arfernik
alapernaerssuinermut atorneKartut pine
Karput.
§ 4. arferit Kassiåt, tak. § 1, nr. 3, arferit-
dlo naparutaKångitsut, tak. § 1, nr. 6, 7
ama 8, aitsåt piniameKartåsåput arferit ta-
måkua neKaisa pissagssartaisalo lnungnut
nerissagssångordlugit nunaKarfingme ator-
neKamigssait sujunertaralugit sujunerta-
nutdlo avdlanut atorneKartugssaunatik.
§ 5. arferit unasungialt piaraitdlfinit mi-
lugtut piniameKåsångltdlat. tamåna ama
atorpoK arfernut amanut unasungissa-
mingnik piarKamingnigdlilnit milugtunik
ilaKartunut.
§ 6. tdnugdlit Atlanterhavip avangnarpa-
sigsuane lmanilo agtdmassaine piniagåuså-
ngitdlat 24. februar 1965 tikitdlugo.
§ 7. KiporKait Atlanterhavip avangnarpa-
slgsuane lmanilo agtumassaine piniagåuså-
ngitdlat 8. november 1964 tikitdlugo.
Ingm. 2. taimåitordle Kalåtdlit-nunSta I-
martaine arfangniutit 50 bruttoregistertoni-
nit mingnerussut atordlugit KiporKait ukiu-
mut Kulit kigdligalugit pissarineKartarsi-
nåuput.
§ 8. arfangniutit nuname statlonimut a-
tåssuteKarnatik piniutaussut pivfigssap pi-
niarfiussugssap fiskeriministerimit aulaja-
im
Den lækreste De kan tænke Dem! Dan-
marks mest berømte chokolade.
igdlingnarnerpåK emarsautigisinaussat! Danmarkime suku-
låte tusåmassawnerpåK
'lofnl
— Lige hvad De trænger til. Toms Yan-
kie Bar giver energi og godt humør.
IMS CHOt
YANKIE BAR
— tåssarpiaK pissariaKagkat. Toms Yankie
Bar nukigsisaKalersitsissardlunilo Kimagtitsi-
ssarpoK.
lomt
Alle holder af Toms Holly Bar — den
er med hele hasselnødder.
HOLLY BAR
tamarmik mamaråt Toms Holly Bar — Kåtcor-
tarissanik ilivitsunik ilaKarpoK.
'/øm?
GULDKARAMELLER
Glæd hinanden med Toms Guld Karamel.
nuånårsaKatigingniaritse Toms Guld Karamél-imik.
TOMS FABRIKKER A/S, Leverandør til Det Kgl. Danske Hof.

ngerneKartugssap avatåne tikågugdlingni-
arnermut atorneKåséngitdlat.
ingm. 2. pivfigssap piniarfiussugssap Kåu-
matit arKaneK-mardluk iluåne Kåumatit ar-
finigdlit ingmingnut mallnartut akimorsi-
måsångilai. taimåitordle imat Kalåtdlit-
nunåta erKånitut tungaisigut Kåumatit ar-
fineK-pingasut kigdligalugit pivfigssamik
piniarfiussugssamik aulaj angineKarsinau-
jumårpoK.
8 9. arfangniutit nuname stationinik åta-
veKartut pivfigssap piniarfiussugssap fiske-
riministerimit aulaj angigkap avatåne tikå-
gugdlingnik, arfernik sorKalingnik avdla-
nik kigutiligssuarnigdlflnit piniarnermut a-
torneKåsångitdlat.
ingm. 2. pivfigssap piniarfiussugssap Kåu-
matit arKaneK-mardluk iluåne tikågug-
dlingnut arfernutdlo sorKalingnut avdla-
nut Kåumatit ingmingnut mallnartut arfi-
nigdlit kigutiligssuarnutdlo Kåumatit ar-
fineK-pingasut akimusångilait. arfernut
sorKalingnut avdlanut tikågugdlidngitsunut
pivfigssaK piniarfiussugssaK kigutiligssuar-
nut piniarfiussugssap iluåne aulajangerne-
KartåsaoK.
ingm. 3. nuname imarpigssuarne pissut-
sitigut ingmingnut ingmikordluinartune
stationinut nunamitunut tikågugdlingniar-
nermut pivfigssat piniarfiussugssat åssigl-
ngitsut aulaj angersarneKarsinåuput, kisiå-
ne piniarfiussugssat tamåko Kåumatit ar-
KaneK-mardluk iluåne atautsimut katitdlu-
tik Kåumatinit ingmingnut malinartunit
Kulailuanit sivisunerussåsångitdlat.
§ 10. arferit pissaussut tamarmik flgtor-
tarneKåsåput. OgtortaineKartåsaoK arfeK
umiarssdp Kånititdlugo pilagfiliamititdlu-
gulunit. dgtortaineKåsaoK ussersåumik si-
sangmik siårtartumik arferup timå ilår-
dlugo nardlusdmik isuineKartumik.
§ 11. arferit kinguline taineKartut piniar-
nerinut mingnerpåmik angissusigssat måko
silarssdp avangnåtungåne atdsåput:
tikågugdliussåt ..................... 16,8 m
tikågugdlerujugssuit ................ 12,2 —
kigutiligssuit ...................... 11,6 —
ingm. 2. taimåtordle nuname stationinut
tunissinigssaK neKitdlo nunaKarfingme i-
nungnut dmassunutdlunit nerissagssatut a-
torneKarnigssåt sujunertaralugit arfangni-
arnerup tungåtigut tikågugdliussånut tikå-
gugdlerujugssuarnutdlo mingnerpåmik a-
ngissusigssat tugdleringnerisigut tåssåuså-
put 15,2 åma 10,7 m. nuname stationinut
tunissinigssaK sujunertaralugo kigutiligssu-
arnik piniarnerup tungåtigut mingnerpå-
mik angfssusigssaK tåssåusaoK 10,7 m.
ingm. 3. tunulingnut KiporKarnutdlo
mingnerpåmik angissusigssat måko atuså-
put:
KiporKait ...................•..... 10,7 m
tdnugdlit ......................... 21,3 —
En ny ven
af huset -
spiller
for Dem
overalt
PICCOLO BOX repræ-
senterer en helt ny radio-
idé: hjemmets trans-
portable modtager,
uafhængig af ledninger og
kontakter, fordi den har
indbyggede antenner og
spiller på otte alm. stav-
lygtebatterier. PICCOLO
BOX kan tillige fås med
netdel, så den også kan
tilsluttes lysnettet.
7 bølgeområder-naturligvis
omfattende FM. Meget
stor, overskuelig dobbelt-
skala. Hør PICCOLO BOX,
den vil afgjort imponere
Dem. Kabinet i teak
eller palisander.
PICCOLO BOX radio isumagssar-
siaK nutårdluinauvoK: igdlume nd-
laorut angatdlåneKarsinaussoK, led-
ningit ikitautitdlo pissariakartingi-
lai ilumigut antenneKarame batte-
ritdlo ulamertut arfine« pingasut
ingerdlatigalugit.
PICCOLO BOX ingnåtdlagissamut
atassartutut åma pineKarsinauvoK,
taimalo åma ingnåtdlagissamut
atåssusernekarsinauvdlune.
Kinerdlerfigssat bølget 7 — soruna-
me åma FM ilauvdlune, angisoru-
jugssuaK, erssencigsumigdlo mar-
dloKiussamik skalalik. tusarnåruk
PICCOLO BOX, iluarivdluinåsa-
vat. Kissungmik pitsagssuarmik
teakimik palisanderimigdlunit ki-
ssugtalik.
igdlume ikingut nutåk —
sumikaluarunilunit
tusarnårtikåtit!
LINNET & LAURSEN A/S
Apollovej 31 — Købenk. Vanløse
ingm. 4. taimåitordle nuname stationinut
tunissinigssaK neKitdlo nunaKarfingme i-
nungnut dmassunutdlunit nerissagssatut a-
torneKarnigssåt. sujunertaralugit tdnuling-
nik piniarnerup tungåtigut mingnerpåmik
angissusigssaK tåssåusaoK 19,8 m.
ingm. 5. arferup mingnerpåmik angissu-
sigssåtut påsineKåsaoK nardlordluarsima-
titdlugo kåkiviåta ndrpiåta sarpisalo kig-
gåta nardlusQmik titardlugo ingmingnut
ungasissusiat.
§ 12. arferit nuname stationinut pissug-
ssångordlugit pissaussut erssencigsurpik na-
lunaerKutsigåusåput takuneKarsinaussu-
ngordlugit arferit kia pissarigai Kanordlo
tugdlerigdlutik pissaussut.
ingm. 2. nuname stationimut tulåussi-
vingmut nalunaerutigineKåsåput pivfigssaK
pissauvfia, arfeK sunaussoK Kanordlo na-
lunaerKUtsigaunera.
ingm. 3. navsuiautigssat ingm. 2-me tai-
neKartut nuname stationime ingmikut pro-
tokolimut erninaK agdlangneKåsåput pi-
ssortanit nåkutigingnigtunit KanoK-ilissu-
kutdlunit takuneKarsinaussugssat.
ingm. 4. navsuiautigssat avdlat måko tu-
niuneKartarnere ilutigalugit protokolimut
tåssunga åma agdlangneKartåsåput:
1. arfeK suliarineKartugssångordlugo Ka-
nga amuneKartoK,
2. takissusia,
3. suviaunera,
4. arferit arnat imunigsimanersut milug-
titsissdnersutdlunit,
5. igdlåKarune igdlåvata takissusia suviau-
neralo åma
6. arfangniarnermlk aulaj angersagkanik a-
tortussunik sdssunigdlunlt uniorKutitsi-
nerup erKordluartumik navsuiautigine-
ra.
§ 13. arferit perKdssutip piniarnigssamut
inerterKUtitånut akerdliussumik pissaussut
nuname stationine suliarineKartåsångitdlat.
ingm. 2. arferit pissaussut åma, tikågug-
dlit pinatik, nuname stationimut tunine-
Kartåsåput. taimåitordle arfernut Kalåt-
dlit-nunåta imartaine pissaussunut tamåna
atdsångilaK.
ingm. 3. arferit ingmlkdlugtue tamarmik
Kalainikut avdlatutdlunit suliarineKåsåput.
taimåitordle kigutiligssuit neKéinut, arfe-
rit ingmikdlugtuinut inungnut dmassunut-
dlunit nerissagssatut atorneKartugssanut,
erdlavinut, sauninut sarpinutdlunit napa-
rutåinutdlo tamåna atusångilaK. arferit si-
lut arferitdlo umiarssuit saneråinut agto-
Kitautauvdlutik atorneKartut timaisa ta-
måkivigsumik suliarineKarnigssåt pingit-
sorneKarsinaussarumårpoK neKait saorni-
lflnit ajortisimagångata.
§ 14. arfangniutinik nunamilunit statio-
ninik pigingnigtut ukiut tamaisa fiskeri-
ministeriamut navsuiauteKartåsåput sulia-
Kartitaussut tamarmik ingmikut akigssar-
siaisa atautsimut katinerinik akigssarsiat-
dlo KanoK nautsorssugaunerånik.
ingm. 2. arferit perKdssutip piniarnigssa-
mik inerterKUtitånut akerdliussumik pi-
ssausimassut, tamåkununga ilångutdlugit
arferit imunigsimassut miiugtitsissutdldnit
piniarnerinut suliarinerinutdlgnit sivnisia-
nik avdlatutdlunit kajumigsautinik akili-
ssoKartåsångilaK.
§ 15. silarssdp kujatåtungåne åma Mane-
ragssdp Indiap-imåtalo ilåine silarssdp a-
vangnåtungånltune fiskeriministerimit a ■
kuerineKångitsumik arfangniartoKartåså-
ngilaK.
§ 16. arfernut dterivigssuarnik pugtassu-
nik fiskeriministerimit akuerineKångitsu-
mik arfangniartOKartåsångilaK.
§ 17. perKussume uvane aulaj angersagkat
erKortineKarnigssånik nåkutigingningneK
nunaKarfingme politinit arfangniarnermilo
inspektørinit åmalo pissarianameratut nå-
lagauvfiup umiarssuainit fiskeriministeri-
mit tamatumunga torKagausimassugssanit
mgerdlåneKåsaoK. Savalingmiut tungaisigut
arfangniarnerme inspektørit Savalingmiut
landsstyriånit ivertineKåsåput.
ingm. 2. arfangniarnerme inspektørit nå-
kutigingningnermik ingerdlåssinermingne
polititut piglnåussuseKartitåuput.
ingm. 3. pissortat nåkutigingnigtdssut
angnerussumik sianigfsavait:
1. arferit erKigsisimatitaussut pissarineKå-
sångitsut,
2 uvdlune erKigsisimatitsivigtut aulaja-
ngigkane lmanilo erKigsisimatitsivigtut
aulaj anglgkane arfernik pissaussoKåså-
ngitsoK,
3. arfernik mingnerpåmik angissusigssat.
aulajangigkat inordlugit angissusilingnik
pissaussoKåsångitsoK,
4. arferit pissaussut timait sapingisamik
angnertunerpåmik iluaKutigineKåsassut.
ingm. 4. nåkutigingningneK ilåtigut i-
ngerdlåneKåsaoK aulajangersagkat fiskeri-
ministerimit ersserKingnerussumik aulaja-
ngigkat nåpertordlugit.
§ 18. arfangniarnermik inatsisine § 12 nå-
pertordlugo §§ 4—14-nik uniorKUtitsinerit
amalo §§ 15—16 nåpertordlugit akuerssissu-
taussunut patsisigssautitanik tunugdlingu-
ssinerit akilisitsinermik pitdlarneKartåså-
put.
8 19 arfangniarnerup kigdlilersugaunera-
nik 20. april 1955-me kungip perKdssutå
nr. 148 atorungnåisaoK.
S 20. pereussut måna Savalingmiunut Ka-
låtdlit-nunanutdlo ama atortdssugssaK 1.
april 1963-me atortdllsaoK.
atortugssångortineKarput igdlussårssuarme
Amalienborgime,
16. marts 1963.
Kungip Agssånik NaKitsisånigdlo
FREDERIK R.
A. C. Normann.
kommunif kigdlingisa avdléngutaif
ministeriamit nalunaerutigineKarpoK Ka-
låtdlit-nunåta nunap ingmikortuinut av-
gorneranik Kitåtalo kommuninut avgor-
neranik kungip peraussutåne atortdssume
avdlångutaussoK 29. marts 1963-ime kungi-
mit atsiorneKartoK atulisavdlunilo 1. april
1963.
avdlångdtaussukut tåssdna kommunit
kigdlinginut måko avdlångdtåuput:
„Vajgatip avangnamut kangimutdlo kig-
dligisavå Vajgat. kommunip avangnå-ki-
tånit kujåmut kigdligisavå imas akune-
KutaussoK atuariardlugo Igdlorpangnit A-
Kajaruanut."
„Ilulissat kujåmut kigdligisavåt K’asigiå-
nguit kommuniat. avangnamut kigdligisa-
vå Tunup Kitåtalo kigdlingånit kimut Ser-
meK-avangnardlermut tåssånganitdlo imaK
akuneautaussoK atuardlugo tatsimut Isor-
tumut. tatsip tåussuma avangnamut sane-
råta KerKanit kigdlenarflup imaK akune-
KautaussoK atuåsavå Uigordlermut, tåsså-
ngånit ingerdlåsaoK taseK tåuna Tasingor-
tardlo ikerårdlugit tauvalo kdk tatsimit
tåssånga kdgtOK atuardlugo Taserssuarmut,
tauvalo taseK tåuna Auvfarssdvdlo kdrua
atuåsavdlugo Niortdtip avangnarpiånut.
tåssångånit kigdleKarfik kujåmut inger-
dlåsaoK Niortdt avKutigalugo Vajgatimut.
kimut avangnamut-kimutdlo kommunip
Diskobugt Vajgatilo kigdligisavai."
avdlångutit tåuko åma Tj månap kom-
muniata kujåmut kigdlinganut avdlångd-
tåuput, taimailivdlune kigdleKarfiup tama-
tuma Ilulissat kommuniata avangnamut
kigdlinga taimaerKatigilisavdlugo Vajgatip
Kommuniata avangnamut kigdlinganut
taorsiutdlugo.
matuma kingorna påsinerdldtigssaKaler-
Kunago Kangåtsiap Sisimiutdlo kommunisa
ingmingnut kigdlingat ersserKingnerussu-
mik aulajangerneKarpoK Sisimiut kommu-
niata avangnamut kigdlingata NagssugtdK
avKutigisavdlugo Kdp-akuanut ingerdlar-
Kisavdlunilo Kdk atuardlugo Inugpait-
kdånut tåssånganitdlo kigdleKarfik kangi-
mut ingerdlåsavdlune Tunup Kitåtalo kig-
dleKarfiånut.
Sisimiut Manitsuvdlo kommunisa ing-
mingnut kigdlingat åma iluarsissutenarpoK
Manitsup kommuniata avangnamut kigdli-
nga pivdlugo OKautigineKåsavdlune kigdle-
Karfik tåuna ingerdlåsassoK lmånit Ka-
ngerdluarssugssuaK Kiterpiardlugo tåussu-
malo Kinguanit NaKerdloK-kangigdleK a-
tuardlugo Kangerdlugssuarmut kanger-
diuvdlo tåussuma Kersa kdgdlo Isordler-
ssuaK atuardlugit sermerssuarmut tåsså-
nganitdlo kangimut Tunup Kitåtalo kig-
dleKarfiånut.
N. O. Christensen
(Klip. tugdlerme nangisaoK)
HOULBERG’S PØLSER
m m m
HOULBERC pølsit nerissagssarkigsupul
22