Atuagagdliutit - 16.01.1964, Blaðsíða 2

atuartartut
agdlagait
akissugssauneK misigisimavarput?
sule kalåtdlit ikigtuinånguput talantisiamingnik amerdlisaisi-
manermikut akissugssåussusermik angisumik tunineKardlutik
danskisordluinaK pisinaussut, iliniartitsissoK Mads Lynge K’a-
Kortup avisiane agdlagpou.
ungasigsorssungitsukut kalåleKativ-
ta radiukut OKalugiautå såkortoKissoK
utdluarKårtlnagulo rierissagssåungi-
vigsoK avisitigut agdlautigineKartar-
dlunilo nålagkersuissunit tamavtinit-
dlo OKatdlisaulertoKissoK åungaumi-
ssutut ålerpoK, nauk provstivta A/G-
me (A/G nr. 23 Kup. 13) sule pugtar-
ssigaluarå ajuatdlariardlunilo uloria-
sårutigissartagkamisut onardlune pa-
lasitut suliniaraluardlune artornarpat-
dlårpat iliormigssaK unåimaulisassoK
„sorssugfik Kimåsavdlugo angerdlar-
dlunilo" (avalagdlune). kiavdlunit ki-
na angerdlåinarusugtoK akornusersi-
nåungilå. suliagssatdle ApollorKap
OKalugiautåne pingårtumik kingug-
dlerme — ajoraluartumik kussanaitsu-
mik såkortuvatdlåmigdlo — tåikartor-
neKartut inungukatdlarnaviångitdlat.
uvdlumikutdlo suna angusimåsavar-
put ajornartorsiutit nagdliututdlo Kut-
dlersarissavut -„anånårtordlutigdlu-
s6k“ angerdlarumassåsagpata suliag-
ssat artornartorsiornartut Kimarrati-
galugit? — KuleKutavnile piniagara
Kimåtuleraluagara uterfigeriardlara.
agdlautigilårniagara ApollorKap —
pingårtipatdlårsimångmeramiuk —
tåikartungiså danskivingnutdlo tama-
tigut inagdlersutisaguvta matuersauti-
tutdlusoK atugagssarput, tåssa aki-
ssugssåussusermik misigisimanerput.
nalivtine piumassaulerpoK danski-
vigtut tamatigut naligititaussariaKar-
tugut, pingårtumik akigssarsiat tu-
ngaisigut. soruname tamavta tamåna
piumaKårput, kisiånile åssigigdluinar-
mik pineKarnigssame piumassarine-
KartoK tåssa akissugssåussusermik Ka-
noK agtigissumik — mikissumik angi-
sumigdlunit — pigissaKardlune misi-
gisimavdlugo sulinigssaK. tamånalo
angnerussumik uvdluvtine inusugtu-
nut tungatitariaKarpoK. ApollorKap
OKalugiautånik issornartorsiuingivig-
dlutik „oKartinago" ioraissut encar-
sautigssipåtigut aperissariaKalersitdlu-
ta kalåtdlit uvagut uvdlumikut aki-
ssugssåussusernik angisunik mingne-
russunigdlo tunineKåsavdluta tigusi-
savdlutalunft inersimalernersugut.
någgarujugssuaK, sule kalåtdlit amer-
dlavatdlåKaugut akissugssåussusermik
tunineKarnivtine nangminérdlutalunit
tigusimivtine akissugssåussutsivtinik
misigerKarpatdlårtartugut.
sule inusugtorpagssuit akissugssåu-
ssusermik nåmagtumik misigisimå-
ngitdlat, nauk tåukugaluardlutik nali-
gilernigssamik norKåissutigingningne-
russut (taimåitugssaugamiingme). suli-
sitsissorpagssuit målårutigiuarpåt (su-
ilivfeKarfit, igdlunilo ningiussut il. il.
sulissumik nikerartuarnerat, pivfig-
ssamik erKuivdluånginerat akissug-
ssåussuseKångineratdlo (pingårtumik
arfiningornikut uvdlåkut).
aftenskole uvdlumikut tåssatuau-
,gatdlarpoK inusugtut dliniarfingne
ingerdlarKingitsut ilisimassagssatigut
ilagit tungånit kalåtdlit
påsiniarnerussarianarput
taimåisångigpat ilimagissariaKangilaK ilagit suniuteKarnertik
pingårtoK pugtåniarsinåusagåt, Kåle Rosing Ilulissat avisiane
agdlagpou.
tapersersutiginiagagssåt. aftenskole-
mut ilaujumavdlutik nalunaertut aki-
ssugssåussusermik pigissaKarput atu-
arnertik nåkutigisavdlugo. Kanordle
pipat. ukiut tamaisa autdlartitsiåinaK
ilarpagssue pissuteKångivigdlutik piu-
matdlerfinarmikut aggertalersarput.
Kanordle inuit taimåitut akissugssåu-
ssusermut maligigsitaunermutdlo er-
KuneKarsinåupat?
katerssortarfingne atautsimititsisso-
Kåsatitdlugo ornigutdlune kikut Kav-
sitdlo aggernigssåt måna erKoriarne-
KarsinamgulerpoK (sordlo landsrådi-
mut ilaussortarput atautsimikiarnig-
ssane sujorKutdlugo atautsimititse-
riartaraluartoK tikinenmilo kingorna
■Kiinersissime isumait sulianilo tusar-
dliuniaraluardlugit — nauk tamåko
inusugtorpagssuit uvdlorme Kinersi-
vingme nuånåKalutik akissugssåussu-
sermik matuminga tigusissut: Kinigar-
tik ikiorniésavdlugo suliånigdlo soku-
tiigissaKarnermingnik takutiniåsav-
dlugo?).
avdlarpagssuamik taissagssaKara-
luarpugut talantimik atautsimigdlu-
sok tunineKardlutik issertuissunik aki-
ssugssåussusermik Kimarratigingnig-
tunik. sule kalåtdlit ikigtumånguput
talantisiamingnik amerdlisaisimamer-
mikut talantinik amerdlanerussunik
pissut akissugssåussusermik angisu-
mik tunineKardlutik danskisordluinaK
pisinaussunik.
taimåitumik igdluanut orrutdlugo
ingerdlajumångLkuvta igdlugigsitsi-
ssumik danskisordluinaK pineKaru-
mavdluta uvavtinit piumassariniartigo
måna: akissugssåussusermik misigineK
erKortoK, mérKat atuarfiånit ilisima-
ligkavtinit angnertunerussunik ilisi-
massaKarnikut KåumaissaKarneK Kåu-
marsagaunerdlo. tåukuame inuiaKati-
gingnit atugartunit piumassarineKar-
tarput.
Mads Lynge.
gonorrémik atuagåraic
inusugtut nåpautipilungmik atuine-
rat atuagagssiatigut sarKumiutarnerat
inuånerpatdlårtångeKaoK. åmåtaorme
inusugtut atuagagssiåne titartainikut
erssersineKartut ukiut ingerdlanerine
ta'kussutigssaKarfigivdluarpavut.
imaKame KanoK iliornikut nåpaut
tåuna anigoråine. nunavta isorarto-
Kissup atautsimut suleKatigingniartar-
meK tamatigut ajornakusortitarpå, tai-
måitordle suleKatigingneK anguneKar-
tarpoK ikioKatigingnikut.
mérartavtame sunertitarnere nuna-
Karfingne ardlaKalersune inuénerpat-
dlårtångeKaut. nunaKarfingne avdla-
nisaoK tamatuma pinavérsårneKarnig-
sså kigsautiginakingmat.
tåussumavdlo nåpautip nakorså i-
ma aperiumagaluarpara, Kalåtdlit-
inunåne tamarme atuagårånguamik
igdlukutårdlugit avguåussissoKarsi-
naunersoK nåpaut KanoK navianarti-
gissoK Kanordlo ilivdlugo atornavér-
sårtariaKartoK ilitserssussinikut mia-
nerssorKussutitalingmik. åmåtaoK niu-
vertarfingne niorKutigineKartut abis
åssigissaitdlo isumaKarpunga nalingi-
naunerussariaKartut nåpautipilungnut
aniguiniarnivtine, imaKalume agfåi-
narmik akilersitdlugit niorKutigineKa-
runik akiuiniarnivtine suleKataorusug-
tunilo iluaKutåusagaluarpoK. månå-
kume atugaunera Kanganit nakorsaru-
minåinerulerpoK, taima nåpautipilup
nakorså OKarpoK.
nakorsat målagkersuissutdlo suleKa-
tigingnerussariaKarput åmåtaoK uva-
gut inusugtoKataussugut.
Johannes Poulsen
Sydprøven.
sportinut tungassunik soKutigissa-
ligssuvdiune pingårtumigdlo arssar-
nermik issigingnårdlune tusarnårdlu-
nilunit Kasussugssåungitsut ilaging-
rnånga, — radiofoni aperKutøKarfigi-
niarpara sordlo Danmarkip nunanut
avdlanut unangmineråne autdlakåti-
taussartut — tåssa arssarnermik —
Kalåtdlit-nunåta radiuatigut nanger-
KingneKartarsinaunersut båndikorti-
neKarsinaugpata. kalåtdlit mangming-
nøK arssamik unangminere nuåner-
sorssåssartutaoK autdlakåtineKartar-
pume. arsarnermigdle muånarissaKar-
tuvdlune pingårtumik nailisagkanik
autdlakåtitsineKartitdlugo asule ime-
rusungnartutut inartarpoK mamara-
luartitsinartardlunilo taima pissartut
akugtunerssue pissuvdlutik.
OKartoKarsinauvoK Kavdlunåtut pi-
sinåungitsut amerdlasorssungmata a-
sule KavsiliomåinåsassoK Kavdlunå-
tut autdlakåtitat nangerKingneKartå-
sagaluarmata. sporternermile oKau-
siussartut — pingårtumik arssartune
— ingmångugaluaK Kavdlunåtut pisi-
naugaluaråinilunit angisumik paitsor-
neK ajornartarput maligtarineK ajor-
mångivigtardlutik.
’Kalåtdlit-nunåta radiua taimailior-
sfnaulisagaluarune sordlo sapåtip u-
valikualunit imalunit arfiningorne-
rup uvalfkua atordlugo Kularnångitsu-
mik ajoKusinaviångikaluarpoK, OKar-
atuagagssiavtine årKigssuissup ag-
dlautigisså „uvagut kalåtdlit" atuar-
dlugo pingitsorsinaujungnaersimavu-
nga sanigdliussiniåsavdlunga. Kalåt-
dlit-nunanut provstip A/G nr. 23-me
ilagingnut KuperneK tamåt agdlauti-
gissamut taimatut imalingmut ator-
simavå, angnerussumigdle såssusi-
mavdlugo årKigssuissoK Jørgen
Fleischer. agdlautigissaK sujugdleK
isumanik ersserKigsunik iluamérsu-
nigdlo takutitsivoK, provstivdle agdla-
gå kalåtdlit tungånit issigalugo igdlui-
narsiortutut ipoK nikatdlornartoKar-
dlunilo.
måne Kalåtdlit-nunåne aulagsagsi-
mårneKarpoK, mingnerungitsumik uv-
dlune kingugdlerne imåinåumgitsunik
sarKumersoKartarsimavdlune — er-
Kaiginariartigik Kalåtdlit-nunåne ino-
Kutigingnik misigssuissut nalunaeru-
tåt kalåtdlit danskitdlo Kalåtdlit-inu-
mårne suleKatigingnikut ajornartorsiu-
tåinik, ApolloraK Mogensenip oKalu-
giautåta agssuarnartuliornikut tuså-
massångortup radiome avisinilo OKa-
luserineKarnera, taimatutdlo uden-
rigsministerip kommunalitdlo OKause-
rissait avdlatdlo.
radiup pissortå Frederik Nielsen
issornartorsiorneKarsimavoK, tåunale
radiume pivfigssaKarsimavoK imgmi-
nut igdlersornigssamut, månalo A/G-p
årKigssuissua ilagit tungånit issornar-
torsiorneKarpoK. issornartorsiorneKar-
tut tåuko kalåliuput, ukiune nutåne
isumanik sarKumersunik kalåleKati-
mingnut tusardlérusungnermik pigi-
ssaKartut, Kularnångitsumigdlo åma
piviussungortitserusugtut inoKatiging-
ne misigssuissut erKarsautanik, tåssa
inoicatigingne ajornartorsiutit kama-
nåinerpåtdlunit sarKumissumik isser-
tuåingitsumigdlo oKatdlisigineKarnig-
ssånik. OKautigilara kinguline erKar-
tugagssavne OKautsit „kalåleK" åma
„danskeK" sumigdlunit nikanarsau-
taussumik isumaKartingitdluinarika,
sordlume åma minister Garn taimatut
OKarsimassoK, uvanga isumaKarama
kalåtdlit danskitdlo erKarsartautsimi-
kut åssigingissuteKarnerat ajornartor-
siutinik påsingningnermut angneru-
ssumik pissutaussoK.
påsissara nåpertordlugo provstip
angnerussumik åniutigisimavå Apollo-
raK Mogensenip OKalugiautånut er-
sserKarigpatdlåmik Fleischerip Kule-
Kutsinera, åma Fleischerip agdlauti-
gissamine tikuarsimangmagit åssigi-
ngitsut, kalåtdlit ilumortutut susupa-
gissagsséungitsututdlo issigissait dan-
skinutdle nuåningitsutut suniuteKarsi-
naussut. autdlarKåumut oKardlanga
naluneKångitsoK avisit KuleKutsiniar-
farmata sapingisamik nivtarsåussi-
.niartunik. åipagssånik erKaimassaria-
KarpoK Kalåtdlit-nunåta sujulerssor-
neKarnera ukiorpagssuit ingerdlane-
råne danskit ingerdlåsimangmåssuk,
danskit sungiusimavdlugo kalåtdlit ni-
pangersimåinarnigssåt, danskit avisi-
ne kalåtdlit tugdlusimanarpatdlångit-
sunik agdlautigineKaråmgatalunit, a-
ngisorssuarnik KuleKutserdlugit. dan-
skit Kasusu'itdlutik suliniaiput Kåu-
marsagauneK sapingisamik siaruarter-
niardlugo kalåtdlitdlo peKataulersi-
niardlugit. taimaingmat tupingnångi-
laK kalåtdlit eKilersimangmata isuma-
tigdlo issertuångitsut sarKumissumik
toKåsagaluarpatdle uvdlut ima imalo
amerdlatigissut Kångiuterérsut ar-
ssarnerup pisimavfiata kingorna, o-
KåinartariaKarpugut sporternerme tu-
sagagssat pisoKalineK ajortut. såruna-
me Danmarkip radiuatigut autdlakå-
titat maligtarineK nålaorniarfigigtit-
dlugo ajornångikaluarput, amerdla-
nertigutdle Danmarkime nalunaerKU-
tap sujugdliunera pivdlugo nålaor-
niarneK pingårtumik tagpavaine uv-
dlunerane pissoKartitdlugo ajornau-
ssartarpoK.
soruname aperKutåinauvoK, pissu-
tigssaKartumigdle ajornåsagpat —
sordlo aningaussatigut — åma påsiv-
dlugo tigiisavara.
Mathias Fleischer.
tfmånaK
agdlagtoK kisinarme taima kigsau-
teKångilaK, KavsioKaut taima kigsau-
teKartut — åma uvagut. ivsaK Dan-
markip Sverigivdlo arssamik unang-
minerata autdlakåtineKarnera suju-
ningåtigutdle piniarérsimagaluarpar-
put tamåne autdlakåtendtagssångor-
dlugo, ilimasungniartugutdle tåkuti-
ngitsorpoK suna perKutaunerdlune. u-
nangminernik taima itunik pissoKar-
Kisagpat norKaiumårpugut, autdlakå-
tisinaugaluaravtigime sordlo autdla-
kåtitsinerup nåmagsinerata kingorna-
tigut. Frederik Nielsen
tusardliutalersimavdlugit, erKumisa-
galuarpordlo isumanik inigassagtajår-
tunik sarKiimersoKartångigpat. pui-
gortariaKångilardlo kalåtdlisut toncar-
tårineroKissumik OKauseKartoKartar-
mat, danskit periausiånit avdlauvdlui-
nartumik (tamatumane erKarsautigi-
ngilara ApolloraK Mogensenip OKa-
riartausia utorKatsissutigssaKarunå-
ngitsoK).
provste A/G-me jutdlip normoruane
agdlautigissat pingåinnerssåne agdlag-
kumajungnaeriånguardle atuagagssiap
årKigssuneKarnera isumaKatigiung-
naersimagamiuk. tamåna inugtåta på-
singningnine maligdlugo akissug-
ssauvfigå, måssa irnaKa taimailiornera
kalåtdlinut påsiuminåikaluartoK, ka-
låtdlime jutd'le pingårdluinartutut
issigingmåssuk. provstivdle agdlauti-
gissåta nikatdlornartua tåssa sulivfine
Kimagkusugdlugo encarsautinik sar-
KumiussaKarmat. ApolloraK Mogensen
erKåisångikåine kalåtdlimik atauseKa-
runångilardlunit ukiorpagssuit inger-
dlaneråne ilagit ajungitsumik angner-
tumigdlo suniuteKarsimanerånik
mingnerulersitsiniartumik, sulilume
Kalåtdlit-nunåne palaserpagssuput
ilagit nålagauvfiup igdlersugaisa su-
niuteKarnerånik tamaviårdlutik er-
sserKigsainiartut, mingnerungitsumik
ukiune måkunane avdlatut ajoKersu-
tigdlit tåkussulerneréne timivdlo pi-
nut tungassut suniuteKarnerujartui-
narfiåne. provstivdlo miserratigisi-
naugunångilå kalåtdlit amerdliartui-
narmata angisunik atorfeKartut, pisi-
naussartilk nåpertordlugo suliniartut
kalåtdlit danskitdlo akornåne suleKa-
tigingneK inerititaKarnerulersiniar-
dlugo, Frederik Nielsenivdlume Jør-
gen Fleischerivdlunit erKarsautigisi-
magunåmgilåt suleKatigingnermik ta-
matuminga aseruiniarnigssaK. erKar-
sautigissariaKarpoK — ersserKigsu-
mingme OKautiginartigo — kalåtdlit
ukiorpagssuarne danskinit Kulangersi-
maneKartutut misigisimassut, tuping-
nångitsumigdlo ilånikut nuånersui-
nåiingitsumik tamåna malungnarti-
niartåsagåt.
tamånale pissutiginardlugo Kalåt-
dlit-nunåne Ilagit Kutdlersåt nikatdlu-
sagpat ilimagineKarsmåungilaK ilagit
suniuteKarnertik pingårtoK pugtåniåi-
narsinaugåt, tåssa ilagit tungånit uv-
dluvut mali.ngnauvfigineKarnerungig-
pata kalåtdlitdlo ajunginerussumik
påsiniarneKångigpata. Kåle Rosing.
DAGENS
OPSLAG
Skistøvlers
behandling
Skistøvler behandles med fedt-
sværte. Det gør læderet vandsky-
ende, men ikke blankt som almin-
delig skosværte. Våde skistøvler bør
stoppes hårdt ud med avispapir el-
ler klude og tørres langsomt ved
stuetemperatur og absolut ikke på
varmeapparater.
Man kan tætne porøse såler med
en blanding af 25 g linolie, 25 g
vandglas og 15 g stenkulsnafta ry-
stet sammen. Hermed behandles
de helt tørre såler tre gange med
en times mellemrum.
Læs mere om rensning, rengøring,
rensemidler, i
Spørg efter bogen hos Nuks bog-
handel, DOBI eller i KGH’s bu-
tikker. — »Jeg renser alt« er ialt
nu trykt i 17.000 eksemplarer. Far-
maccvten Sven Holm har udarbej-
det bogen.
Man kan ikke have
alt i hovedet, men
man skal vide,
hvor man slår det op.
POLITI KENS FORLAG
nåmagsineKarsmausoralugo
2