Atuagagdliutit - 28.05.1965, Blaðsíða 15

artumik iluarsigångago iluåtdlagissa-
Ka- angussuit sapitsut sumik Kunugi-
ssaKångitsutut itut taima pissoKartit-
'llugo tupingnaraluartumik sapissusé-
iututut itarput agdlåt arnanit soriar-
sinéunginerulerdlutik, Målap uvime
jssainit påsisinauvå angnerussumik i-
Morsinåunginamine KanoK erdloxi-
ssutigitigigå. uvdlui'narne misigissut-
simingnik takutitsiuitsut, taimåito-
Kalersitdlugo manigunere Kajagssuar-
nerilo Kamuna agtuissarput.
uvdlo’Kemata tungå sivisoKissumik
'ngerdlavoK. uvdlo’KerKanut telegra-
autdlakåtitarmatigik tusåsangav-
“lutik ilimasugkaluaramik taima tu-
sagaKéngivigput. Målamut nikatdluat-
dlangnarpoK. avdlatutdle ajornaKaoK
uta.rKiuartariaKarput. måna sila er-
ssersimavoK anorålo perKalineruvdlu-
ne> dimanarsinauvoK pujortuaråt ag-
SerniarsimåsassoK nauk sule agssor-
niarfigisav(jiug0 anordlingåtsiaraluar-
°k. unuaK nåvdlugo sinigsimångina-
,e Kasukujugdlune misigisimavoK, si-
ni>tgniartaraluarporme, siningnerdle
sapivigpoK. taimalume auerutigileré-
rame Kasusimassutut misigisimajua-
erpoK. KaKugume ikiuissugssamik tå-
kutoKåsava? takutoKåsanerporme?
uvia silame umassulerissariaKarpoK,
savat aniatitariaKarput, nerissarfé sa-
ligdlugit, nerdlersordlugit, uvalimut
jsernigssanut piarérsarérdlugit. nu-
^agpiarKat ikiuniarput sapingisångu-
amingnik, suliagssaKaramilume aju-
agigå emarsautine nigumisimatiniar-
alugit. akugtungitsumigdle nulé taku-
sardlugo isertariaKartarpoK. niviar-
®laraK sapingisanguaminik ilioraluar-
t°K igdlume sulivdlune, iserångame
lgdlup iiua tujormigissutut misigissar-
Pok, sordlulunit igdlo KianåinalersoK
^iagtineK sapilerdlune. mérKat pissar-
Permingnit nipåineruvdlutik maler-
ssorujuinarane nakigalugit issigissar-
Pai, ileritunilo atordlugo Kimasårdlu-
ne QKalugfigissaraluardlugit, tamar-
migdle ilerKumingnit avdlåuput.
nuliane Kasoricarpalugdlune asinga-
uartuinartoK erKarsautigiuarpå, tai-
Pialo auk angitigissoic piartOK ånilå-
ngagiieKalugo. å, KanoK iliorsinauga-
uaråinime utarKinarnane. silardlug-
orssuarme angalavdlune ilåne navia-
Partorsiordlune, avdlatutdlo perulung-
Partorsiordlune periusigssaeruneK a-
lortoK, måna KanoK iliorsinåunginer-
Pirnik erdloKisitaungårpoK. ilåniluni-
me radiunguamik OKartåumik Kanga-
e Piniartarsimassaraluamingnik pe-
Kartugunik, unuaK uvdlordlo nåvdlu-
taima utarKissariaKåsångikaluar-
P°K- påsilinguarujå inoKångitsumit-
dlune OKartautinguamik peKamigssaK
KanoK pissariaKartigissoK, taimåitor-
akuerineKåsanane utarKisineKar-
uardlunilo. aitsåmiuna inup inunera-
naleKarérpat akuerssissutiginia-
rat. ajornartorsiutinut, pingortitar-
ssuvdlo nukinginut akiutarnermine,
P^Kigsivdlune akiutarsimavoK, uv-
l°rdlo måna tikitdlugo ajugaujuarsi-
P^avdlune. månale nangmineK KanoK
Pwrsinaunane, akiunane, nuliane i-
'PaKa auerdlune toKujartortoK issigi-
Pardlugo, tåuna ajornerungårpoK nu-
kit atordlugit akiunermit. mérKåme
sule mikissut arnaerukaluarpata Ka-
n°K iliusava? ingminut erKartutuaru-
PaarpoK nuliane toKujartortoK ikior-
niarnago issigingnåginarsimagamiuk.
kanordle ilivdlune ikiorniåsavå, mé-
OPAS
a. m. b. a.
OST EN GROS
Korsgade 16, København N
RANDERSIME
AGDLUNAUSSIAT
ATUKIT!
råinait nulianilo KanoK ilioriarsinåu-
ngitsoK Kimåinardlugit hestimik aut-
dlarsinaugaluarpoK, taimailiusagunile
nalunaerKutap akunere ardlagdlit atu-
savai, imaKalo nuliane toKorérsoK ti-
kisagaluarpoK. sumutdlo iluanutausa-
va? mérKat najuinartariaKarpai, Ka-
noK pissoKåsagaluarpåme nuliane na-
jortariaKarpå, sapitdlisårniartariaKar-
POK.
nuliane iserfigå. KajagssuaKalune
timå nalakatangnermit KasussoK ilu-
arsivå, akisålo KajagssuaKalune iluar-
sivdlugo. agssangminik sulingnissunik
nuliame agsså oKausenarane imunga
tigumilertorpå, nuliamilo Karsungaga-
luaKalune Kasusimarpalugdlunilo ku-
ngujugfigeriarmane pissagtiatdlagdlu-
ne misigaoK.
tårsivfårigsoK pujortuléråt tikipoK,
tåukunånga påsivåt telegrame aut-
dlartineKarsimassoK. taimaigpatdlo
ikiuissugssamik tåkutOKarsinaunera
neriutigilerpåt. KaKugule? taima utar-
Kiuartut kisa unugpoK. Målat Kaso-
KaoK, sinigsinåungininilo kipilugtuna-
reKalugo. igdlo nipaitsungårmat radio
angmarpatdlagtångitsugpat tamarmik
singusorinåsagaluarput.
radiukut ernartorpalugpåt umiar-
ssuartåK téssa ujarneKarnera taimai-
tineKartoK, taimalo ajunårtutut naut-
sorssunexartariaKalersoK. Målap iki-
ngutitik takordlorpai, imaxale Kasusi-
manermit nukigdlånganermitdlo ilu-
mungitsutut singnagtuinaussutut isu-
maKarfiginerulerdlugit. nangminerme
ikiorneKångikune tåukutut ilivdlune
KularnångilaK toKusaoK, ilalo mérå-
nguit! Målat aitsåt ånilårdlune misi-
gilerpoK. erKarsautiginavérsårsimaga-
luarpå toKusinaunine, månale nanga-
gagssaunane toxumut ånilånganera
nagdliupoK. umatå auerusimanermit
sångitdlisimassoK sakiainit aniuma-
ssutut kagssulerpoK, timå nukigdlå-
ngaréKissoK nukigdlånganerulersit-
dlugo.
inårusumersoruj ugssuvoK. ånilånga-
nine sapingisaminik akiomiarssuarpå
avdlamik erKarsautexamiardlune, a-
jornaKaordle toKugssamut ersineK ti-
kiutuåinarpoK. Målat inunermine i-
ngilisut inusimångilaK, inugtut avdla-
tutdle perKigsimissutigssai ånilånga-
nerata sarssualersipai. pivfigssaugat-
dlartitdlugo nåmagsiniarsimångisane
ajungitsut nåmagsisimajumangåralu-
arpai, inunine asule nåmagsissaKar-
nane atornerdlugsimassutut issigiler-
dlugo. ingminutdle tugpatdlersartar-
poK nuliatut pitsaunerpåtut inusimå-
ngikaluardlune tarnime nalungissu-
siagut ilerasutigssaKarnane, tamåkule
tugpatdlersautåusavdlutik nåmang-
nerput? ånilånganera utertuåinarpoK
ånilånganavérsårtariaKarpordle, iki-
uiartortoKarsinauvorme. sulime uma-
vok, neriunartoKarpordlo. inugpag-
ssuitdle avdlat taima amerdlatigissut
ajunårdlutik toKusinaugpata, Målap
inunera suva, Målaunera pinardlugo
assagtuneKarsinaunerpoK? tåssaxa.
unugdlune tårsivox sumik ikiuiar-
tortumik tikitOKariångitsoK. mérKat
inaleramik anånartik ornigdlugo unig-
figilårpåt, anånamik Kungujulavdlune
Kimaniardlunilo oxalugfigigaluaråtik
arnamik tikivingnigsså ånilångagissu-
tut itdluga KimårKajåssutut itdlutik
issigåt, arnåme Karsunganermit mér-
Kanut issiginera avdlanarame.
mérxat inarpatdlangmata Målat Ka-
sumingårpoK. tåssame åma unuar-
ssuax takisoK utarKivfigisanerdlugo,
nukigssaKåsanerpoK. sinigsinaugalua-
runilunime, siningnerdle ajornavig-
poK. pisinautitdlunile tatitusårniartu-
artariaKarpoK.
unugdiualerå kisame katsorsaissoK
jumugssamik ilalerdlune tikipoK. uv-
dlumingmat telegrame tigugamiko
katsorsaissup angatdlatå autdlarsi-
mangmat puj ortuaragssarsiortariaKar-
simåput,. imungalo iluagtitsineK aju-
lersimagaluarput. taimaitdlutik pig-
ssarsigamik autdlarsiméput nåparsi-
massoK aiginavingniardlugo. sumik
atortugssanik nagsataKangångitdlat.
Målat atissalersordlugo autdlarunia-
lerpåt, Målatdle magssisineKardlunilo
iluaitdlertuåinarpoK. avdlatutdlo a-
jornaKingmat katsorsaissup ikiornia-
patdlåinartariaKarpå. sumik kåputinik
ilisimajungnaersautinigdlunit nagsa-
taKångikaluardlune påsivå erninar-
dluinaK kiliortortariaKartoK. sinig-
fingmut iluarsartuneKarpoK, Målap sut
tamaisa nåmagsissutut ileraluardlugit
ilisimatinardlune kiliortormane ånia-
KaoK, nåmagigtarniartariaKarpordle.
inermane KasoKaoK. — månale ao-
Karnerujugssua KångiupoK. erxigsiat-
dlagpordlo. — unuardle tåunåtaoK si-
ningnex sapingajagdluinarpoK Kasu-
nermik misigisimanerata Kimåsinåu-
ngilå. sumigdlume ama issartagångu-
amigdlunit ikiuteKångilaK.
aKaguane pujortuaraK autdlartine-
KarpoK tarajulersutigssanik aigdler-
sitdlugo. taimame KajangnartigissoK
katsorsaissup autdlaruniarneK naviagå
tarajulersorértinago. taimalo åma uv-
dlup ilarssua utarKissariaKarput. uva-
likut tiki .gmata ernlnaK tarajulersor-
neKarpoK, atissalersorneKardlunilo,
autdlaruniaramikume. Målatdle nu-
kigdlånganermit ingminik pisinåu-
ngingmat ikiorneKartuartariaKarpoK.
autdlariartoi'figssaK sivisuvoK av-
Kutdlugtardlunilo. hestit Kamutai pia-
rérsarnexarput, savat aminik OKortu-
nik pilersorneKarput, nåparsimassor-
dlo tåukununga pisineKarpoK. hestit
Kamutai avdlat katsorsaissup jumug-
ssavdlo atugagssait piarérputaoK. av-
dlåkutdlo ungasingnerussukut autdla-
riartortariaKarput maningnerussukut
ingerdl asinau j uma vdlutik. puj ortua-
rax sujuartitdlugo autdlartineKarsi-
mavoK utarxissugssaK.
Målap ilane inuvdluarKugamigit
misigisimagaluardlune uterfigerKisav-
dlugit nåkigiumeKai. ukiuinarssuax
kisimitdlutik arnartaKaratigdlo utar-
KissariaKåsåput. avdlatutdle ajorna-
icaoK katsorsaissumik ikiorneKartaria-
KarpoK. mérxat angutertik ilagalugo
autdlarfingmingnit issigalutik uni-
ngassut migdliartuinartut alilertor-
pait.
heste pangaligårdlune ingerdlang-
mat ingerdlavdluarput. nunamile ma-
nitdlat ingerdlavigilerångatigik Må-
lap niaxua auerunikoKigame ånerna-
rérsoK ånernarsissaKaoK, ilånilo misi-
gisimajungnaingajagtardlune. orni-
gartigdle tikipåt, pujortuarKamutdlo
ikiput.
siia ajungikaluardlune Kilak årdle-
rinartutut ipoK, torKigsisimanamane.
Målatdle pujortuarKamut ikigamik
ernigsiatdlagpoK. Kasunine niaicungu-
ninilo taimaiginaraluartut Målat ing-
minut tugpatdlersartarpoK nåparsi-
mavingmut periarune aulersortikune
Kasunerujugssuane KångiutisassoK. i-
ngerdlåpume, akuneritdle ardlagdlit
Kångiugpata aitsåt ornigartik tikisa-
våt.
kisame tikiput. uvdlut unuatdlo
mardluk Målamut misigissaKarfioKi-
ssut Kångiuput. ikiorneKarnigssamik
neriugdluarnangårpoK. nåparsima-
vingmut erxuneKarmat katsorsaissut
pingasuvdlutik misigssorpåt. Målat
seKungingavdlune aulersortinigssane
erinigilerérdlugo utanussoK KanoK-
una OKarfigileråt, blodtrykiagoK Kut-
sigpatdlårmat aulersorneKarsinåungi-
laK, augigsautituinardlunigoK aunig-
kiartusaoK. Målap tusåvdlugit uinig-
ssanilunit kajumiginago, sule Kasu-
merneruj ugssuarmik misigissaKarKig-
poK.
tåssugutsiångorå anore såkortoKa-
lune tikiupatdlagpoK, tarKamalo per-
simik pujortuinångorpoK, nalunaer-
Kutap akunere ardlaxångitsunguit ki-
ngusigsorsimagaluarunik xanorme
kingunexåsagaluarpa?
Cecilie hund.
CODAN
Baby-røjser:
Codan Guldsegl dessin 86
Den lille lette støvle til de
allermindste, i fiks, moderne
facon. Fås i farverne: lysegrå,
rød og blå.
mérårKat kumé:
Codan Guldsegl dessin 86
mingnerpånut kumit osritsut,
ineKunartut moderneussut. pi-
neKarsinåuput: Kassertut, aug-
palugtut tungujortutdlo.
Børne-røjser:
Codan Guldsegl dessin 88
Meget solid, slidstærke såler,
ekstra forstærkninger, matla-
keret i sort og brun. Tør og
lun.
mérKat kumé:
Codan Guldsegl dessin 88
åtartunik alugdlit, ingmikut
Kajangnaerssugkat, Kernertu-
nik kajortunigdlo låkigkat.
oKortut.
En gros forhandling gennem Den Kongelige Grønlandske Handel.
Den Kongelige Grønlandske Handel avKutigalugo pisiagssåupui.
KVALITETS PRODUKTER
15