Atuagagdliutit - 16.01.1964, Blaðsíða 6

ilmiartitaumkut suliauj umår tut angnertusaKaut
ukiune aggersune
nautsorssutigineKarfoK ukiuf Kuiit Kångiugpafa mérKat atuartul inusug-
tufdlo iliniartut 15.000 erKåinilerumårfut. taimanikugssamut aforfigssaxar-
tincKartugssaussui iliniartifsissuf aggersiiaf 600.
agdl. skoledirektør CHR. BERTHELSEN
■IShHHk*
-
nunavtine arnanut Skolebygninger, yderst den første pigeskole i Grønland.
Kalåtdlit-nunåne inuiaKatigingne
ineriartornigssap KanoK årKigssiine-
Karnigssåta OKatdliserineKarnerane ili-
niartitaunerup Kanos pingåruteKarti-
ginera sujornagornit angnertuneru-
jugssuarmik ersserKigsarneKardlune
tåikartoraeKarpoK. iliniartitaunerup
pingarutcKartulut ersserKigsarniarne-
Karnera pissusigssamisordluinarpoK
inuiaKatigingne ineriartorneK tusia-
pitdlålisångigpat.
pilerssårutit anguniagkatdlo piviu-
ssumik tunuleKutaKåsagpata åssigi-
Skoledirektør Chr. Berthelsen.
ngitsutigut iliniartitaunerup pissaria-
Kameranik ersserKigsautaussunik ki-
sitsislngordlugit påsiniutigssiortaria-
KarpoK. 1975 tikitdlugo pilerssårutig-
ssiomeK aningaussartagssaisalo mig-
ssiliorneKarnerat sanaortugagssarpag-
ssuit piarérsarneKarnigssane tunga-
vigssaujumårput, iliniartitaunerme
pitsångorsarneKåsagpat isumagineKar-
Kårtugssat ilagissariaKarpåt atuarfit
sanaortorérsimanigssåt.
iliniartataunigssap ukiune tugdlerne
årnigssuneKartugssap imarissagsså
nåmagsiniagagssanut pingårnerpånut
ilauvoK. pingåKaoK sujomatigutdle er-
Karsautigerérsimåsavdlugo sungiusar-
figssat sut Kalåtdlit-nunåne sujunig-
ssame atorfigssaKartineKarumårner-
sut.
åssigingitsutigut aulajangersumik
OKautigineKartarérmat kalåtdlit inu-
sugtortait iliniartineKartariaKartut nå-
lagauvfiup ilaine avdlane inusugtut
iliniartineKarneråtut pitsautigissumik
tamatumuna anguniagaK nåmagtumik
ersserKigsarneKartarérpoK. tauva ili-
niartitaunermik ingmikut påsisima-
ssaKartut suliagssarisavåt aulajanger-
sagkanik najorKutagssiornigssaK, inu-
itdlo Kinigaisa nålagkersuinermik su-
liaKartut inatsisit iliniartitaunernut
åssigingitsunut tungaviujumårtut a-
kuerssissutiginigssåt pissugssauvfigi-
savåt.
atuarfit lærlingildlo inatsisait
ilumorpoK atuarfeKarnermik inatsi-
sit 1950-imit pissut Kavsérpagssuarti-
gut pisoKalerérsimangmata, tamånalo
ugpernarsautauvoK ukiune 13-ine Kå-
ngiutune sujuariarneKarsimaneranut,
åma inuiaKatigingne ineriartornerup
pissariaKalersisimangmago iliniarti-
taunikut såkortunerussumik periause-
KalernigssaK. erKumigineKarsinåungi-
laK Danmarkime inatsisine aulaja-
ngersagkat sujunigssame iliniartitau-
nerup åndgssuniarnerane autdlåviu-
sagpata — soruname pissariaKartuti-
gut Kalåtdlit-nunånut nalerKutungor-
sardlugit.
Kalåtdlit-nunåne atuarfigtigut nu-
tånik autdlarnigaKarérpoK inatsisiti-
gut tungavigssaKånginerat pivdlugo
ingmikut akuerissaussunik. autdlar-
nerneKarérsut nutåt soruname atuar-
figtigut inatsisitågssame måna sulia-
rineKartume ilånguneKarumårput. tai-
neKarsinåuput børnehaveklasset atu-
lersineKartarnigssåt iliniartitsissug-
ssaKartitdlugo atuarfigssaKartitdlugu-
lo, klasset nukardlit mardluk kalåt-
dlisårtingikatdlardlugit Kavdlunåtu-
nerussoK atuartineKartarnigssåt måna
misilinerme periausiussut atordlugit,
mérKat atuarnermingne ajornakuso-
rutigdlit ingmikut atuartitaussarnig-
ssåt, Kavdlunåt OKausisa angnertune-
russumik atuartitsissutitut atorneKar-
nigssåt, ukiut atuarfiussut mardlung-
nik sivitsorneKarnigssåt (8. åma 9.
klassemik) — autdlancautåne nangmi-
neK piumåssuseK maligdlugo kingor-
nalo imaKa pingitsorane ilauvfiussug-
ssanik — realskolep angnertusarne-
Karnigsså, kisalo atuarfeKarfingmik
ingerdlatsinerme avdlångutausinau-
ssut ilånguneKåsåput suliap angnertu-
nerulernera pissutigalugo.
atuarungnaernerup kingorna — 8.,
9. klassep realskolevdlo kingorna —
sungiusarKingnigssaK åma aulajanger-
saivfigissariaKarpoK. tamatumuna pe-
riusigssat ilåt atulerérpoK tåssa lær-
lingeKarneK pivdlugo inatsisit akuer-
ssissutigineKarmata 1963-ime auguste
Ausiangne atuarfit ungatdliuvdlune
efterskolit sujugdlersåt.
autdlarnerfigalugo atortulerdlutik.
inatsisit tåukua atortulerneratigut ag-
ssagssornermik suliaKartugssat ag-
dlagfingmiugssatdlo pingitsornatik ili-
niartorKårtariaKalerput atuarnermik
ilaKartumik. inatsisit tåukua tamati-
gut atutilernigssåt måna atuartitsiner-
me ministereKarfingme piarérsarne-
KarpoK. lærlingeKarneK ministereKar-
fingmut tåssunga atassugssauvoK.
pingåruteKartorujugssuit ilait
unukut atuartarneK inusugtutdlo
sungivfingmingne sangmissagssa-
Kartitaunigssåt inatsisitågssat su-
liarineKarneråne ilånguneKarpu-
taoK.
iliniartifsissuf afuarneraf
årKigssuterKingncKåsassoK
ilmiartitsissuRssat atuarnerata av-
dlångortiniagaunera namagsineisarKa-
jåvoK. inatsisigssatut sujunersut
landsrådip 1963-ime atautsiminerane
akuerssårneKarpoK, folketingivdlo u-
kiume nutåme akuerssissutigisinåu-
sagpago iliniartitsissugssat atuartitau-
nerat 1964-imit avdlångortineKartug-
ssåusaoK. Kalåtdlit-nunåne iliniarti-
tauneK KagfagtineKåsagpat Danmarki-
me iliniartitaunermut nagdlersutu-
ngordlune åma iliniartitsissut atuarti-
taunerat taimaeKatånik pitsångorsar-
tariaKarpoK. iliniartitsissugssat atuar-
titaunerata pitsångorsarneKarnerane
sujunertarineKarpoK Danmarkimisut
pitsautigilernigsså åma atorfikut Kag-
fariarnigssamut tungavigssångomig-
sså.
nauk Kalåtdlit-nunåne iliniartitau-
neK angnertusarneKaréraluarpatdlunit
Danmarkime pikorigsarKingnigssaK
pissariaKartuåsaoK suliarissagssane
åssigingitsune åma iliniarfingne ang-
nerussune Kalåtdlit-nunåne iliniarfi-
gineKalersinåungikatdlartune iliniar-
fiulingisåinartugssanilunit. tamatuma
saniatigut pissariaKartuåsaoK pikorig-
sarKingnigssaK suliarissame nutåt sar-
Kumerartut malingnauvfigisinauniåsa-
gåine. Kalåtdlit-nunåne agdlagfing-
miugssat, niuvernerme atorfeKartug-
ssat agssagssornermilo åssigingitsuti-
gut suliaKartugssat iliniarnerat Dan-
markimisut pitsautigissutut åndgssu-
niarneKarmat kalåtdlimut inusugtu-
mut ajornartorssunaviångilaK Dan-
markime sulivfigssarsigatdlarnigssaK
pikorigsarnigssaK sujunertaralugo.
KularnångilaK kigsautigissausinaussut
taiméitut tapersersorneKartarumårtut.
atago oKåtåriåsagiga sungiusame-
Kartugssat åssigingitsut sussusiat åma
sungiusarnerup angnertunerussumik
åndgssussivfigineKarnigsså erKartor-
Kilårdlugo.
Kalåtdlit-nunåne mérKat atuarfiå-
nik, efterskolemik realskolemigdlo tai-
guteKartitavut Danmarkime atuarfe-
Karnermik inatsisine atautsimut er-
KartorneKarput. atautsimut taineKar-
tarput Folkeskolen, ukiutdlo atuarfiu-
ssut arfineK-pingajuat Kulailuåtdlo
tåssunga ilåuputaoK. realskolerne u-
kiune pingasune atuarfiussume nangi-
tugssat 7. klassemit tåssunga pissar-
put. måna efterskolerne atuarnerup
ilå ukiut arfineK-pingajuånut Kulai-
Nanortalingme atuartik.
luånutdlo taortaugatdlarpoK Danmar-
kime pissartagkat åsserdluinangajait
pineKartardlutik. efterskolerne atuar-
nerup ilå realskolerne piumårtugssa-
nut piarérsarfiuvoK Danmarkime 6.
åma 7. klasserne atuagarssorfiuneru-
ssune pineKartartut taimaerKatait pi-
nøKartardlutik.
sujunertarineKarpoK sujunigssame
Kalåtdlit-nunånitaoK ukiunik mar-
dlungnik sivitsornigsså ukiut atuar-
fiussut arfineK-pingajuånik Kulailuå-
nigdlo igdloKarfingne tamane nåmag-
tunik iliniartugssaKart-une, iliniartitsi-
ssugssaKartune ininigdlo atuarfigssa-
Kartune. ukiune måkunane inusugtua-
rarpagssuit 7. klassemit atuarungnaer-
tarput inutigssarsiutinut aulajangersi-
massunut imåinaK periarfigssaKaratik.
taima ukiulingnut iluaicutaussorujug-
ssusaoK atuarneK ingerdlaterKigkat-
dlarsinåusavdlugo, ukiume arfineK-pi-
ngajuåne Kulailuånilo atuarneK inu-
tigssarsiutinut åssigingitsunut piarér-
sarneruvoK.
iliniarfagkat åssigingitsut
sujunigssame lærlingingorumårtug-
ssanit piumassarinerartugssåusaoK
lærlingingortinane 7. klassep kingorna
atuarKigsimanigssaic. taimåitumik u-
kiut atuarfiussut sule mardlungnik
ilanigssåt pissariaKarsorinarpoK, nang-
mineK piumassaK maligdlugo atuar-
fiusanersoK imalunit pingitsornane na-
ngitsiviussariaKarnera inuit Kinigåinit
aula j angerneitartugssauj umårpoK i-
natsisigssatut sujunersutip landsrådi-
mut folketingimutdlo sarKumiuneKar-
neratigut. ilimanardluarsinauvoK pi-
ngitsornane atuarnerup sivitsortaria-
Karnera ukiut amerdlångitsut inger-
dlaneråne ineriartornerup piumassari-
lerumårå, taimailisagpatdlo atuarfit
nåmagtut pigineKalerérsimassariaKå-
såput. —
taimågdlåt Nungme realskoleKarat-
dlarpoK. ukiune måkunane 40-t mig-
ssigissait ukiumut inertarput, 1966-
imile inertartut mardloriéumik amer-
dlåssuseKalersugssåusåput.
nautsorssutigårput 1967-ip ernåne
K’aKortume Ausiangnilo 1. real aut-
dlartitugssåusassoK. taimaeriarpat u-
kiumut inertartut 1970-ip erKåne 120
migssiliordlugit amerdlåssuseKalisa-
gunarput. ilimanåsaoK tamatuma na-
låne realskole mérKat atuarfiånut
uiggiutinarsimåsassoK igdloKarfingne
nåmagtunik iliniartugssanartune, ili-
niartutdle nunaKarfingnit isorpasing-
nerussunit atuarfenarfingnitdlo ming-
Skolen i Nanortalik.
nerussunit pissut månatut igdloKar-
fingne iliniartoKarérsune inigssine-
Kartåsavdlutik.
klassif 850 atorfigssaKartitaussuf
atuartitauneK nåmagtumik angner-
tusarsinåusaguvtigo sananeKarérsima-
ssariaKarput klasseværelset, iliniartit-
sissut igdlue asimioKarfingmiutdlo a-
tuartortåinut igdloKarfingne inigssiat
nåmagtut. kisitsiserpagssuit nautsor-
ssutit atungikaluardlugit atuarfiliorti-
ternerup atuartitsineruvdlo angnertu-
sartariaKarnera påsissaKarfiginiarneK
ajornartorssungilaK méricat ukiut ar-
finigdlit arfineK-mardlugdlo ingerdla-
neråne atualerumårtut amerdlåssusiat
nalungeréravtigo. kisitsisit atordlugit
nautsorssutigssiortartut åma tamatu-
munåkut taperserpåtigut. 1975-ip er-
Kåne atuartut Kavsiujumårnigssåt
migssilioriariésagigput.
nalungilarput 1961-ime 31. decem-
ber méraKartoK 8765-inik sule atua-
lersimångitsunik. mérKat tåuko 1968-
jme atualerérsimåsåput, tåssa imåipoK
mérKat atuartut 1961-imut nalenciut-
dlugit 3000-it migssigissåinik amerdle-
riarsimåsåput. nautsorssutigiguvtigo
1968-ip kingorna ukiut arfineK-mar-
dluk ingerdlaneråne — 1975-ip tungå-
nut — åma atuartut 3000-inik amer-
dleriarKigsimåsassut tauva 12.000-it
migssiliulersimåsavait.
tamatuma nalåne ukiut atuarfiussut
arfineK-pingajuat Kulailuåtdlo naker-
terérsimassutut ilimagisinauvavut.
tauva ukioKatigikutåt mardluk ilå-
ngutariaKåsavavut. taimaeriarpatdlo
mérKat atuartut 14.000 migssiliulersi-
måsavait. mérKat sule atualernatik
toKussartugssat nåutsorssutigineKå-
ngikaluarput, kisiåne kisitsisit ator-
dlugit nautsorssusiortartut ilimagåt
mérKat inussartut amerdliartuårnig-
ssåt inuit amerdliartornerat ilutiga-
lugo, tåssa KularnångilaK 14000-it
migssåinik ilimagissaK ingassåussine-
Hundested Motor
10—300 HK
Vore motorer leveres nu
med letmetalstempler. Det
betyder stærkt forbedret
brændstoføkonomi, mindre
forbrug af smøreolie, bety-
delig kraftforøgelse og mi-
nimale rystelser.
motoriutivut måna tunini-
artalerpavut letmetalinik
stempelilerdlugit. tamatu-
ma kingunerai aningaussat
orssugssamut atugkat pitsaunerungårtumik ilevKårneKartalemerat, olie-
mik atuinikinerulemeK, angnertungåtsiartumik såkortunerulerneK sajug-
pilungneritdlo mingnerpåt.
A/s Hundested Motorfabrik
Hundested — Telegramadresse: Propelmotor
6