Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 16.01.1964, Blaðsíða 6

Atuagagdliutit - 16.01.1964, Blaðsíða 6
ilmiartitaumkut suliauj umår tut angnertusaKaut ukiune aggersune nautsorssutigineKarfoK ukiuf Kuiit Kångiugpafa mérKat atuartul inusug- tufdlo iliniartut 15.000 erKåinilerumårfut. taimanikugssamut aforfigssaxar- tincKartugssaussui iliniartifsissuf aggersiiaf 600. agdl. skoledirektør CHR. BERTHELSEN ■IShHHk* - nunavtine arnanut Skolebygninger, yderst den første pigeskole i Grønland. Kalåtdlit-nunåne inuiaKatigingne ineriartornigssap KanoK årKigssiine- Karnigssåta OKatdliserineKarnerane ili- niartitaunerup Kanos pingåruteKarti- ginera sujornagornit angnertuneru- jugssuarmik ersserKigsarneKardlune tåikartoraeKarpoK. iliniartitaunerup pingarutcKartulut ersserKigsarniarne- Karnera pissusigssamisordluinarpoK inuiaKatigingne ineriartorneK tusia- pitdlålisångigpat. pilerssårutit anguniagkatdlo piviu- ssumik tunuleKutaKåsagpata åssigi- Skoledirektør Chr. Berthelsen. ngitsutigut iliniartitaunerup pissaria- Kameranik ersserKigsautaussunik ki- sitsislngordlugit påsiniutigssiortaria- KarpoK. 1975 tikitdlugo pilerssårutig- ssiomeK aningaussartagssaisalo mig- ssiliorneKarnerat sanaortugagssarpag- ssuit piarérsarneKarnigssane tunga- vigssaujumårput, iliniartitaunerme pitsångorsarneKåsagpat isumagineKar- Kårtugssat ilagissariaKarpåt atuarfit sanaortorérsimanigssåt. iliniartataunigssap ukiune tugdlerne årnigssuneKartugssap imarissagsså nåmagsiniagagssanut pingårnerpånut ilauvoK. pingåKaoK sujomatigutdle er- Karsautigerérsimåsavdlugo sungiusar- figssat sut Kalåtdlit-nunåne sujunig- ssame atorfigssaKartineKarumårner- sut. åssigingitsutigut aulajangersumik OKautigineKartarérmat kalåtdlit inu- sugtortait iliniartineKartariaKartut nå- lagauvfiup ilaine avdlane inusugtut iliniartineKarneråtut pitsautigissumik tamatumuna anguniagaK nåmagtumik ersserKigsarneKartarérpoK. tauva ili- niartitaunermik ingmikut påsisima- ssaKartut suliagssarisavåt aulajanger- sagkanik najorKutagssiornigssaK, inu- itdlo Kinigaisa nålagkersuinermik su- liaKartut inatsisit iliniartitaunernut åssigingitsunut tungaviujumårtut a- kuerssissutiginigssåt pissugssauvfigi- savåt. atuarfit lærlingildlo inatsisait ilumorpoK atuarfeKarnermik inatsi- sit 1950-imit pissut Kavsérpagssuarti- gut pisoKalerérsimangmata, tamånalo ugpernarsautauvoK ukiune 13-ine Kå- ngiutune sujuariarneKarsimaneranut, åma inuiaKatigingne ineriartornerup pissariaKalersisimangmago iliniarti- taunikut såkortunerussumik periause- KalernigssaK. erKumigineKarsinåungi- laK Danmarkime inatsisine aulaja- ngersagkat sujunigssame iliniartitau- nerup åndgssuniarnerane autdlåviu- sagpata — soruname pissariaKartuti- gut Kalåtdlit-nunånut nalerKutungor- sardlugit. Kalåtdlit-nunåne atuarfigtigut nu- tånik autdlarnigaKarérpoK inatsisiti- gut tungavigssaKånginerat pivdlugo ingmikut akuerissaussunik. autdlar- nerneKarérsut nutåt soruname atuar- figtigut inatsisitågssame måna sulia- rineKartume ilånguneKarumårput. tai- neKarsinåuput børnehaveklasset atu- lersineKartarnigssåt iliniartitsissug- ssaKartitdlugo atuarfigssaKartitdlugu- lo, klasset nukardlit mardluk kalåt- dlisårtingikatdlardlugit Kavdlunåtu- nerussoK atuartineKartarnigssåt måna misilinerme periausiussut atordlugit, mérKat atuarnermingne ajornakuso- rutigdlit ingmikut atuartitaussarnig- ssåt, Kavdlunåt OKausisa angnertune- russumik atuartitsissutitut atorneKar- nigssåt, ukiut atuarfiussut mardlung- nik sivitsorneKarnigssåt (8. åma 9. klassemik) — autdlancautåne nangmi- neK piumåssuseK maligdlugo kingor- nalo imaKa pingitsorane ilauvfiussug- ssanik — realskolep angnertusarne- Karnigsså, kisalo atuarfeKarfingmik ingerdlatsinerme avdlångutausinau- ssut ilånguneKåsåput suliap angnertu- nerulernera pissutigalugo. atuarungnaernerup kingorna — 8., 9. klassep realskolevdlo kingorna — sungiusarKingnigssaK åma aulajanger- saivfigissariaKarpoK. tamatumuna pe- riusigssat ilåt atulerérpoK tåssa lær- lingeKarneK pivdlugo inatsisit akuer- ssissutigineKarmata 1963-ime auguste Ausiangne atuarfit ungatdliuvdlune efterskolit sujugdlersåt. autdlarnerfigalugo atortulerdlutik. inatsisit tåukua atortulerneratigut ag- ssagssornermik suliaKartugssat ag- dlagfingmiugssatdlo pingitsornatik ili- niartorKårtariaKalerput atuarnermik ilaKartumik. inatsisit tåukua tamati- gut atutilernigssåt måna atuartitsiner- me ministereKarfingme piarérsarne- KarpoK. lærlingeKarneK ministereKar- fingmut tåssunga atassugssauvoK. pingåruteKartorujugssuit ilait unukut atuartarneK inusugtutdlo sungivfingmingne sangmissagssa- Kartitaunigssåt inatsisitågssat su- liarineKarneråne ilånguneKarpu- taoK. iliniartifsissuf afuarneraf årKigssuterKingncKåsassoK ilmiartitsissuRssat atuarnerata av- dlångortiniagaunera namagsineisarKa- jåvoK. inatsisigssatut sujunersut landsrådip 1963-ime atautsiminerane akuerssårneKarpoK, folketingivdlo u- kiume nutåme akuerssissutigisinåu- sagpago iliniartitsissugssat atuartitau- nerat 1964-imit avdlångortineKartug- ssåusaoK. Kalåtdlit-nunåne iliniarti- tauneK KagfagtineKåsagpat Danmarki- me iliniartitaunermut nagdlersutu- ngordlune åma iliniartitsissut atuarti- taunerat taimaeKatånik pitsångorsar- tariaKarpoK. iliniartitsissugssat atuar- titaunerata pitsångorsarneKarnerane sujunertarineKarpoK Danmarkimisut pitsautigilernigsså åma atorfikut Kag- fariarnigssamut tungavigssångomig- sså. nauk Kalåtdlit-nunåne iliniartitau- neK angnertusarneKaréraluarpatdlunit Danmarkime pikorigsarKingnigssaK pissariaKartuåsaoK suliarissagssane åssigingitsune åma iliniarfingne ang- nerussune Kalåtdlit-nunåne iliniarfi- gineKalersinåungikatdlartune iliniar- fiulingisåinartugssanilunit. tamatuma saniatigut pissariaKartuåsaoK pikorig- sarKingnigssaK suliarissame nutåt sar- Kumerartut malingnauvfigisinauniåsa- gåine. Kalåtdlit-nunåne agdlagfing- miugssat, niuvernerme atorfeKartug- ssat agssagssornermilo åssigingitsuti- gut suliaKartugssat iliniarnerat Dan- markimisut pitsautigissutut åndgssu- niarneKarmat kalåtdlimut inusugtu- mut ajornartorssunaviångilaK Dan- markime sulivfigssarsigatdlarnigssaK pikorigsarnigssaK sujunertaralugo. KularnångilaK kigsautigissausinaussut taiméitut tapersersorneKartarumårtut. atago oKåtåriåsagiga sungiusame- Kartugssat åssigingitsut sussusiat åma sungiusarnerup angnertunerussumik åndgssussivfigineKarnigsså erKartor- Kilårdlugo. Kalåtdlit-nunåne mérKat atuarfiå- nik, efterskolemik realskolemigdlo tai- guteKartitavut Danmarkime atuarfe- Karnermik inatsisine atautsimut er- KartorneKarput. atautsimut taineKar- tarput Folkeskolen, ukiutdlo atuarfiu- ssut arfineK-pingajuat Kulailuåtdlo tåssunga ilåuputaoK. realskolerne u- kiune pingasune atuarfiussume nangi- tugssat 7. klassemit tåssunga pissar- put. måna efterskolerne atuarnerup ilå ukiut arfineK-pingajuånut Kulai- Nanortalingme atuartik. luånutdlo taortaugatdlarpoK Danmar- kime pissartagkat åsserdluinangajait pineKartardlutik. efterskolerne atuar- nerup ilå realskolerne piumårtugssa- nut piarérsarfiuvoK Danmarkime 6. åma 7. klasserne atuagarssorfiuneru- ssune pineKartartut taimaerKatait pi- nøKartardlutik. sujunertarineKarpoK sujunigssame Kalåtdlit-nunånitaoK ukiunik mar- dlungnik sivitsornigsså ukiut atuar- fiussut arfineK-pingajuånik Kulailuå- nigdlo igdloKarfingne tamane nåmag- tunik iliniartugssaKart-une, iliniartitsi- ssugssaKartune ininigdlo atuarfigssa- Kartune. ukiune måkunane inusugtua- rarpagssuit 7. klassemit atuarungnaer- tarput inutigssarsiutinut aulajangersi- massunut imåinaK periarfigssaKaratik. taima ukiulingnut iluaicutaussorujug- ssusaoK atuarneK ingerdlaterKigkat- dlarsinåusavdlugo, ukiume arfineK-pi- ngajuåne Kulailuånilo atuarneK inu- tigssarsiutinut åssigingitsunut piarér- sarneruvoK. iliniarfagkat åssigingitsut sujunigssame lærlingingorumårtug- ssanit piumassarinerartugssåusaoK lærlingingortinane 7. klassep kingorna atuarKigsimanigssaic. taimåitumik u- kiut atuarfiussut sule mardlungnik ilanigssåt pissariaKarsorinarpoK, nang- mineK piumassaK maligdlugo atuar- fiusanersoK imalunit pingitsornane na- ngitsiviussariaKarnera inuit Kinigåinit aula j angerneitartugssauj umårpoK i- natsisigssatut sujunersutip landsrådi- mut folketingimutdlo sarKumiuneKar- neratigut. ilimanardluarsinauvoK pi- ngitsornane atuarnerup sivitsortaria- Karnera ukiut amerdlångitsut inger- dlaneråne ineriartornerup piumassari- lerumårå, taimailisagpatdlo atuarfit nåmagtut pigineKalerérsimassariaKå- såput. — taimågdlåt Nungme realskoleKarat- dlarpoK. ukiune måkunane 40-t mig- ssigissait ukiumut inertarput, 1966- imile inertartut mardloriéumik amer- dlåssuseKalersugssåusåput. nautsorssutigårput 1967-ip ernåne K’aKortume Ausiangnilo 1. real aut- dlartitugssåusassoK. taimaeriarpat u- kiumut inertartut 1970-ip erKåne 120 migssiliordlugit amerdlåssuseKalisa- gunarput. ilimanåsaoK tamatuma na- låne realskole mérKat atuarfiånut uiggiutinarsimåsassoK igdloKarfingne nåmagtunik iliniartugssanartune, ili- niartutdle nunaKarfingnit isorpasing- nerussunit atuarfenarfingnitdlo ming- Skolen i Nanortalik. nerussunit pissut månatut igdloKar- fingne iliniartoKarérsune inigssine- Kartåsavdlutik. klassif 850 atorfigssaKartitaussuf atuartitauneK nåmagtumik angner- tusarsinåusaguvtigo sananeKarérsima- ssariaKarput klasseværelset, iliniartit- sissut igdlue asimioKarfingmiutdlo a- tuartortåinut igdloKarfingne inigssiat nåmagtut. kisitsiserpagssuit nautsor- ssutit atungikaluardlugit atuarfiliorti- ternerup atuartitsineruvdlo angnertu- sartariaKarnera påsissaKarfiginiarneK ajornartorssungilaK méricat ukiut ar- finigdlit arfineK-mardlugdlo ingerdla- neråne atualerumårtut amerdlåssusiat nalungeréravtigo. kisitsisit atordlugit nautsorssutigssiortartut åma tamatu- munåkut taperserpåtigut. 1975-ip er- Kåne atuartut Kavsiujumårnigssåt migssilioriariésagigput. nalungilarput 1961-ime 31. decem- ber méraKartoK 8765-inik sule atua- lersimångitsunik. mérKat tåuko 1968- jme atualerérsimåsåput, tåssa imåipoK mérKat atuartut 1961-imut nalenciut- dlugit 3000-it migssigissåinik amerdle- riarsimåsåput. nautsorssutigiguvtigo 1968-ip kingorna ukiut arfineK-mar- dluk ingerdlaneråne — 1975-ip tungå- nut — åma atuartut 3000-inik amer- dleriarKigsimåsassut tauva 12.000-it migssiliulersimåsavait. tamatuma nalåne ukiut atuarfiussut arfineK-pingajuat Kulailuåtdlo naker- terérsimassutut ilimagisinauvavut. tauva ukioKatigikutåt mardluk ilå- ngutariaKåsavavut. taimaeriarpatdlo mérKat atuartut 14.000 migssiliulersi- måsavait. mérKat sule atualernatik toKussartugssat nåutsorssutigineKå- ngikaluarput, kisiåne kisitsisit ator- dlugit nautsorssusiortartut ilimagåt mérKat inussartut amerdliartuårnig- ssåt inuit amerdliartornerat ilutiga- lugo, tåssa KularnångilaK 14000-it migssåinik ilimagissaK ingassåussine- Hundested Motor 10—300 HK Vore motorer leveres nu med letmetalstempler. Det betyder stærkt forbedret brændstoføkonomi, mindre forbrug af smøreolie, bety- delig kraftforøgelse og mi- nimale rystelser. motoriutivut måna tunini- artalerpavut letmetalinik stempelilerdlugit. tamatu- ma kingunerai aningaussat orssugssamut atugkat pitsaunerungårtumik ilevKårneKartalemerat, olie- mik atuinikinerulemeK, angnertungåtsiartumik såkortunerulerneK sajug- pilungneritdlo mingnerpåt. A/s Hundested Motorfabrik Hundested — Telegramadresse: Propelmotor 6

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.